Grattis Engelbrekt! Under veckan var det nämligen hans namnsdag.
Men vem var han frihetshjälten, om han nu var det?
Här i Arboga står Engelbrekt staty utanför Heliga Trefaldighets kyrka i en ganska märklig pose. - se bilden längst ner. Det är nationalromantikens frihetshjälte som står upp för folket, kanske vid den första riksdagen i Arboga, det sk Arboga möte 1435.
Om det nu var en riksdag, wikipediasidan menar att det var ett herremöte istället, alltså där bara de ledande klasserna möttes och bönderna inte var med.
Engelbrekt sågs som frihetshjälte eller revolutionär efter det uppror som skedde i Dalarna 1434 och som ledde fram till att han blev vald till rikshövitsman i Arboga året efter. En rad olika strider och förvecklingar följde som vi kan läsa om i historieböckerna. Engelbrekt dödades redan 1436.
Kanske var han en ledare i motståndet mot skatterna som krävdes av bönderna, kanske en lokal storman som vågade säga ifrån. Eller en affärsman som värnade om bergsbruket i Bergslagen. Han har firats som frihetskämpe och någon som stod för det svenska, särskilt har han lyfts fram i nationalismens tider som på 1930-talet. (och av vissa extrema högerextremister ännu in i vår tid.)
1934 hade en minnessten över Engelbrekt huggits och rests i Ingolsbenning utanför Norberg.
På stenen hade några ord huggits in i frakturstil "Han frälste rijket, av sådana träldom, som thet uti kommet waar" på en slags gammal-svenska. Tillsammans med järnbruksmän hade han givit sig ut i strid 1434 i kamp för rätt och frihet lyder inskriptionen.
Vid det högtidliga firandet 1934 var biskop Einar Billing på plats och höll tal.
Det var ännu en balansgång för biskopen. Nationalismen höll på att växa sig allt starkare och hade kommit ganska långt i Tyskland, diktaturen höll på att ta över och det fanns många positiva röster i vårt eget land. Hur skulle Billing kunna hylla Engelbrekt men utan att hamna på nazisternas sida?
 |
| Invigningen av Engelbrektsstenen i Ingolsbenning 1934 |
Det blir till en betraktelse kring frihet och lag där Billing mycket tydligt tar avstånd från all form av diktatur och laglöshet, där han talar för tro, samvete och demokrati. Kan det finnas något där att ta vara på i vår tid med starka högervindar?
Några tankar ur hans tal kommer här: Billing börjar med ord om frihet, både från bibeln och från biskop Tomas frihetssång. Den sång som biskop Tomas skrev på 1400-talet är nämligen en del av ett större diktverk som handlar om ingen annan än Engelbrekt Engelbrektsson. Sången som börjar med orden "Frihet är det bästa ting.."
Vad är det för frihet det talas om?
Billing talar om en frihet som behöver ta avstånd från två ytterligheter - "mot tyranniet på den ena, men mot laglösheten och självsvåldet på den andra fronten." Det som gör oss fria i samhället är en lag som människor själva har stiftat, inte någon som har lagts på dem av en diktator eller tyrann. Det var en sådan påtvingad lag som Engelbrekt kämpade mot.
Lagar och bestämmelser behöver vara ett uttryck för hela folkets gemensamma vilja, och när den väl är stiftad behöver var och i folket känna sig ansvarig att uppehålla och leva efter lagen. Där finns friheten, menar Billing, "All diktatur är laglöshet och all laglöshet är diktatur. Blott den lagbundna friheten är frihet"
Varför är detta så viktigt? Billing citerar ett bibelord: "Där laglösheten förökas - förkolnar kärleken hos de flesta". I ett samhälle där inte en god gemensam lag finns kommer andra värden att dominera, de rika, de mäktiga, de våldsamma, de starka kommer att bestämma där egoismen och drifterna får bestämma.
Vi behöver alla skyddas från våld och stöld, från diktatur och rasism. Det är ett annat sätt att säga att gemenskapen behöver skydda den enskilda människan från den hårda egoismen och vinningslystnaden. Våldet i hemmen, stölderna mot de gamla, föraktet och hatet som sprids på nätet - tydligast på Twitter.
Det är en laglöshet som förminskar friheten. Vad finns det för väg framåt?
För Billing är det våra samveten som är den kraft som kan göra oss fria. "Så är det vakna och självständiga samvetet på en gång den starkaste konserverande och den starkast framåtdrivande, reformatoriska, understundom även - när så för "lagens upprättande" kräves - revolutionerande makten."
Samvetet så föraktat i vår tid behöver upprättas, det är ju vår inre kompass och rättskänsla, det är motivationen till vårt handlande och grunden för ett gott samhälle med frihet - dvs genom att varje människa räknas och värderas högt.
Billing vore inte biskop och kristen om han inte lägger till en mycket viktig sak. Det som behövs för att samvetet ska kunna vara gott och fritt, "fylla sitt väktarekall i den lagbundna frihetens tjänst". Det är att samvetet själv måste frigöras.
När våra samveten kan bli fria från skuld, oro, ofrid och rädsla kan de stå starka mot det som bryter ner och mot "träldomsoket" - allt det som binder oss och försöker förminska oss.
Det av Gud upprättade och frigjorda samvetet kan bära det mod som gör att vi kan våga stå upp emot tyranni och rasism och våld. Men ganska vaga ord talar Billing om "dessa dagar" men alla som är där vet vad han talar om på sommaren 1934.
Det är modet att i protest resa sig mot våldets och laglöshetens övermakt.
Så har Billing gjort Engelbrekt till någon som är en förebild och hjälte för demokrati och vårt fria samvete, mot nationalism och diktatur. Mot alla dem som ville använda Engelbrekt på ett annat sätt.
Han gör något i sitt tal som liknar den fredens konst som är att smida svärd till plogbillar.
 |
| Statyn av Engelbrekt i Arboga, rest 1935 |
Billings tal finns i boken Guds närhet, några betraktelser, predikningar och tal,
utgiven av SKDB 1949, boken finns på Bokbörsen.
Arboga kommun skriver om statyn och Engelbrekt
Wikipedias sida om Engelbrekt
Länk till Historiska media och sidan om mordet på Engelbrekt
Texten ur Matteusevangeliet som Billing citerade om laglösheten
det är en annan formulering i vår nyare översättning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar