Så var kyrkovalet klart, rösterna inlämnade och räknade, nu ska de kontrollräknas igen.
Det ska också göras bedömningar om vissa röster är giltiga eller ej.
Det är mest de valsedlar som är skrivna för hand som det handlar om.
Men varför har vi kyrkoval undrar vissa och många menar att det kostar alldeles för mycket, kanske behöver vi hitta helt andra sätt att sköta demokratin i kyrkan, kanske digitalt?
Mycket enkelt uttryckt har vi val i kyrkan för att bestämma vilka personer som ska styra och leda Svenska kyrkan på olika nivåer.
I en liten förening kan vi samlas i ett rum och bestämma tillsammans vilka som ska ingå i styrelsen eller ha olika uppdrag, men kyrkan är inte liten, det handlar om tusentals medlemmar på de flesta orter och miljoner medlemmar i hela landet.
Kanske någon tycker att det är bättre att låta biskopen eller prästerna styra kyrkan? Och så är det ju på vissa håll, men i vår kyrka ska det vara demokrati av många skäl, teologiska och på grund av vår syn på människovärdet.
Luthers tankar om Det allmänna prästadömet handlar om att var och en av oss på bibelns grund kan förstå och tolka tillvaron och tillsammans bedöma vad som är viktigt i livet.
Och självklart ska därför var och en vara med och utforma hur vi vill vara kyrka i just vår tid och på vår plats.
Så vi gör som man brukar i det här landet, låter grupper som vill ta ansvar eller vara med och bestämma sätta upp listor på namn, de trycker valsedlar som alla medlemmarna får välja bland.
I kyrkan kallas grupperna som sätter upp namnen på listorna nomineringsgrupper. Grupper som nominerar personer att ingå i styrningen av församlingar och pastorat. Men också styrandet i stiftet och på nationell nivå.
Vissa tycker att det ska vara mera begränsat vilka typer av grupper som ska få nominera personer i kyrkan. De grupper jag talar om är de politiska partierna. Det är lite svårt att göra den begränsningen eftersom att engagera sig i ett politiskt parti är ett vanligt sätt att välja att vara med för att få inflytande och ta ansvar.
Partierna har ett stort försprång eftersom de har uppbyggda organisationer för att driva ett val medan vissa andra grupper inte alls har den organisationen.
Man kan å andra sidan tycka att demokratin minskar om vissa grupper inte får vara med och nominera personer. Regler finns det redan om hur nomineringsgrupper kan bildas och när ansökningar ska vara inne osv. Är du intresserad så följ den här länken.
Demokrati har alltid gränser, och så är det också i kyrkan.
Det är inte allt och varje liten detalj i en församling som ett kyrkoråd får bestämma om.
I kyrkan finns en dubbel eller gemensam ansvarslinje för styrningen och ledningen.
Kyrkoherden är chef i församlingen och i och med att hon eller han är en prästvigd person så ska hon eller han stå upp för "kyrkans tro, bekännelse och lära" i alla lägen, allt det som inte går att rösta om eller förändra utan att kyrkan slutar att vara kyrka.
Kyrkorådet och fullmäktige beslutar om ramar och riktning men inte om detaljer, de styr genom att besluta om Församlingsinstruktionen och budgeten, men inte genom att beordra enskilda pedagoger eller musiker hur de ska arbeta i detalj.
Kyrkoherden är arbetsledaren som tillsammans med medarbetare utformar arbetet. Tillsammans leder och styr kyrkoherden och de förtroendevalda församlingen.
Vi använder olika ord för att det ska bli tydligare: de förtroendevalda styr genom de långsiktiga besluten men kyrkoherden leder arbetet i vardag och söndag.
En sak som gör det hela komplicerat är att kyrkoherden är en av ledamöterna i kyrkorådet också. Alltså också en av gruppen som ska styra. Men detta är ingen slump utan en uttänkt konstruktion som visar att det just är ett gemensamt uppdrag och inte två olika.
Styrning och ledning ska både hållas isär och och kombineras, då kan kyrkan fungera så bra som möjligt.
Hur det gick i valet?
Här finns de preliminära siffrorna.
