Frihet är vad kristen tro handlar om

Det var en tv-bild som gav mig en tankeställare, en intervju eller rättare sagt en kort kommentar. Jag var barn eller mycket ung tonåring. Alltså mycket länge sedan. 
Det var en präst, en medelålders man som dök upp i tv-ruten i svart skjorta.
Journalisten satte micken framför hans mun och såg anklagande på honom. Nu skulle han få stå till svars för kyrkans bristfälliga hantering av någon aktuell fråga, prästen suckade lite, en aning trött, och han sa bara mycket kort: Kristen tro handlar om frihet. Det är ett budskap om befrielse.

I medias värld fastnar de ofta vid olika frågor som tillhör kyrkans yttersida och periferi, sällan nämns över huvud taget centrum i budskapet.
Tyvärr är det ofta på samma sätt med kyrkans företrädare, många vaktar så strängt över sin egen tolkning av kristendomen att alla andra möjliga tolkningar förkastas. Så långt att den som inte använder exakt samma ord förkastas och inte är en riktig kristen.
Allt det där är ju struntprat. Kristen tro kan tolkas på många sätt liksom bibeln går att förstå på olika sätt. Det finns en mångfald olika sätt att vara kristen och det är så det ska vara.

Det svenska sättet att vara kristen är också ok, de många som firar helgerna och livets stora händelser som födelse, ungdom, bröllop, glädje och sorg, avsked och död i kyrkan. Och en bön när det verkligen behövs. Vem kan bedöma vad som är ok för Gud utom Gud själv?
Jag tänker att vilja till tro är tro nog.

I vår lutherska kyrka känner vi till nåden, Gud ger oss allt, liv och kärlek, förlåtelse, upprättelse och välsignelse, vi får allt av nåd, det vill säga utan att behöva prestera något först. Vilja till tro räcker. En öppen hand som tar emot är nog.

Gud vill göra oss fria och inte binda oss.

Berättelserna om hur Jesus mötte människor av olika slag leder nästan alltid fram till att människorna upprättas och befrias. Gud vill frihet och kärlek, liv och glädje!
Inte regler, krav, måsten eller begränsning av livet utan tvärtom. Befrielse från det som binder och frihet till gott liv i tro, hopp och kärlek.

Sedan finns också möjligheter att leva engagerat och fullt, att kämpa för det goda och att samhället ska vara människovärdigt och respektera människor. Att satsa hela sitt liv på kyrkan.
Det är ett sätt att leva sitt liv och där behövs flera.
Men det är inte den enda vägen.
Vi är fria att välja.