Fairtrade när biståndet sviker

Nyligen blev jag vald till ordförande för Världsbutiken Amos i Arboga.
Jag har länge, många år brunnit för Fairtrade, eller som vi sade tidigare Rättvis handel.
Det går tillbaka till mina studieår på 1980-talet i Uppsala tillsammans med ett engagemang för miljö och internationella relationer.
Jag är en av mycket få män i den ideella föreningen Världsbutiken Amos och därför har det inte känts bra att acceptera ordförandeskapet, flera år nu har jag varit vice ordförande. Men nu fanns det ingen annan som hade möjlighet att ställa upp, och jag hade lite mer tid.

 

Fairtrade är ett av de bästa sätten att på längre sikt förbättra levnadsförhållanden för människor i de fattigare delarna av världen. 

Det är att se till att de människor som producerar varor som vi gärna vill ha får betalt för sitt arbete och kan leva på det, gärna tillsammans med sina familjer och det lokala sammanhang som de finns i.
Att de får betalt för sitt arbete och kan bygga upp ett liv som rör sig ut ur fattigdom och beroende, det handlar i grunden om människovärde och frihet.  

Ett nyare sätt att beskriva målen med fairtrade är att tala om Levnadsinkomst eller livslön
Att handla fairtrade har som mål att de som producerar varor vi vill ha får en rimlig levnadsstandard på flera olika sätt, en sund mat, rent vatten, en bostad, möjlighet att spara inför framtiden med mera, se länken.

Det finns olika sätt att stödja och hjälpa människor som har det svårt eller lider nöd. I katastrofer och omänskliga mordiska övergrepp som vi kan se i Gaza idag behövs nödhjälp, att kortsiktigt få mat och stöd för överlevnad. 

Det finns många bra aktörer som ger hjälp där, FN gör stora insatser, ACT Svenska kyrkan och Röda korset gör bra insatser.
När det mest akuta fasen är över behövs annan hjälp. Stöd att komma åter till livet och få egna försörjningsmöjligheter, där är fairtrade en av flera olika metoder. Det handlar ofta om utbildning eller starthjälp, i vissa fall är mikrokrediter en bra möjlighet osv. Även här är ACT Svenska kyrkan en bra aktör som driver långsiktiga projekt. 

Just nu är det kris i biståndsvärlden, den stora aktören USAid har plötsligt stoppats av Trump-administrationen, det pågår rättsliga processer och vissa hävdar att det strider mot konstitutionen att lägga ner USAid. Men under tiden har tusentals, kanske miljontals människor hastigt förlorat sin försörjning. Det verkar oklart just nu vad som ska ske. 
I vårt eget land sker också stora förändringar. Många av oss är kritiska över att biståndet dras ner och används på andra sätt än tidigare. 

Fairtrade är inte något som förändrar de stora sammanhangen, inte en direkt politisk eller strukturell förändring. Det är något som förändrar tillvaron för enskilda personer och familjer, ibland närsamhället eller byn där arbetet pågår. Det är en hjälp i det lilla och det gör skillnad där.
Fairtrade behöver kompletteras med både nödhjälp och arbete för förändring av de stora sammanhangen, världshandeln och de eviga krigens galenskap som bara leder till mer hat och våld. 

Fairtrade är lite mer komplicerat än det kan låta, förenklat så kan det fungera på två sätt:

Det vi kanske oftast ser är Fairtrade som produktmärkning, varor produceras och kontrolleras. 

Det gäller råvarorna i produkten som ska vara producerade utifrån tydliga regler och kriterier, de kontrolleras av oberoende externa kontrollanter. Här får det inte finnas barnarbete eller skadliga arbetsmiljöer, man ska också ta miljöhänsyn bland mycket annat.

Vi kan se fairtrade-märket på många olika varor som kaffe, choklad, te, rosor osv. 

Det finns cirka 3000 produkter i handeln som är märkta på det viset. I vissa fall är det en del av ingredienserna som är certifierade men inte alla. 

Det här är mycket bättre än de traditionellt producerade varorna och gör skillnad. Välj dem om du har möjlighet och råd.

Vi i Världsbutikerna tar ett steg till och vi handlar med varor där hela organisationen kring produktionen av varorna är fair trade. Det är hela processen med produktion, arbetsmiljö, transport, mellanhänder och handeln lokalt osv som är godkänd enligt tio viktiga kriterier. 

Läs mera här i min blogg om Fairtrade på olika sätt. 

Nu när de stora aktörerna inom bistånd drar ner och minskar sina bidrag eller tar bort dem helt och hållet ställs vi alla inför ett stort dilemma, ska vi bara se på när människor går under? 

Jag säger inte att fairtrade är lösningen på den katastrofala situationen, men den gör skillnad för några och kanske kan det bli allt fler som får ett bättre liv på det sättet? Om vi väljer fairtrade lite oftare.

Fastetiden är på gång, vad vill du ha den till?

Fastetiden i kyrkans år ska just börja.
Fastlagssöndagen har passerat och på onsdag är det askonsdagen; dagen då fastan börjar.
Men det är annorlunda i år med de våldsamma hänsynslösa krigen som pågår och som når oss varje dag, via nyheterna. De obegripliga krigen i en värld där var och en vill leva i fred och rättvisa. 

Kanske är det ett hårdare tryck av sorg och besvikelse som ligger över oss när vi ser det som händer och en starkare drift att fly bort från det hela.
Vi loggar in på strömningstjänsterna och följer en tv-serie till eller letar upp komedierna på svtplay eller låter lekprogrammen fylla våra kvällar.

Det är förståeligt men inte bra för oss själva och inte för de många drabbade av våldet och klimatkrisen. Kanske är det så att om vi blundar för allt som händer och alla de många människor som drabbas så händer det också något med oss själva?
Vi blir lite hårdare, lite mer likgiltiga och bedövade och okänsliga, lite mindre mänskliga helt enkelt?
Jag vet, vi kan inte gråta och bryta ihop varje gång vi ser ett dött barn på tv-rutan, då skulle vi aldrig sluta gråta. Men är det inte så att vi behöver vara medvetna om vad allt det här gör med oss?

Fastan handlar om att avstå från något som stör eller tar alldeles för mycket tid från oss för att ha tid med det som verkligen är viktigt i livet. Det som verkligen är viktigt just för dig, inte vad någon annan säger ska vara viktigt.

För väldigt många visar det sig att det verkligen viktiga på något sätt handlar om relationer. Det kan vara relationer med andra människor, med naturen och djuren och med Gud själv.

Fastetiden är en möjlighet att reflektera över vad vi använder vår tid och våra liv till. Det här med att avstå från något är för att ge oss själva utrymme och tid till att tänka och känna. 

Vad händer om vi en liten stund gör det, stannar upp och känner efter i oss själva och tillsammans med varandra försöker våga se vad som händer omkring oss. Och vad det innebär för hur vi lever våra liv.

Varje år finns det en fasteaktion i Svenska kyrkan, en period för att få information och kunskaper om situationen i världen, och en insamling till människor som har det sämre än oss själva.
I många församlingar pågår det aktiviteter av många olika slag för att medvetandegöra oss och samla pengar till behövande. Det skramlas med bössor och säljs soppa och semlor, det är modevisningar och föreläsningar, syföreningauktioner och promenader, det tas kollekt i kyrkor och församlingshem. Väldigt många är engagerade och aktiva och ännu fler bidrar. Det finns säkert plats för dig också om du vill. 

Årets fasteaktion från ACT Svenska kyrkan har rubriken Dela lika och rädda liv. 

Var tionde människa på jorden saknar mat för dagen trots att det finns livsmedel. Problemet är fördelningen, det behövs ett delande. Och där kan vi vara med, vi kan bidra med det vi har själva och påverka dem som har mer makt och rikedomar så att en förändring kan komma till stånd. 

Fattigdomen och hungern leder till mycket lidande och är ofta en bakomliggande orsak till konflikter, våld och krig.
Men bakom matbristen finns också klimatkrisen som påverkar möjligheterna att odla mat. Översvämningar och extremväder förstör inte bara människors hem utan också fält där maten odlas. 

Kanske skulle vi tänka ett steg till och ägna oss åt klimatfasta. (läs om Equmeniakyrkans klimatfasta.) 

Vi som lever i ett av världens rikaste länder är också några som påverkar klimatet mest per person. 

Att klimatfasta är att se närmare på vad det är vi själva gör som släpper ut koldioxid som förvärrar krisen. Allt från vad vi köper till hur vi reser och konsumerar. Alla kan göra något som tillsammans med andra påverkar läget. Kanske bara välja en frukt som inte rest runt jorden eller släcka en lampa som lyser i onödan, kanske tänka på hur och varför vi reser och kanske ta tåget istället för flyget när det går?
Du vet säkert själv vad som ligger nära dig.

Min fasta i åt blir att försöka ägna lite mera tid åt att skriva här, se över mitt klimatfotavtryck och att dra ner på sötsaker och sociala medier, och öva mig att se Gud lite mer - läs här.  

När antingen eller blir både ock...

En kvinna kommer till Jesus med äkta dyrbar nardusbalsam... värd mer än 300 denarer, det är cirka en årslön det handlar om. Och hon häller ut alltihop! Häller det över Jesus huvud!
Obegripligt men på den tiden ett sätt att visa kärlek och värdera en människa så högt det bara går. 
Inte så konstigt att vissa blev arga och inte utan skäl menar att det hade kunnat hjälpa många fattiga människor. 

Och de grälar på kvinnan. 

Men Jesus tar kvinnan i försvar på ett sätt som ställer en fråga till alla dem som grälar: 

-vad gör du själv för de fattiga?

Att det finns fattiga i världen vet vi alla och kanske gör många av oss något för dem, skänker gåvor, skickar pengar, stöttar bra projekt som till exempel dem ACT Svenska kyrkan gör eller handlar Fairtrade. Men vi behöver klara oss själva också, leva så gott som möjligt och visa vår kärlek till varandra. 

Jesus försvarar kvinnan och oss alla som vill visa kärlek till någon, men utan att ställa det emot hjälpen till de fattiga. De kan vi stötta varje dag.

Det är ett vanligt sätt i debatten att sätta saker mot varandra, säkert har du hört det. Invandrare mot äldrevård, bistånd mot sjukvård osv. Saken är att det sättet att tänka leder oss fel, äldre får inte en bättre vård om invandringen minskar. Tvärtom så berikas livet av mångfald och det finns flera som kan tänka sig att arbeta inom vården i vårt land, och det vet vi verkligen att det behövs.
Att sätta de sakerna emot varandra är en förenkling som går så långt att det blir en lögn. 

Antingen eller blir till både ock i berättelsen från bibeln.
Och nog är det nästan alltid ett bättre sätt att tänka och göra?

Dirk Bouts konstverk Kristus i farisén Simons hus
(i parallellställena i evangelierna smörjs Jesu fötter)

Tack till podden Tolkning pågår som bland andra har gett inspiration till mig idag,
de finns på Facebook och där poddar finns.
De har ofta intressanta samtal och tankar inför söndagen. 

Söndagen texter på 2a söndagen i fastan

Bryt en tradition - och var med och skapa nya

Bryt en tradition - är rubriken på årets Julinsamling för ACT Svenska kyrkan (som jag har skrivit om tidigare på den här bloggen). 

ACT Svenska kyrkan är förstås vår kyrkas internationella arbete som har flera olika delar: katastrofhjälp, långsiktigt utvecklingsarbete och bistånd, dialog och samverkan mellan olika kyrkor runt vår jord, påverkansarbete som riktas till makthavare och mycket mera, varför inte komma med och engagera dig?

Kanske reagerar du mot rubriken?
Brukar inte kyrkor värna om traditioner och hålla fast vid högtider som en del av det som ger oss förankring i livet, det som ger stöd i vår livstolkning och hemkänsla i kulturen.
Jovisst är det så, men det är skillnad mellan traditioner och traditioner.

Vissa traditioner är inte bra eller värda att behålla, vissa traditioner är inte alls uppbyggande eller frigörande utan tvärtom, de förminskar livet för människor, håller fast dem i dåliga mönster och tvång av olika slag. Så är det med de traditioner som ACT i år lyfter fram som vi bör bryta.

Tvångsäktenskap är en av dem. Barn tvingas att gifta sig,  30 000 flickor varje dag blir bortgifta och missar chansen att få en bra utbildning som kan ge dem ett bättre liv. I dessa traditionella kulturer där detta är vanligt har männen makten över flickorna och begränsar deras liv. Den traditionen är en av dem som hindrar kvinnor och flickor från att leva sina liv som de vill. En tradition att bryta.

Fler än 10 000 flickor könsstympas varje dag, det här är så förtryckande och destruktivt att vi inte vill tänka på det. Men låt oss verka för att stoppa det i stället för att blunda!  

Kvinnor och flickor utsätts för våld på många platser och i många sammanhang runt jorden, även i vårt eget land. Var tredje kvinna utsätts för våld någon gång under sitt liv, och våldet ökar under tider av frustration och kris som just nu under pandemin. Vi behövs för att verka för en ökad jämställdhet och för att tillsammans skapa nya goda traditioner.

Traditioner som visar att våld aldrig är acceptabelt, som hävdar vår rätt att älska dem vi vill och själva välja vår partner. Och framförallt som förkastar och fördömer ingrepp och stympningar i människors kroppar som inte är till för hälsa och ökad livskvalitet.  

Internationellt stöd har drabbats av Coronaepidemin som vi alla, men med skillnaden att här drabbas de allra mest utsatta och behövande. Biståndsprojekt och hjälpverksamhet får mindre resurser att röra sig med. Här behövs insatser, här behövs du och jag. Helst tillsammans.

Låt oss hjälpas åt att göra vad vi kan för att bryta människofientliga traditioner och hävda frihet och mänskliga rättigheter, hävda livet och varje människas stora värde. 

Här kan du hitta några filmer om ACT Svenskakyrkan och arbetet som görs för att bryta de destruktiva traditionerna. 

Här finns Gåvoshopen där du kan hitta julklappar som ger mod, hopp och medmänsklighet. Kanske en ny man eller mammakrafter?

Läs mera här i Svenska kyrkan -bloggen om att bryta skadliga traditioner med exempel i världsvida kyrkan.