Gud en konstruktion eller konstruktör?

Vi har ett problem som lever i Sverige av idag och det är att vi påverkas av en kultur som döljer, förlöjligar och förkastar allt tal om Gud.

I många böcker hävdas det att alla tankar och idéer som vi människor har är konstruktioner, alltså sådant som är påhittat av människor. Och det gäller då även religioner och alla andra sätt att se på tillvaron.
Bl.a. hittade jag det i bestsellern "Sapiens" av den israeliske historikern Yuval Noah Harari som jag nyligen läste. Han menar att allt som ger människor mening är uppdiktat och där räknar han med de mänskliga rättigheterna, alla politiska ideologier och alla religioner. Jag återkommer till den boken.

Om vi försöker höja blicken från vår kulturella ateism så kan vi se att det är minst lika troligt att vissa idéer och tankar kommer ur något reellt eller något som är givet till oss från början.

En dansk teolog vid namn Lögstrup talade om att det hos oss alla finns spontana livsyttringar. Att vi utan ens att tänka på det hjälper en medmänniska, ger omvårdnad åt ett barn eller vårdar en sjuk. Något inom oss som är givet från början. Om man så vill i våra arvsanlag. Utifrån detta växer vårt samhälle fram där det är mer eller mindre självklart med stöd och hjälp, omsorg och omvårdnad. Medmänsklighet och mänskliga rättigheter som vi kommer överens om att värna.
Varifrån kommer detta som inte kan förklaras? 

Vi får lära oss att allt tänkande om Gud är mänskliga påfund och påhittat.
Vår kristna teologi vill visa oss ett helt annat perspektiv. Inte att Gud är skapad av oss utan att vi är skapade av Gud. Att det finns en grundläggande kraft eller grund för allt som finns, en första orsak och en konstruktör bakom tillvaron och vår egen existens. En urkraft som ligger bakom universums existens och evolutionens mekanismer. Grekernas Logos som sågs som universums inneboende ordning.

I alla kulturer i alla tider har människor också haft religioner av olika slag. Det kan ses som att det finns något inom oss alla, lagt i människan, en längtan efter den annorlunda eller andre och en längtan efter ett annorlunda liv.
En längtan efter vår skapare, Gud själv.

Kyrkofadern Augustinus fångar in det här i sin bön: "Du, o Gud, har skapat oss till Dig och vårt hjärta är oroligt till dess det finner vila i Dig"

Från en kyrka i Västergötland.

Mera om Lögstrup här på danska från Lögstrup-arkivet