Maria och kvinnornas kyrka

Det finns en hemlighet, säg den inte till nån man.
Det är att kvinnor är totalt avgörande för kristen tro och kyrkan. Kvinnor spelar huvudroller och är de som får saker att hända. 

Vi firar Marie bebådelse på söndag, om denna unga flicka hade sagt nej hade Jesus inte kunnat födas. Då hade vi inte haft den kristna tron och kyrkan som den är idag, utan något helt annat.

Den Gud som vi känner genom Jesus är sådan att det inte finns något tvång. Det är vi som bestämmer om vi säger ja eller nej till Gud, och inom de gränser vi lever inom, till att leva kärleksfulla liv.

Marias ja var nödvändigt, och som tur var vågade hon lita på att orden om den kärleksfulla och ömsinta Guden var sanna.
En ung flicka i en by i en avkrok som få av oss skulle känna till om det inte var för att hon bodde där.
Det är inte starka män, inte diktatorer eller generaler eller ministrar som förändrar historien på riktigt, det är hon som vågar. 

Det skrivs om Jesus lärjungar, de tolv männen. Men om vi ser efter lite närmare kan vi upptäcka att det hela tiden är kvinnor med på vägen.

En kvinna vid Sykars brunn berättar för byborna om Jesus och de kommer till honom för att få veta mer. 

Vid uppståndelsen kommer kvinnor till graven, de ser att något har hänt, graven är tom.
De berättar för lärjungarna som lämnar det låsta rummet på övre våningen och vågar sig ut. Kvinnor är vittnena som ser och anar och berättar om livet seger över döden. 

Under kyrkans långa historia hör vi mycket talas om påvar och biskopar, men mindre om dem som samlades och bad och sjöng och gjorde goda gärningar. Kvinnorna som kanske hela tiden varit en majoritet av kyrkan och som burit så mycket. 

En madonna av Mats Hermansson

Missionens historia är full av modiga kvinnor som är lärare och sköter hälsovård och sjukvård, och i vissa fall också predikar och sprider befrielsens budskap vidare.

När vi äntligen öppnade prästämbetet för kvinnor i Svenska kyrkan hade vi kommit ett steg till på att förstå vad kärleksbudskapet från Jesus innebar, det går långsamt ibland i en organisation som räknar med evigheten som tidsram. 
Då började en process som ledde till att vi idag har flera präster som är kvinnor än män. Kanske kan en man känna sig lite orolig för att kyrkan ska helt tömmas på män?
Men förlusten är i sådana fall männens och inte de kvinnors som tröstar och varnar och ger människor mening och frihet genom ord och handling i kyrkan. 

En tjej som sade ja, inte till ett övergrepp eller tvingande order,
utan sade ja till att stå upp och ta en huvudroll, våga tala och handla.
Det är Maria, en kvinna som är mer betydelsefull än vi anar. 

Hör orden ur Marias lovsång i Lukasevangeliets första kapitel,
hon jublar stolt och inte är rädd att säga jag eller mig:

Då sade Maria:
»Min själ prisar Herrens storhet,
min ande jublar över Gud, min frälsare:
han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.

Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:
stora ting låter den Mäktige ske med mig, hans namn är heligt,
och hans förbarmande med dem som fruktar honom varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har övermodiga planer.
Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort.

Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder:
att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid."

Maria med Jesusbarnet från Västerås domkyrka

Här kan du lyssna till en fin Mariapsalm:
Alla källor springer fram i glädje,
psalm 481 i Den svenska psalmboken: 

Internationella kvinnodagen och kyrkan

Internationella kvinnodagen är en av dessa dagar som inte skulle behövas men som ändå behövs mer än någonsin, kvinnors rättigheter respekteras inte alls på de flesta platser runt vår jord, frågan är om det går åt rätt håll eller kanske tvärtom?

Kyrkans roll för kvinnors rättigheter är mer positiv än de flesta tror, men det är en väldigt blandad historia som möter om vi sätter oss in i vad som har skett.

Låt mig nu ta fram några positiva exempel:
Jesus själv mötte och samtalade med kvinnor på ett sätt som inte var vanligt eller accepterat då, han lyfte fram kvinnor som exempel och använde kvinnliga bilder för Gud. Sammantaget var det ett starkt uppvärderande av kvinnor.
Forskare hävdar att kretsen av lärjungar inte alls var så manlig som det kan verka i vissa bibeltexter och de talar om kvinnliga apostlar.

Bland de första kristna var kvinnor högt värderade och hade ledande roller. Det var rika kvinnor som öppnade sina hem och andra som var med och spred budskapet.
Men sedan kom ett bakslag där männen tog över ledningen, som det var i den omgivande kulturen. Lilian Portefaix har skrivit om detta i sin bok Sisters rejoice.

Trots bakslaget och långa perioder av manlig dominans i ledarskapet så är kyrkans historia i stora delar en kvinnornas historia.
Många, kanske en majoritet av aktiva i våra kyrkor har varit kvinnor, kvinnor har burit församlingsgemenskaper på många sätt, och det finns många exempel på viktiga och betydelsefulla kvinnliga författare och diktare i kyrkornas värld.

Från 1950-talet kunde vi äntligen ha kvinnor som präster i Svenska kyrkan och nu har vi flera kvinnor än män som präster. Verkligen en positiv utveckling men jag hoppas att det ska finnas både kvinnor och män på alla poster i vår kyrka, vi kompletterar varandra som jag ser det.   

I missionens historia finns en lång rad av starka och engagerade kvinnor. Både bland dem som reste ut i världen och dem som samlade in pengar.
Kvinnor var lärare i missionsskolorna, och skötte mycket av sjukvården. De var mycket betydelsefulla aktiva medlevande och i vissa samfund predikanter och missionärer där det fungerade kulturellt. Även när det var svårt att vara ledande på hemmaplan kunde kvinnor finna utrymme att leva ut sin tro i andra delar av världen. 

Birgitta Larsson doktorerade på att se närmare på kvinnors villkor under missionsperioden i Tanzania, hennes bok med titeln "Conversion to Greater Freedom?" är mycket intressant läsning.

Några av slutsatserna i hennes bok ser ut så här:

I den strikt mansdominerade kulturen i Tanzania öppnade missionen möjligheter för de lokala kvinnor nå en högre grad av självständighet.
Några exempel är de här:
De katolska missionsstationerna blev en tillflykt för kvinnor som råkat illa ut. De som hade förkastats av sina män eller som inte kunde föda barn med mera. 
Det kristna budskapet om mäns och kvinnors lika värde förändrade mycket. Det vanliga månggiftet förändrades till mer monogami vilket höjde kvinnans status. 

En viktig del av missionerna är som alltid utbildning, och där fick även kvinnor del av praktiska och teoretiska kunskaper. Något som öppnade vägen för yrkesval och försörjning.

  

Många kvinnor hittade en god andlighet och vägar till en större frihet genom missionerna. 

Slutsatsen är att aktiva och medvetna kvinnor blev till subjekt i sina liv och i kyrkan.

Och att de använde sig av den sociala och religiösa förändringen i landet för att nå ökad värdighet och frihet.

Lästipset 
Birgitta Larsson; "Conversion to Greater Freedom? Women, Church and Social Change in North-Western Tanzania under Colonial Rule" 1991

Klas Lundström, Kajsa Ahlstrand m.fl Svensk mission - och kyrkorna som växt fram 2021

Konfirmation på gång vid Heliga Trefaldighets kyrka i Arboga

Bryt en tradition - och var med och skapa nya

Bryt en tradition - är rubriken på årets Julinsamling för ACT Svenska kyrkan (som jag har skrivit om tidigare på den här bloggen). 

ACT Svenska kyrkan är förstås vår kyrkas internationella arbete som har flera olika delar: katastrofhjälp, långsiktigt utvecklingsarbete och bistånd, dialog och samverkan mellan olika kyrkor runt vår jord, påverkansarbete som riktas till makthavare och mycket mera, varför inte komma med och engagera dig?

Kanske reagerar du mot rubriken?
Brukar inte kyrkor värna om traditioner och hålla fast vid högtider som en del av det som ger oss förankring i livet, det som ger stöd i vår livstolkning och hemkänsla i kulturen.
Jovisst är det så, men det är skillnad mellan traditioner och traditioner.

Vissa traditioner är inte bra eller värda att behålla, vissa traditioner är inte alls uppbyggande eller frigörande utan tvärtom, de förminskar livet för människor, håller fast dem i dåliga mönster och tvång av olika slag. Så är det med de traditioner som ACT i år lyfter fram som vi bör bryta.

Tvångsäktenskap är en av dem. Barn tvingas att gifta sig,  30 000 flickor varje dag blir bortgifta och missar chansen att få en bra utbildning som kan ge dem ett bättre liv. I dessa traditionella kulturer där detta är vanligt har männen makten över flickorna och begränsar deras liv. Den traditionen är en av dem som hindrar kvinnor och flickor från att leva sina liv som de vill. En tradition att bryta.

Fler än 10 000 flickor könsstympas varje dag, det här är så förtryckande och destruktivt att vi inte vill tänka på det. Men låt oss verka för att stoppa det i stället för att blunda!  

Kvinnor och flickor utsätts för våld på många platser och i många sammanhang runt jorden, även i vårt eget land. Var tredje kvinna utsätts för våld någon gång under sitt liv, och våldet ökar under tider av frustration och kris som just nu under pandemin. Vi behövs för att verka för en ökad jämställdhet och för att tillsammans skapa nya goda traditioner.

Traditioner som visar att våld aldrig är acceptabelt, som hävdar vår rätt att älska dem vi vill och själva välja vår partner. Och framförallt som förkastar och fördömer ingrepp och stympningar i människors kroppar som inte är till för hälsa och ökad livskvalitet.  

Internationellt stöd har drabbats av Coronaepidemin som vi alla, men med skillnaden att här drabbas de allra mest utsatta och behövande. Biståndsprojekt och hjälpverksamhet får mindre resurser att röra sig med. Här behövs insatser, här behövs du och jag. Helst tillsammans.

Låt oss hjälpas åt att göra vad vi kan för att bryta människofientliga traditioner och hävda frihet och mänskliga rättigheter, hävda livet och varje människas stora värde. 

Här kan du hitta några filmer om ACT Svenskakyrkan och arbetet som görs för att bryta de destruktiva traditionerna. 

Här finns Gåvoshopen där du kan hitta julklappar som ger mod, hopp och medmänsklighet. Kanske en ny man eller mammakrafter?

Läs mera här i Svenska kyrkan -bloggen om att bryta skadliga traditioner med exempel i världsvida kyrkan.