onsdag 2 maj 2018

Sköna maj 1968, välkommen!

Valborg och 1a maj har passerat och vi är på väg in i våren på allvar. Månaden maj är oftast en härlig tid i naturen i våra trakter.

På Svt sändes igår en dokumentär om månaden maj 1968, här en länk till programmet på SVTPlay.

För de flesta som är över en viss ålder har året 1968 blivit något nästan sägenomspunnet, för vissa en positiv känsla av nytt och fräscht, nya vindar av frihet och hopp om förändring, för andra ett rött skynke då socialism och kommunism gjorde framsteg och en naiv revolutionsromantik förblindade många.

Tv-programmet är spännande, det bygger på Maja Ekelöfs bok "Rapport från en skurhink" och Svts stora arkivmaterial av nyhetsbilder. Så har de lyckas beskriva en omvälvande tid genom att gå igenom alla dagarna i maj månad 1968.

Ekelöfs bok var banbrytande och visade hur livet ofta gestaltade sig då för en person som befann sig långt ner på samhällets statustrappa. Och kanske delvis hur livet är även idag för många.

Det stämde med tidens ideal att växla perspektiv. Historieskildringar och medierna hade länge visat upp samhället uppifrån, från maktens perspektiv. Man lärde ut kungarnas och krigens historia i skolan. Nu skiftade bilden, nedifrån kunde en helt annan bild ses, en annan sanning om vårt samhälle och de internationella relationerna.

68-rörelsen öppnade blicken för större delar av världen än den lilla egna Svenska nationen. Det syns tydligt i dokumentären från Svt, den rör sig mellan kårhuseockupationen i Stockholm, oroligheterna i Paris, till Vietnam där USA utövade sitt blodiga krig och bombningar, till dåtidens Biafra med sin fruktansvärda hungersnöd osv.

Det fick också stor betydelse för kyrkan och teologins värld, inte så att kyrkan blev vänstervriden som vissa har menat, utan för nya perspektiv och nytt ansvarstagande.
Kyrkan var redan en internationell rörelse och fanns på plats i konfliktområdena och svältkatastroferna, men det fanns drag av en gammal kolonial syn på mission som nu omprövades rejält. Intryck kom från Latinamerikansk befrielseteologi och flera andra sk Tredje världen områden, bla. Asien och Afrika.

Snart kom också svart teologi, både från afro-amerikanska kyrkor och Sydafrika och feministteologi.
Det som hände var att genuina drag i den kristna tron och hos Jesus själv fokuserades och lyftes fram tydligare. Det lades till perspektiv underifrån, från de förtryckta och utsatta själva.

Plötsligt var inte kyrkorna bara konservativa rörelser på maktens sida som värnade om status quo, det vill säga att bevara den rådande ordningen. Kyrkorna blev också en kraft för förändring och frihet. Båda stråken finns inom kyrkorna ännu idag, och skillnaderna går rakt igenom kyrkorna mer än mellan dem, 
 
Uppsala 1968 var också ett stort ekumeniskt möte som fick stor betydelse, kyrkorna förändrades för alltid skriver Dagen kanske en aning överdrivet, kyrkorna förändras ständigt och behöver förändras för att kunna stå för samma befriande budskap i olika tider.
Men det var omvälvande tider som betydde mycket på gott och på ont.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar