Dagen efter EU-valet finns många blandade känslor.
Både hos mig och i kommentarerna i olika media.
Högervindar blåser i Europa sägs det, och det är partierna längst till höger som ökar samtidigt som vänstern och Socialdemokraterna håller ställningarna i Sverige.
Det är svårt att få någon överblick över hur utvecklingen sker och vart det kommer att leda.
En känsla är att en allt starkare splittring mellan olika grupper och partier håller på att ske så att förståelsen minskar och polariseringen ökar.
Ett djupare nedgrävande i sina egna skyttegravar och att fler går in i sina egna bubblor eller rum som inte har mycket gemensamt med andras rum.
Tänk på de olika partiledarnas tal i går kväll. Nästan alla gör uttalanden i sina egna världar och i sitt snäva perspektiv där andra synsätt är främmande och ofta otillåtna.
I sociala medier är detta ännu tydligare, där kan åsikter och tankar angripas våldsamt och med stor aggression. En annan synvinkel accepteras inte av trollens hätska vrede, den enögda ilskan hotar och idiotförklarar ett annat sätt att se på tillvaron eller olika politiska ställningstaganden.
Vad händer i ett samhälle där människor har slutat lyssna till varandra? Vi är inte riktigt där ännu men rör oss åt det hållet.
Tänk bara på det som hände med Sverigedemokraternas ledande person i valets slutskede. Han polisanmäldes för sexualbrott. DN skriver om det här. Men vad händer i valet. Partiet går framåt.
Det samma hände ju vid den sk järnrörsskandalen för några år sedan.
Det vissa ser som en stor skandal är för andra likgiltigt och de kan fortsätta att lägga sin röst på den som förorsakat skandalen... Eller är det så att många inte alls följer med i media och därför inte har en aning? Så var det troligen när SD fick lika många eller flera röster i flera kommuner trots att de inte gjort något alls där, deras stolar hade stått tomma.
Olika världar och olika rum finns bredvid varandra i vårt land och mellan dem finns inte mycket kommunikation och allt mindre förståelse.
Länge har Sverige varit ett bostadssegregerat land, villaområden och hyreshusen är som olika världar i våra städer och samhällen. Uppdelningen har ökat genom friskolorna som har gjort att olika grupper aldrig möts. Stad och land är en skillnad inte bara i servicenivå utan i levnadssätt för många.
Nu kanske vi ser nästa steg?
Men samtidigt som vi kan se en typ av förändringar mot ökad splittling så finns också andra, ibland motsatta. Vissa söker enklare livsstil och mer gemenskap och dialog i samverkan.
Motsatta förändringar sker samtidigt i ett land, frågan är vilka som hör till framtiden och kommer att växa.
Jag ber en bön om att det är gemenskap, samhörighet och samverkan som ska få växa sig starkare.
Bönsöndagen har just passerat, och i år sammanföll den med valet till EU-parlamentet och Mors dag. Förra gången alla dessa tre var på samma dag skrev jag en text på min blogg, du kan läsa den här genom att följa länken. Det var 2014 jag skrev den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar