Idag firas den gode herdens söndag i våra kyrkor.
I en av texterna skiljer Jesus på den lejde herden och den gode herden. Att vara lejd är att inte bry sig om fåren på riktigt, om vargen kommer flyr den lejde herden och överger dem han skulle skydda. Den gode herden stannar och kämpar och är villig att offra sig för fåren. Det är också så att fåren känner igen den riktiga herdens röst, den kan de följa medan de springer ifrån främligen som de inte litar på eller känner igen rösten hos.
Herden känner också igen var och en av fåren, det finns ett engagemang för var och en av dem. Så starkt att herden kan lämna de 99 fåren för att leta upp det hundrade fåret som har kommit vilse.
Bilden av herden för en ledare är uråldrig och går tillbaka på texter i gamla testamentet där ledaren över alla ledare liknas vid en herde. Nämligen Gud själv. "Herren är min herde, ingenting ska fattas mig" står det i 23 psalmen i psaltaren.
Samtidigt ger herdebilden ett raster eller ett korrektiv att bedöma ledare utifrån. Varje gång en ledare eller politiker skaffar sig fördelar på andras bekostnad, får bostäder och rikedomar, det kan vara enorma ekonomiska utbetalningar som fallskärmsavtal eller pensioner, då ekar orden om den lejda herden någonstans i bakgrunden.
Han eller hon var inte verkligt intresserad av att göra gott för dem hen skulle tjäna utan det handlade om egen vinning istället.
Det handlar om själva motivationen för ledarskapet.
Hur är det då med presidenten som har gjort sina 100 första dagar?
Tiden får förstås visa vilken typ av ledare han var, men tecknen är illavarslande.
Så mycket prat och så lite sanning har kommit från Trump
DN skriver om Trumps märkliga verklighetsuppfattning och / eller lögner och Huffingtom Post från USA skriver om de svikna löftena att bevara tryggheten för det amerikanska folket.
Mycket i Trumps retorik lutar åt den lejde herdens hållning, det handlar om att skaffa sig själv ära och vinning och mindre om att tjäna folket.
 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar