På valdagen är det sista chansen att välja vilka politiker eller förtroendavalda som ska sitta med i kyrkans olika belutande organ.
En mängd frågor dyker upp när kyrkovalet kommer på tal. Jag tänkte svara på några, kom gärna med flera om du vill.
Organisationen som kallas Svenska kyrkan består av cirka 6,1 miljoner medlemmar. Följ den länken så hittar du Svenska kyrkans statistik.
Svenska kyrkan ska styras demokratiskt enligt vad som är bestämt både i Lagen om Svenska kyrkan och i kyrkans egen Kyrkoordning.
Svenska kyrkan är och skall vara demokratiskt styrd, det är den självklara anledningen till att det är kyrkoval. Alternativet skulle vara en kyrka styrd av präster och biskopar eller av en enväldig monark eller något annat.
Att kyrkan är demokratisk är framförallt en självklarhet utifrån vår egen identitet som evangelisk-luthersk kyrka.
Från Luther kommer tanken på det allmänna prästadömet, som jag har skrivit mycket om här på min bloggsida. Det innebär att alla döpta kristna står på samma nivå, vi har alla möjlighet att be och läsa vår bibel och kan själva leva i relation med Gud själv, vi behöver ingen mellan oss och Gud, ingen påve eller präst. Ingen kardinal eller guru. Det är en frihet för oss alla i kyrkan och samtidigt ett ansvar. Av det följer självklart att kyrkan ska styras av alla kristna tillsammans.
Svenska kyrkan har valt en ordning som innebär att kyrkan styrs av de förtroendevalda och leds av de anställda kyrkoherdarna i samverkan. Eller som det står i lagen om Svenska kyrkan "Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet."(§2)
Frågan är då hur de förtroendevalda ska väljas. Hur ska miljoner medlemmar få en möjlighet att rösta/ välja vem de vill ha? Man kan tänka sig olika metoder eller system och det vore bra att hitta ett nytt system som kunde vara smidigare och kosta mindre.
Men fortfarande används det svenska sättet att de röstande får besöka en vallokal och lägga sina röster genom valsedlar.
Det är Svenska kyrkan som betalar för allt detta genom kyrkoavgifterna, dvs medlemmarnas egna betalade avgifter. Avgiften för att vara med i kyrkan är i genomsnitt 1,02 % av inkomsten för en medlem, lite mer än en hundradel av vad du tjänar alltså.
Svenska kyrkan ska vara en demokratisk folkkyrka, jag vill komma tillbaka en annan gång med tankar om det där med folkkyrkan.
Hur utses då personer som vill bli förtroendevalda i kyrkan?
Jo genom att olika nomineringsgrupper sätter upp dem på valsedlarna. Nomineringsgrupperna kan ha olika beteckningar, det kan vara olika kyrkliga grupper eller politiska grupper, eller andra som vill ställa upp.
Alla som vill kan bilda en nomineringsgrupp, om de är tillräckligt många och är ute i tid.
Vissa menar att politiska partier inte ska få finnas med i kyrkan, men det är inte möjligt i dagens läge att hindra vissa att bilda nomineringsgrupper, det skulle bli en begränsning av demokratin som vi just nu inte vill ha.
Men man kan tänka sig att det finns gränser för vilka grupper som kan få vara med, vad händer om renodlat rasistiska eller nazistiska grupper skulle bilda nomineringsgrupper? Redan har vi Sverigedemokraterna där, vilket är ett problem för många. Här finns frågor att tänka vidare om. Vi hoppas att det finns sunt förnuft och gott omdöme hos väljarna så att grupper vars budskap strider mot den kristna tron inte får några röster i kyrkovalet. (eller så få röster som möjligt)
Det är viktigt att rösta för alla som vill påverka hur kyrkan styrs. Glöm inte att det också är möjligt att göra personval. Dvs att kryssa för de personer som du vill lyfta fram.
Här finns information från Svenska kyrkans hemsida om kyrkovalet
Några olika synpunkter och tankar om kyrkovalet hittar du här:
Mittmedias chefredaktör Daniel Nordström skriver om Därför är kyrkovalet viktigt på sin blogg.
En sajt som heter Det goda samhället ger den här introduktionen till kyrkovalet:
https://detgodasamhallet.com/2017/07/14/vad-ar-kyrkovalet-och-varfor-ska-du-rosta/
Helle Klein skrev inför förra kyrkovalet en ledare om vikten att rösta i kyrkovalet.
och här finns en debattartikel från Svenska dagbladet av Gunnar Hyltén-Cavallius
Väl skrivet men jag tror inte att Luther utifrån sin syn på det allmänna prästadömet skulle ha förordat en styrning av kyrkan lik den vi nu har med ett kyrkomöte som högsta beslutande organ. Även Luther insåg till slut att det behövdes regionala kyrkliga tillsynsmän som efterhand kom att utvecklas till en ny form av biskopsämbete. Luthers kyrkosyn var nog till en början mer lik den som nu tillämpas i "frikyrkorna". Jag anser att kyrkomötet, som är en statskyrkorelikt, bör "skrotas" och att vi ska återfå en kyrka som leds av biskopar.
SvaraRaderaHotet från SD som styrande i Svenska kyrkan sätter fingret på vad som är problemet med dagens ordning, val av lekmän med mer eller mindre starka kopplingar till samhällspolitiken eller andra intressen än kyrkans. Deras agenda och kyrkans agenda är inte alltid i fas, så även med andra nomineringsgrupper än SD.
Hej Leif! Tack för din kommentar och dina synpunkter. Jag är inte säker på att jag håller med dig, måste nog fundera mera på det. Det är klart att väldigt mycket var annorlunda på Luthers tid än det är idag, frågan är hur vi i en luthersk kyrka idag håller fast vid det allmänna prästadomet och värnar om kyrkans föränderliga identitet. Den ständigt reformerade kyrkan där vi får ha mod att förändra för att behålla kyrkans funktion - att befria människor (predika evangelium i ord och handling)
SvaraRaderaJag tänker att vår modell idag med samverkan mellan demokratiskt valda lekmän och innehavare av vigningstjänsten (biskop, präst, diakon) är en väldigt bra modell. Det fungerar inte alltid på bra i praktiken på olika platser tyvärr och kanske måste slipas på. Men har du en bättre modell så skulle det vara intressant att höra!
Med vänliga hälsningar
Anders
Ja, jag tänker också att det är värdefullt att ha lekmän med i ledningen av kyrkan på stifts och församlingsnivå, det berikar kyrkan och är bra på alla sätt. Men när det gäller det övergripande styret ser jag att de blir problematiskt med nuvarande system.
SvaraRaderaJag inser att det i dagsläget är en udda och kanske extrem åsikt att låta biskoparna ta över kyrkomötets roll, men med ett historiskt perspektiv är det inte på något sätt unikt, extremt eller radikalt. Biskoparna har varit de som lett kyrkan under en betydligt längre tidsperiod än den period som kyrkomötet varit styrande i Sverige. Men hur går det med demokratin i Svenska kyrkan då frågar sig den orolige?
Men jag tänker att det är, eller borde vara, stor skillnad mellan hur samhället styrs och hur kyrkan styrs. Det är så olika strukturer och syften men p.g.a. statskyrkoepoken har samhällets sätt att styras införlivats i vår kyrka och tas idag mer eller mindre för givet. Jag tycker det dags att kasta loss även från denna statskyrkorelikt.
I en levande kyrka bubblar det av idéer på alla nivåer och det bör förstås även med en ny ordning finnas system och ordningar för att de idéerna får utrymme och blir beaktande av den styrande biskopsgemenskapen.
Kyrkan har en skatt (evangeliet beskrivet i vår bibel) från 2000 år tillbaka i tiden att förvalta och utveckla. Ett uppdrag som kräver goda kunskaper om kyrkans historia, exegetik och teologi + handfasta insikter om vad kyrkan gör i dagsläget. Tyvärr så lever inte det folkvalda styret på riksnivå upp till de kraven och det är inget man kan förvänta sig heller. De har många andra goda kvalifikationer och bör också fortsättningsvis ha ett starkt inflytande, inte minst på det lokala planet. Prästerna har genom sin vigning ett uppdrag att ta ett särskilt ansvar för kyrkans ledning och de (inte minst biskoparna) har gedigen kunskap inom de områden som krävs. Därför borde biskoparna också utgöra den naturliga högsta ledningsgemenskapen för vår kyrka (igen).
Intressanta tankar Leif, jag får återkomma när jag funderat lite mer om det här, välkommen även andra att kommentera!
SvaraRadera