Källkritikens dag och källan till tro och liv - skriften allena!

Idag har vi källkritikens dag, väldigt bra att det lyfts fram ordentligt. Många av oss behöver bli lite mer observanta på vilka källor vi har för det vi menar oss veta och tänka.

Det får mig att fundera över vilka källor vi har för det vi tror på i kyrkan, hur vet vi något om Gud och livets villkor och mening? 

Martin Luther arbetade med det på sin tid, och ett av hans slagord i reformationens tid var ”skriften allena.” (sola scriptura). Han gillade korta kärnfulla slagord eller slogans och jag kommer tillbaka till några flera en annan dag.

Hur märkligt det än kan låta så blev tanken på ”skriften allena” en del i frihetsrörelsen som började med Luther och som skulle bli till reformationen och de nya kyrkorna efter hand.

Läget var att den medeltida romerska katolska kyrkan och påvedömets makt över människor låg i att de kunde tolka skrifterna och tala om för människor vad som var rätt och fel, vad Gud vill och vem Gud är. Efter hand tillkom ganska mycket olika läror och regler som människor skulle följa. Som läror om skärselden och avlatsbreven som skulle köpas.

När Luther visar på skriften och den enskilda människans möjlighet att själv förstå Guds ord så blir det en myndigförklaring av varje människa och det behövs inte påvar och kardinaler eller präster längre som mellanhand mellan Gud och människa.
Var och en av oss kan själv läsa och förstå. Och där blev reformationen ett läskunnighetsprojekt och ett översättningsprojekt som jag skrev häromdagen: Om det ska fungera måste alla kunna läsa och det ska finnas en bibel på vårt eget språk.

Luther hävdade att människan är fri med sitt eget förnuft och inte har någon annan auktoritet är Guds ord.
När det här gick upp för människor på hans tid var det en revolution, där hade var och en levt styrda liv i ofrihet, under både kyrka och makthavare av olika slag. Men tanken att det var de själva med bibelns hjälp som skulle ha makten över sin tro och sina tankar öppnade nya möjligheter!

Den fria människan böjer inte knä för någon annan är Gud.

Skriften allena gav frihet och blev en gränssättning åt två håll för Luther.
Mot påvekyrkan och hierarkierna å ena sidan och mot dem som Luther kallade svärmarna å andra sidan.
Dvs dem som menade att det räckte med inre känslor och egna tankar för att veta vad som är rätt. Som om vi kunde känna på oss vem Gud är och vad Gud vill av oss själva.
Men vi behöver få reda på att vi är älskade och förlåtna, att Gud vill att vi ska älska vår nästa som oss själva.
Vi behöver Guds ord och inte bara drömmar för att ana mer av det vi inte kan tänka ut själva. Guds ord som finns i bibeln ger oss hopp, men det utmanar oss också att tänka över vad vi gör med våra liv och vår tid. Att inte på nytt bli bundna av andra människor eller våra önskedrömmar.

Friheten finns i budskapet som kommer utifrån oss själva.
Vem av oss kan på djupet inse att vi är älskade som vi är, att det finns ett hopp som är större än allt mörker och livet är starkare än döden?

Bibelns berättelser är alltså vår källa till kunskap om Gud och det goda livet.
När vi försöker studera vår bibel inser vi snart att bibeln är inte lättolkad utan att den behöver läsas i gemenskap, tolkas av flera människor tillsammans, på samma sätt som den kom till.

Att låta flera perspektiv brytas och mötas – så förstår man bättre och mer. Och det är en viktig anledning till att vi har kyrkan och församlingen.

Skriften allena gör oss fria – men vi behöver gemenskapen.