Hur kunde någon tro på uppståndelsen?

Efter de omvälvande händelserna den första påsken började försöken att förstå vad det var som hade hänt. Då började tänkandet och tolkandet av vad det som hänt har för betydelse för de kristna och för hela mänskligheten, försök som fortfarande pågår.

Det var tre saker som gjorde att Jesus första lärjungar kom att tro på uppståndelsen, dvs att Jesus från Nasaret som hade avrättats, hängts på korset tills han dog, att han nu hade blivit levande igen.

Den tomma graven var det första - de hade själva sett hur Jesus döda kropp togs ner från korset och lades in i en grav. Och nu på påskdagens morgon var graven tom. Om kroppen hade stulits eller gömts undan skulle det ha varit möjligt att ta fram den och motbevisa uppståndelsen. Det hände inte. Men enbart en tom grav är knappast övertygande.

Det som betydde mera var olika personers upplevelser av att de mötte Jesus själv livslevande på olika platser och vid olika tillfällen efter korsdöden.
Maria mötte honom utanför graven och trodde först att det var trädgårdsmästaren, två lärjungar mötte honom på en dammig landsväg som ledde till Emmaus. Flera lärjungar mötte honom på stranden till Gennesarets sjö efter en lång resultatlös fiskenatt. Paulus skriver i 1 Kor 15 om att upp till 500 personer såg honom vid ett och samma tillfälle.

Den tomma graven och mötena med den uppståndne övertygade de första kristna. Och när de kom ihåg det som Jesus hade sagt upptäckte de att flera av de ord som hade varit obegripliga när han sade dem nu blev begripliga och stämde med vad som hänt. Jesus hade förutsagt det som skulle hända och gett tolkningsord. Och det var den tredje anledningen till att Jesu uppståndelse från de döda blev trodd av dem. Uppståndelsen stämde med vad Jesus hade sagt och gjort.

I ljuset av den första påsken började olika personer sammanställa berättelserna om Jesus - de som skulle bli evangelierna i bibeln, samtidigt bildades de gemenskaper som senare skulle bli kyrkorna.
Mycket tidigt började de samlas, långt innan de ens kallades kristna, de samlades tidigt på söndagarnas morgon för att dela sin tro med varandra, berätta och bryta brödet, be och lovsjunga.

Livet hade förändras, nu fanns ett hopp och en tro att livet är starkare än döden.

Tillvaron som hade varit en återvändsgränd med döden som enda utgång hade fått en ny öppning. Det var som om en låst dörr hade öppnats.