Farsoternas påverkan av historien

Vi är långt ifrån de första som har drabbats av sjukdomar eller epidemier i vår tid. Om vi läser vår historia hittar vi fasansfulla beskrivningar av när länder och världsdelar har drabbats av pest och svåra sjukdomar. Kanske minns du berättelser om Digerdöden från Medeltiden, pesten i London vid 1700-talets första årtionde, Spanska sjukan vid 1900-talets början eller AIDS-epidemin från 1980-talet. Olika epidemier har varit förskräckliga följeslagare i mänsklighetens historia. 

En bok som skildrar mycket av detta är "Farsoterna i historien" av William McNeill som kom 1985 på i svensk översättning (på engelska går den att få tag i, titeln är Plagues and People) på svenska är boken utgången men kan hittas på bibliotek, antikvariat eller kanske Bokbörsen. 

Det är en ryslig och spännande läsning om hur sjukdomarna har drabbat och övervunnits av dem som överlevde, om hur nya handelsvägar spred sjukdomar runt jorden och hur sjukdomar som dödat till slut blev barnsjukdomar. 

En förklaring som McNeill lyfter fram till att svåra sjukdomar av olika slag drabbar mänskligheten är att det mycket ofta handlar om en infektion eller ett virus som övergår från djur till människa. Något händer som gör att ett virus som finns bland djuren och ofta inte dödar dem förändras. Kanske som en mutation eller bara genom att det kommer in i människors kroppar och då förvandlas till sjukdom. I värsta fall blir det till epidemier eller pandemier. Digerdöden till exempel förknippas med råttor eller andra gnagare och loppor och löss som levde på råttorna. 

McNeill visar i sin bok att epidemier och svåra sjukdomar kan ha haft mycket större betydelse för den historiska utvecklingen i mänskligheten än vi kanske har anat. 

På 100-talet och 200-talet efter Kristus härjades Rom av epidemier skriver McNeill. De första kristna församlingarna hade bildats och för de kristna var det viktigt att ge vård åt sjuka till och med i farsoter. En mycket enkel omsorg med vatten och mat räddade många liv.
När alla andra funktioner i samhället misslyckades stärktes kyrkan. De kristnas tro kunde också ge mening och hopp i de mest utsatta tider av död och pest. McNeill skriver: "Kristendomen var således ett system av idéer och känslor som var väl anpassat till en tid genomsyrad av umbäranden, sjukdom och ond bråd död" (s. 108) 

Det stora exemplet, vid sidan av digerdöden, på hur epidemier förändrade historien är det som sker när européerna anländer till Amerika år 1492 och framåt. Européerna bar med sig en rad olika sjukdomar som de redan var immuna emot som till exempel mässlingen. Men bland innevånarna i Amerika fanns ingen immunitet alls mot mässlingen och andra sjukdomar. Resultatet blev katastrofalt. McNeill skriver att befolkningen i Amerika kan ha varit omkring 100 miljoner strax före erövringen. Nu minskade befolkningen radikalt.

Ett exempel är civilisationen i Mexiko som kan beräknas till 25 miljoner människor vid 1400-talets slut. 1568 har befolkningen i centrala Mexiko krympt till 3 miljoner och 1620 var den nere på sitt minimum, omkring 1,6 miljoner. Allt detta huvudsakligen beroende på epidemierna som européerna bar med sig.

Detta menar McNeill var en viktig orsak till att européerna kunde lägga Amerika under sig och ta över naturtillgångar som fanns där. 

Man kan fundera över vad som händer med ett samhälle och en kultur när den drabbas så totalt, allt faller samman, så även traditioner och kunskaper och den religion eller livstolkning som varit den rådande. Särskilt om den inte har något sätt att förhålla sig till en katastrof för hela befolkningen. Urbefolkningen såg sitt eget folk sjukna in och dö medan främlingarna klarade sig. 

Tolkningen blev att Gud står på européernas sida och att aztekernas gudar har vänt ryggen åt sitt folk. Kristna missionärer visade på möjligheten att ansluta sig till kristen tro och många omvände sig. 

Många missionärer försökte arbeta för urbefolkningens rättigheter och för att ge vård åt de sjuka, men samtidigt var de barn av sin tid och lydde kolonisatörernas regler.

Steg för steg har sedan mänskligheten hittat sätt att skydda sig eller lindra olika sjukdomars härjningar men det är en ständig brottning där all vår uppfinningsförmåga behövs.   

Epidemier och farsoter har präglat mänsklighetens historia mer än vi oftast tänker på. 

Så kommer Coronaepidemin troligen också att få konsekvenser som vi knappast anar ännu.

Timglaset i Ramnäs kyrkas predikstol