Reformationen som maktkamp och frihetsrörelse

Guiden berättade levande och gestaltade sin berättelse med rörelser och röstens variationer.
Det var folkkyrkovandring vid Världens fest i Västerås.

Sedan tidigare finns Folkhemturen i Västerås där de med hjälp av arkitektur och stadens utformning på olika sätt ger en bild av folkhemmets Sverige, en historisk rundtur helt enkelt, mycket intressant!

Nu i reformationsjubileets år finns också folkkyrkovandringar. Genom att gå runt i staden och se spåren från gångna tider lär vi oss nya saker om vad som skedde och var vi är nu.

Men en sak som ofta sägs i samband med reformationen i Sverige av Gustav Vasa kanske inte riktigt stämmer. Guiden hävdade att förändringen från Romersk katolsk kyrka i Sverige på 1500-talet inte hade något alls med tro eller religion att göra. Det var inget annat än Gustav Vasas girighet och maktlystnad som det gällde. Han ville skaffa sig själv och nationen rikedomar genom att ta över kyrkans stora landegendomar och skatter. Genom att genomdriva reformationen blev påven inte längre kyrkans ledare och hans inflytande i landet bröts. Istället kunde kungen själv ta makten i kyrkan och staten.
Så fort man hör orden "ingenting annat än" är det dags att vara kritisk. Ytterst sällan, om någonsin kan något förklaras bara på ett enda sätt och beror bara på en enda faktor.
Historiska processer och förändringar är djupt komplexa skeenden och det är alltid en mångd olika faktorer som i olika grad påverkar det som sker.
Girighet och maktlystnad hade säkert en stor betydelse i reformationens införande i Sverige, men skulle den ha spridits så snabbt och haft så stor effekt i vårt land om det inte fanns andra faktorer som också hade stor betydelse?

Reformationen var en frihetsrörelse som myndigförklarade den enskilda människan. Det handlade om människans tankefrihet och rätt att tolka sin bibel och förstå sin Gud. Klostren som åtminstone delvis var platser där vissa personer levde mot sin vilja präglades av hierarki och lydnad.

När Luther uppvärderade vardagslivet gentemot klosterliv och menade att det var minst lika viktigt att tjäna sin Gud genom vardagens sysslor och arbetet för medmänniskan förlorade klostren sitt värde för många, det är förvånande att se hur snabbt klostren tömdes och försvann. Ibland som i Västerås verkar det ha gått våldsamt till. Enligt guiden fördrevs munkarna och klostret revs ner, stenarna användes till att bygga på Västerås slott. Idag finns Västerås stadshus på platsen där det gamla klostret låg, kvar finns markeringar i gatstenen.

Reformationen spred sig snabbt och säker finns det skäl till det som handlar om makt och ekonomi, men det var också en frihetsrörelse som svarade på de stora existentiella frågorna i tiden och gav människor mod och hopp.

Mod och hopp som tålde och tål att leva och dö på.

Folkkyrkovandring i Västerås vid Världens fest