Annandag påsk Vandringen till Emmaus

En av de mest gripande berättelserna om den första påsken är när två vänner möter en okänd man på vandringen från Jerusalem till Emmaus. Det är samma dag som några kvinnor hade funnit graven tom.

De två går tillsammans, sorgsna och uppgivna och talar med varann om allt det som hänt. Nu var allt slut, den man som de trodde på var borta och de fattade ingenting. De hade satsat allt, följt honom och gått med honom genom allt som hände, jublande folkmassor, märkliga händelser och när fler och fler vände ryggen till honom. Och det fruktansvärda slutet. Förräderi och svek, rädsla och hur han bliv gripen, Soldater med full utrustning mot en enkel man i sandaler. Förhör och tortyr, förnedrande uppvisning inför folkmassan och domen, sedan hur han fick släpa och bära sitt eget kors ut till avrättningsplatsen. Den stund som de inte orkade att minnas, spikar genom hans kropp, hur han långsamt dött på korset, där alla kunde se och håna, tills det äntligen tog slut.

Vad hade hänt? Hur kunde det bli så att den mest goda människa, den mest kärleksfulla de någonsin hade mött behandlades så? De grubblade tillsammans där de gick på vägen, men kom inte på några svar. De grät och kände hur hela livet var över, framåt fanns ingenting längre. Och de rykten som kvinnorna talade om, att graven var tom, gjorde det inte enklare. Det blev ännu mer ofattbart och förvirrade. De gick vidare i tystnad.

Då kommer plötsligt en man som gör sällskap med dem. Han lyssnar noga på dem, går tillsammans med dem och berättar varför det gick som det gick. Hur det kunde komma sig att han fick lida och dö.
Allt vad som stod i de gamla skrifterna som nu hade blivit verkligt. "Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?"

De känner inte igen honom men deras hjärtan brinner. Så kommer kvällen och när han verkar vilja lämna dem säger de: ”Stanna hos oss. Det börjar bli kväll, och dagen är snart slut.”
Han stannar och de äter tillsammans, och när han bryter brödet, den välbekanta handlingen ser de! Det är Jesus, han som var död är levande.
Allt var förändrat. Plötsligt öppnade sig en ny framtid med hopp och viktiga saker som måste göras, först berätta vad som hänt, fundera och försöka förstå, och göra som han, tillsammans arbeta på att livet här på jorden blir mer mänskligt och gott för så många som möjligt.

(Här hittar du berättelsen hos Lukas)