En vänstervriden kyrka?

Det pågår väldigt mycket desinformation om Svenska kyrkan på nätet, särskilt mycket är det i kommentarfält i artiklar om kyrkan. 

Jag tittade lite på twitter och hittar två saker som sägs om Svenska kyrkan som självklart inte stämmer, det ena är att kyrkan är vänstervriden och det andra är att vi har lämnat den kristna tron och blivit muslimer istället eller åtminstone muslimkramare som tycker bättre om islam än kristendomen. 

Jag tänkte bemöta en del av det här på min blogg då och då och börjar nu.

Är kyrkan vänstervriden idag? Frågan är inte självklart lätt att svara på av två anledningar, vad menas med vänster och höger i dagens politik och vilka talar vi om när vi talar om kyrkan.

När liberaler talar om tvång och socialister vill vara med i NATO har begreppen höger och vänster börjat att tappa sin mening. Är det då någon mening att försöka placera in kyrkan där?
Samhällsdebatten har ju också rört sig kraftigt åt höger när de flesta partier lät SD styra agendorna. Om kyrkan står kvar vid de värden som finns i bibeln och i det Jesus visade kommer det att se ut som vänster när hela politikspektrat flyttar sig åt höger. Ju längre man själv står till höger desto mer av verkligheten ser ut att vara vänster. Och tvärtom. 

Faktum är att bibelns värden innehåller både det som traditionells har kallats höger och vänster. 

Är en generös migrationspolitik vänster och stängda gränser höger?  Är fler poliser och friskolor höger och gemensamma lösningar, skattefinansierad vård och kollektivtrafik vänster? Att värna om familjen och ge stöd åt ensamma? Var vill du dra gränserna?
Min poäng är att det är svårt idag att stoppa in saker i facken höger och vänster idag, särskilt en så mångdimensionell rörelse som Svenska kyrkan.   

Det andra handlar om vem vi talar om när vi talar om kyrkan. Om vi tänker på Svenska kyrkan som dess medlemmar, och det är ju rimligt, så talar vi om cirka hälften av Sveriges befolkning.
Är denna hälft vänster eller höger eller mittemellan?  

Den är ju allt detta på en och samma gång.
Påståendet kan alltså besvaras med ja, vänster- och höger- och mittemellan-vriden och alla andra politiska åsikter som finns i denna halva av befolkningen.
Eventuellt kan det vara så att de som har lämnat kyrkan lutar åt något politiskt håll, men det finns inte någon statistik som stödjer det som jag kan hitta.
Ett sätt att besvara frågan är att se på dig själv om du är medlem i kyrkan, är du själv vänstervriden eller inte så är kyrkan så, kyrkan är dess medlemmar. 

Tänker man kanske på kyrkans ledning när man talar om kyrkans vänstervridning?
Kyrkan styrs av förtroendevalda och kyrkoherdar på det lokala planet och av förtroendevalda på stift och nationell nivå. De förtroendevalda väljs i kyrkovalet där alla medlemmar kan rösta.
Det beror på hur vi röstar hur mycket vänster eller höger osv styrningen är i kyrkan. Här finns resultatet i senaste kyrkovalet 2021. Det är alltså något som förändras med valresultatet och inte något statiskt.

Men det är ju biskoparnas uttalanden som ofta är det som gör att kyrkan ses som vänster, ställningstaganden i olika frågor som rör människors utsatthet och välfärd. 

Den bibliska hållningen kan aldrig vara att skilja mellan andligt och världsligt eller politiskt, allt som berör människor i våra församlingar är en angelägenhet för kyrkan. Det är snarare en skyldighet för kyrkans ledare att säga ifrån när staten inte tar sitt ansvar eller behandlar människor ovärdigt.   

2017 kom en bok ut med titeln "68-kyrkan, svensk kristen vänsters möte med marxismen 1965-1989" av Johan Sundeen. Boken hävdar att vänsterrörelsen från 1968 på olika sätt har tagit makten i Svenska kyrkan och andra samfund och påverkat kyrkorna till att ta ställning för befrielserörelser och kommunistiska regimer och mot marknadsekonomi och borgerlig demokrati med mera. 

Det är en vinklad, förenklad och enögd skildring av kyrkan vi ser, och jag blir inte förvånad när jag ser att författaren är aktiv romersk katolik.
Den romerska kyrkan styrs på ett annat sätt och kan präglas av sin ledning på ett annat sätt än Svenska kyrkan med sin demokratiska uppbyggnad. Kanske brister förståelsen för en kyrka som är så annorlunda än den egna? 
Nej att säga att kyrkan är vänstervriden är en förenkling som är så tunn att den blir osann.
Kyrkan är mångdimensionell och mångfaldig på många olika sätt, även vad gäller politiska åsikter.

Det är något annat som förenar, i grund och botten är det en vilja att vara med det enda som behövs, alla olika anledningar är helt ok.
Men det är en gemenskap med ett tydligt centrum som var och kan ha en relation till. 

En kärleksfull Gud som Kristus har visat oss och som alltid finns oss nära.

Torsångs kyrka i Dalarna

Om kyrkovalet i Svenska kyrkan

Så var kyrkovalet klart, rösterna inlämnade och räknade, nu ska de kontrollräknas igen.
Det ska också göras bedömningar om vissa röster är giltiga eller ej.
Det är mest de valsedlar som är skrivna för hand som det handlar om. 

Men varför har vi kyrkoval undrar vissa och många menar att det kostar alldeles för mycket, kanske behöver vi hitta helt andra sätt att sköta demokratin i kyrkan, kanske digitalt?  

Mycket enkelt uttryckt har vi val i kyrkan för att bestämma vilka personer som ska styra och leda Svenska kyrkan på olika nivåer.
I en liten förening kan vi samlas i ett rum och bestämma tillsammans vilka som ska ingå i styrelsen eller ha olika uppdrag, men kyrkan är inte liten, det handlar om tusentals medlemmar på de flesta orter och miljoner medlemmar i hela landet. 

Kanske någon tycker att det är bättre att låta biskopen eller prästerna styra kyrkan? Och så är det ju på vissa håll, men i vår kyrka ska det vara demokrati av många skäl, teologiska och på grund av vår syn på människovärdet.
Luthers tankar om Det allmänna prästadömet handlar om att var och en av oss på bibelns grund kan förstå och tolka tillvaron och tillsammans bedöma vad som är viktigt i livet.
Och självklart ska därför var och en vara med och utforma hur vi vill vara kyrka i just vår tid och på vår plats.

Så vi gör som man brukar i det här landet, låter grupper som vill ta ansvar eller vara med och bestämma sätta upp listor på namn, de trycker valsedlar som alla medlemmarna får välja bland.

I kyrkan kallas grupperna som sätter upp namnen på listorna nomineringsgrupper. Grupper som nominerar personer att ingå i styrningen av församlingar och pastorat. Men också styrandet i stiftet och på nationell nivå. 

Vissa tycker att det ska vara mera begränsat vilka typer av grupper som ska få nominera personer i kyrkan. De grupper jag talar om är de politiska partierna. Det är lite svårt att göra den begränsningen eftersom att engagera sig i ett politiskt parti är ett vanligt sätt att välja att vara med för att få inflytande och ta ansvar.
Partierna har ett stort försprång eftersom de har uppbyggda organisationer för att driva ett val medan vissa andra grupper inte alls har den organisationen. 

Man kan å andra sidan tycka att demokratin minskar om vissa grupper inte får vara med och nominera personer. Regler finns det redan om hur nomineringsgrupper kan bildas och när ansökningar ska vara inne osv. Är du intresserad så följ den här länken.

Demokrati har alltid gränser, och så är det också i kyrkan.
Det är inte allt och varje liten detalj i en församling som ett kyrkoråd får bestämma om.
I kyrkan finns en dubbel eller gemensam ansvarslinje för styrningen och ledningen.

Kyrkoherden är chef i församlingen och i och med att hon eller han är en prästvigd person så ska hon eller han stå upp för "kyrkans tro, bekännelse och lära" i alla lägen, allt det som inte går att rösta om eller förändra utan att kyrkan slutar att vara kyrka.

Kyrkorådet och fullmäktige beslutar om ramar och riktning men inte om detaljer, de styr genom att besluta om Församlingsinstruktionen och budgeten, men inte genom att beordra enskilda pedagoger eller musiker hur de ska arbeta i detalj.
Kyrkoherden är arbetsledaren som tillsammans med medarbetare utformar arbetet. Tillsammans leder och styr kyrkoherden och de förtroendevalda församlingen. 

Vi använder olika ord för att det ska bli tydligare: de förtroendevalda styr genom de långsiktiga besluten men kyrkoherden leder arbetet i vardag och söndag. 

En sak som gör det hela komplicerat är att kyrkoherden är en av ledamöterna i kyrkorådet också. Alltså också en av gruppen som ska styra. Men detta är ingen slump utan en uttänkt konstruktion som visar att det just är ett gemensamt uppdrag och inte två olika.
Styrning och ledning ska både hållas isär och och kombineras, då kan kyrkan fungera så bra som möjligt.

Hur det gick i valet?
Här finns de preliminära siffrorna.