Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg

fredag 30 september 2022

Änglarnas dag och förförelser

Det handlar om Änglar i kyrkan den här helgen. Den helige Mikaels dag kallas dagen och vi läser bibliska berättelser om kampen mellan gott och ont. 

En av texterna är ganska obehaglig och stötande: enligt Matteus säger Jesus
"Om din hand eller din fot förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad och ofärdig än att kastas i den eviga elden med händer och fötter i behåll." (Matt 18:8, läs orden i sitt sammanhang här

Texten handlar om varningar för att göra barn illa och därför tar Jesus i mer än som vi kanske tycker är rimligt, att det vore bättre att göra sig själv illa än att skada och förföra barn, hur låter det? 
Att förföra ett barn, de flesta håller nog med mig om att det är det värsta en människa kan göra. Men vad lägger vi in i ordet förföra? Det ligger nära till hands att tänka på sexuella övergrepp och pedofilers handlingar mot barn, och det är verkligen det värsta, att svika barnets tillit och utnyttja dem för något så oviktigt som sin egen lust.
Jag tänker mig att förförelsen också kan vara att ta ifrån ett barn tilliten och tryggheten i tillvaron och känslan av äventyr och möjligheter i livet, och att ta ifrån barn deras tro. 

Det finns en annan tolkning av Jesusorden och det är att de inte bara riktas till oss som individer utan till gemenskapen kyrkan. Det blir inte lättare men kanske mer förståeligt.
I gemenskapen kan vi behöva ta avstånd från vissa tankar, åsikter och föreställningar om det inte ska gå riktigt illa.
Barn behöver skyddas från dem som vill förföra dem på alla sätt. 
I tredje rikets Tyskland blandades kristendom och nazism på ett skrämmande sätt i den tyska rikskyrkan. Där ser jag en arm som hellre skulle huggas av än få förstöra hela kyrkan. (Mer på min blogg här)

I kyrkans allra första tid var det otänkbart för en kristen att välja ett yrke där våld skulle utövas. Du kunde inte vara soldat eller bödel och vara trogen Kristus som är fredens furste. 
Efter hand förändrades detta och den stora omvälvningen kom på 300-talet efter Kristus när den romerske kejsaren Konstantin blev kristen och när kristendomen snart blev till en statsreligion i det romerska riket. 
Den lilla kristna kyrkan som varit förföljd och där många hade fått dö för sin tro förvandlades till en del av det våldsamma romarriket. Snart blev den förföljare istället för förföljd, snart bildades inkvisitionen och teorin om det rättfärdiga krigen myntades.

Vid sidan av maktens kyrka fanns då som nu andra som höll fast vid det mer ursprungliga, den fredliga och befriande tron som gav mod att leva, gemenskapen som salt och ljus i kontrast mot omvärlden och tillsammans med alla dem som ville skapa en mänskligare värld.

Ängel kommer av det grekiska angelos och betyder helt enkelt budbärare, någon som kommer med ett bud från Gud. Det handlar om bud som ger glädje och hopp som när Jesus ska födas eller vid den tomma graven. Men det kan också vara bud om förändring och kritik av maktmissbruk, både i och utanför kyrkan. 
Jag tror att var och en av oss kan vara en ängel för varandra, vi kan ge glädje och hopp till varann, och vi kan vara med och skydda dem som är utsatta och peka på det som inte fungerar i samhället och gemenskapen.

torsdag 24 juni 2021

Om förtroende, misstroende och vägar framåt

Jag sitter och ser när riksdagen förklarar sitt misstroende för regeringen denna varma sommardag. Och jag slås av hur enormt olika bilder av Sverige som målas upp av de olika partierna. 

Vi har hört det ganska länge nu. Sverigedemokraternas skräckskildring av ett Sverige i totalt kaos mot Socialdemokraternas bild av ett land som är på rätt väg. Mycket är redan bra och arbete pågår att förbättra det som brister. Andra partier visar sina bilder av vårt land, och de skiljer sig ganska rejält.

Vem kan man lita på? Så sjöng Hoola Bandoola band redan 1971 - i en av proggens största hits som du kan höra längst ner om du vill.

Förtroende och tillit och dess motsats misstroende och misstänksamhet finns det gott om i vårt samhälle just nu, och har kanske alltid funnits.

Utan en viss grad av tillit kan inte ett samhälle fungera eller hålla ihop. En grundläggande egenskap hos oss alla är att vi litar på varandra. Barnets tillitsfulla hållning till alla som hen möter är så fin och vi önskar att vi alla kunde möta varandra så, med öppen nyfikenhet och positiv förväntan. 

Men som det sker med kanske alla barn, får vi lära oss att alla inte alls vill oss gott.
När barnet möter likgiltighet eller negativa kommentarer går något sönder, när misshandel, mobbing eller utnyttjande sker krossas barnets positiva förhoppning till omvärlden. Kanske är det då som barndomen är över på sätt och vis?

Så får vi lära oss att leva med vetskapen om att omvärlden är blandad och att människor omkring oss vill oss både gott och ont. Vissa bejakar och andra slår. Vissa ger kärlek och omsorg, omvårdnad och vänlighet, medan andra gör illa, stjäl, skadar, hatar och mördar

Det negativa bemötandet av varandra verkar ha ökat med sociala mediernas aggressiva hånfulla troll. Med hånet växer mångas känsla av att det är bäst att vara på sin vakt och skydda sig mot andra. Rädslan växer tillsammans med dreven och nätets vågor och floder av hån och hat. 

Vem kan man lita på när allt man säger plötsligt kan misstolkas och vändas emot en? 

I vårt land har vi vant vid oss att det finns något vi ändå kan lita på, och det är staten.
Myndigheterna kan ge oss stöd och hjälp när vi blir behövande, som vi alla blir under delar av våra liv. Men även på detta område blir det allt osäkrare vad vi kan lita på och hoppas.

Pandemin har visat stora luckor i vård och äldreomsorg, även om väldigt många har slitit och jobbat hårt. Det är mera av strukturerna än individerna som inte fungerar. Många har fått mycket god vård och det finns äldreboenden som är väldigt bra, men allt fungerar inte som vi har hoppats. 

Försäkringskassans hanterande av många sjuka har blivit ett annat exempel på hur vi inte får det stöd och den hjälp som de flesta av oss tycker bör finnas i samhället.
Psykvården är också ett skrämmande exempel med sina långa köer.

Privatiseringar och allt glesare maskor i skyddsnätet har lett till ett läge där vi måste hitta sätt att klara oss själva istället för att lita till ett gemensamt trygghetssystem. Tragiskt nog kan vi inte heller lita på vår svenska stat längre när vi drabbas. Ska det fortsätta att vara så?

Migrationspolitiken där så många anstränger sig för att hjälpa så få som möjligt, under så kort tid som möjligt, den har fått mig att tvivla på att det finns generositet och vilja att hjälpa människor som flyr för livet eller omänskligt förtryck. Jag vet att de finns men i politiken minskar medmänskligheten.

Kan vi kanske bara lita på oss själva till slut?
Nej det fungerar inte heller, också jag har brister och misslyckas, också vi själva gör handlingar som skadar oss själva och andra omkring oss på olika sätt. 

Det finns bara en som går att lita på vad som än händer, någon att vänta allt gott ifrån i liv och död. Nämligen Gud själv.
Där finns nämligen den enda säkra grunden och den ende som är möjlig att lita på.

Den fasta punkten som håller att bygga på när vi ska sträva efter ett annat samhälle där vi kan återvinna förmågan att lita på varandra, lita på samhällssystemen och hitta tillbaka till generositet och den livsstil som är att älska Gud och älska sin nästa som sig själv. Den som de små barnen har och som vi alla kan lära oss av.

"Och när vår präst från konfirmationen står och pekar i det blå", sjunger Hoola Bandoola, "och ingen fattar om han visar vägen eller känner vilket håll vinden blåser på"

Roligt att prästen fick vara med, och kanske en mänsklig präst som vill nyansera de allt för enkla svaren. Men som ändå pekar bort från sig själv till någon annan.
Den ende som går att lita på.  

måndag 7 juni 2021

Om mobbing och tro, varför bryter den svenska skolan mot de mänskliga rättigheterna?

Det händer ibland i skolans värld att ungdomar som har en tro hånas och mobbas av andra elever.
Det gäller att inte visa vad de tror på om de inte ska behandlas illa.

Några ungdomar var med på Sveriges Radios gudstjänst i söndags och berättade om det., Länk till radioprogrammet här. Det var kristna och muslimska ungdomar som medverkade.

För mig är detta upprörande, kort sagt jag blir arg över att det får vara så på skolor idag i vårt land. 

Det händer också att elever som har en tro hånas och pressas av lärare i skolan idag, oftast på lektioner inför andra elever. Och det är ju ännu värre, läraren ska ju stå för skolans värdegrund, kan det ingå i den att visa att de mänskliga rättigheterna inte gäller? 

I den 26e artikeln i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna står det om rätten till utbildning:
Alla ska ha rätt till utbildning står det, och den ska vara kostnadsfri på de grundläggande stadierna.   

Här får du andra delen av 26e artikeln:
 2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande.

Det kan aldrig vara acceptabelt att håna eller mobba elever för deras tro.
Lika lite som deras "rasgrupper", sexuella läggning, nationella eller sociala bakgrund eller föräldrarnas ekonomiska situation osv.

Vad läraren gör är inte bara att förlöjliga enskilda elever och öka känslan av utanförskap, det är också att öka polarisering och främlingskap mellan eleverna. Det är att öka motsättningarna och öka känslan av frustration, sorg och vrede hos den mobbade.
Allt det som faktiskt leder till radikalisering.

Tillspetsat sagt så bidrar den svenska skolan på ett sådant sätt till att öka antalet personer som i en krissituation kan ta till våld mot andra och mot samhället. 

Visst är det obegripligt att hån och mobbing får finnas i skolorna överhuvudtaget?
Och att diskriminering accepteras, är inte det en skandal!

All mobbing bör självklart bort från skolorna, till och med den som handlar om människors tro.

Vi behöver alla hjälpas åt för att hitta vägar till fredligare och mer respekterande hållning mellan människor. 


Här hittar du hela FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna i en pdf-fil 
se gärna också konventionen om barnens rättigheter.

FNs konventioner om Mänskliga rättigheter finns här - pdf-fil

Skolverkets sida om mobbing och kränkande särbehandling


Lånad bild från Clackamas United Church..