Internationella dagen för pressfrihet - den svåra balansen mellan frihet och förbud, vad gör vi åt nazism och rasism?

Idag firas en internationell dag som är värd att fira, Internationella dagen för pressfrihet.
Pressens frihet från censur är grundläggande för att demokrati ska finnas. Hur ska vi kunna göra fria val om vi inte har information om alternativen?

Pressfriheten är också mycket viktig för andra friheter, religionsfriheten till exempel. Vi ska få uttrycka vår tro på de sätt som vi själva vill och fritt utöva tron i ord och handling. I detta ligger också att andra ska få uttrycka sin tro som kan vara helt annorlunda eller ha friheten att inte tro.

Bara i ordets frihet finns möjligheten att välja och ta ställning. Att ta till sig Ordet som ger tro och livsmening, eller att inte göra det. Då talar jag utifrån mitt ställningstagande, att Guds ord kan göra oss fria och hjälpa oss till att leva mer meningsfulla och goda liv på flera sätt.

Under helgen såg vi nazister marschera på svenska gator igen, bl.a. i Ludvika och Boden. Skälen till att de får tillstånd att demonstrera handlar om yttrandefriheten och mötesfriheten i Sverige. Viktiga friheter. Men är de så viktiga att alla möjliga och omöjliga åsikter ska få föras fram?

Om man börjar säga nej till demonstrationer eller mot nazister att ge ut sina tidningar hamnar man i gränsdragningsproblem, var ska gränserna dras och vem ska göra det. Knappast polisen.

Svaret är därför ja, åsikter bör få uttryckas. Men det finns andra gränser, det är förbjudet att utöva hets mot folkgrupp, att hota andra eller ställa till oordning på olika sätt. Lagen sätter gränserna.
I Göteborg vid bokmässan förra året valde polisen att säga ja till demonstrationen men följa tåget noga för att se om något brott begicks sägs det. Samtidigt är polisen försiktiga och vill inte ha mer bråk på gatorna än nödvändigt.

Är det acceptabelt att grupper och personer som vill minska andras frihet utnyttjar samma friheter? De som försöker tysta eller köra ut eller utplåna andra människor. Är det något vi får leva med om vi vill ha ett fritt land?
Kanske, men då är det också fritt att säga emot dem och hävda alla människors lika värde, en mer generös migrationspolitik och ökad medmänsklighet.

Ska rasistiska eller nazistiska organisationer förbjudas i vårt land?

Jag lutar åt att de borde det eftersom de hotar andra, men är inte säker på att det är det bästa sättet att motverka deras människofientliga ideologi. Det är tankar och idéer vi bör kämpa mot.

En rad olika personer har skrivit om den här frågan. I ETC skriver Eigil Söderin att de inte bör förbjudas, Argumenten handlar om att det inte fungerar, rörelserna kan lätt byta namn och omorganisera sig och finnas kvar ändå, det är också tveksamt att förbjuda politiska rörelser och det blir gränsdragningsproblem.
Söderin menar att man istället skulle följa den lagstiftning som redan gäller och se till att brott inte kan begås utan straff, till exempel mordbrand, hets mot folkgrupp, hot mm.

Svt skriver att FN kräver förbud mot nazistiska organisationer. Enligt FN bör organisationer som förespråkar rasdiskriminering inte tillåtas, men Sverige har valt en annan väg.

Vad tycker du?

Den svenska tryckfriheten är äldst i världen, 1766 skrevs förordningen.

Några länkar:
Kultursmakarna skriver om denna dag, och om att Sverige var det första landet i världen som instiftade en lag om tryckfrihet, i över 250 år har vi haft den friheten!

Och här hittar du en sida om yttrandefriheten från Wikipedia.

Amnesty skriver om denna dag med många exempel på dem som hindras att uttrycka sig på olika
sätt.

Jag låter Martin Luther King få sista ordet idag!