Vi människor behöver ju näring och inflöde av många olika slag för att livet ska finnas i oss och vara gott. Maten och drycken kan vi inte leva utan, då svälter vi och törstar. Utan vatten klarar vi oss inte länge.
Vid sidan av näringen vi får genom ätande så finns det andra, olika slags näring vi behöver som människor. Även om vissa väljer att vara eremiter så är en av de faktorer som vi behöver mest - andra människor. Jag hittade ett citat från Luther som är så här: Människan är människans dagliga bröd.
Det dagliga brödet är en bild för allt det vi behöver av näring för varje dag, det behöver inte vara formfranska, surdegslimpa eller rågbröd.
När vi ber bönen "vårt dagliga bröd giv oss idag" eller "Ge oss idag det bröd vi behöver" i bönen som Jesus lärde ut så handlar det om allt sådant som vi verkligen behöver.
"Allt det som hör till livets uppehälle och behov såsom mat och dryck, kläder, hus och hem, åker, boskap och bohag, gods och pengar, god maka eller make, goda barn, gott tjänstefolk, god och trogen överhet, god styrelse, passande väder, fred, hälsa, tukt och ära, goda vänner, trogna grannar och mera sådant."
Hm, det lät inte som det var skrivet idag, och det var det inte heller, det är ord från Martin Luthers lilla katekes. Just det där med tjänstefolk och tukt och ära låter kanske märkligt, men visst anar vi vad han är ute efter, allt som vi och andra behöver för att leva goda liv här på jorden, allt det finns med i de korta orden "Ge oss idag det bröd vi behöver".
Men det är inte bara vi själva och allt vi behöver som får plats i den bönen. Jag brukar låta tankarna glida iväg till alla de människor runt vår jord som inte har bröd eller mat för dagen, ordet "oss" inkluderar alla människor på jorden för mig och för många som ber bönen.
Vi behöver varandra vi människor på flera olika plan, lika mycket som vi behöver maten på bordet.
Varje sak vi använder, varje liten matbit vi sätter i oss finns där för att en lång rad av människor har gjort sitt arbete, de har engagerat sig, satsat av sin tid och sin energi.
De har odlat och skördat, transporterat och lagat till, de har byggt hus och hållit ordning bland varor, de har sett till att bröd och telefoner finns till så att du och jag kan använda dem.
Om vi börjar tänka så öppnar sig blicken för hur beroende vi människor är av varandra. En så enkel sak som att det är varmt i mitt rum där jag sitter och skriver. Det är omkring ett hundratal människors arbete och slit som har gjort att det fungerar, kanske flera. Tänk på husbygget och isoleringen, energin och var den kommer ifrån, transporter och underhåll så att allt det ska fungera, det kräver många människors engagemang och arbete. Varje liten detalj som är uttänkt, konstruerad och tillverkad...
Vi är verkligen beroende av varandra fast vi inte tänker på det ibland.
Luther menar att Gud ger dagligt bröd åt alla oavsett om vi ber om det, även till de onda. Meningen med bönen är en annan, att vi ska erkänna att det är Guds gåva till oss och ta emot allt detta med tacksamhet.
Gud är inte en liten figur långt borta utan Gud är den som ger allt det vi har till oss, hela tiden, varje sekund. Själva livet. Allt det goda och näringen. Det dagliga brödet. Livets bröd. Och det finns så att det räcker till alla om vi bara delar med oss.
Blir det någon skillnad om vi ser på allt det här som en gåva till oss från Gud, om vi känner oss tacksamma över att vi får leva och ha varandra och allt vi har?
Kanske känner vi då hur värdefulla varje liten sak och matbit är och att det blir svårt att kasta bort dem? Kanske känner vi hur vi hör ihop alla vi människor som lever under samma himmel och har samma Gud att tacka för liv och hopp?
Kanske blir det en självklarhet att vi gör vad vi kan för att livet ska bli bättre för de många som har det svårt.
Att vi delar det dagliga brödet med varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar