1517 räknas som reformationens start i Europa.
Den händelse som har blivit sedd som startpunkten är 31 okt 1517 när Martin Luther spikade upp sina 95 teser mot avlaten på slottskyrkans port i Wittenberg.
I Wittenberg kan man idag se porten och teserna i järn.
Det har diskuterats om det verkligen skedde, att Luther stod där och spikade på porten, här kan du läsa lite mer om det och se alla 95 teserna på svenska. Men det är inte helt omöjligt att det skedde eftersom man kunde spika upp inbjudningar till disputationer och debatter och att det verkar ha funnits anslagstavlor vid kyrkorna.
Även om det inte skedde exakt så som det berättas så spreds teserna snabbt, för den tiden - mycket snabbt faktiskt. Studenter översatte teserna till sitt eget språk, Luther hade skrivit på latin, de trycktes i den nyuppfunna boktryckarkonsten och blev mycket spridda och kända.
Det är i grund och botten en lista på förhållningssätt och företeelser i kyrkan som borde förändras enligt Luther. Ett ifrågasättande och en kritik av missbruk han såg och det som kanske sved hårdast - ett angrepp mot ekonomin för delar av kyrkan. De delar som fick inkomster genom att sälja avlatsbrev.
Så är till exempel tes 36. "Varje kristen, som verkligen ångrar sig, har rätt till full befrielse från straff och skuld även utan avlatsbrev."
Avlat handlar om botgöring (ej förlåtelse) för begångna synder. Det är därför flera av teserna handlar om bot och bättring. Dvs att sträva efter förändring av det sätt vi lever på.
Vi befinner oss i en ganska svårbegriplig medeltida värld med en syn på synd, förlåtelse och botgöring som är främmande idag. Det bygger också på tron på himmel, helvete och skärseld efter döden för alla människor.
Jag återkommer till det här en annan dag.
Min poäng idag är att något skedde då som förändrade läget radikalt.
När kritikens och förändringens möjlighet öppnas är det som en dörr som inte kan stängas. Och där finns anledningen till kyrkosplittringen, eller åtminstone en av anledningarna.
Den medeltida kyrkan kunde inte ifrågasättas, den hade sanningen och kunde uttala sanningar som skulle vara giltiga för alla. Påvens tal ex cathedra - från pulpeten - var ofelbart och förvandlades till en dogm som alla måste acceptera.
När möjligheten till ifrågasättande och förändring öppnas skapas snart en ny kyrka - den evangeliskt-lutherska med en annan syn på medlemmar och på kyrkan.
I början kan den bara bildas i lokala samhällen där makthavare eller furstar kan beskydda den från de maktmedel som den romerska kyrkan hade vid den tiden, men snart sprider den sig runt hela Europa och vidare utåt.
Kanske gjorde detta att kyrkan kunde överleva på lång sikt. Den blev föränderlig och kunde följa med i tidens utveckling, men utan att tappa bort sitt viktiga centrum som gjorde den till kyrka.
Luther skriver om gudstjänstordningar "När nya skor blir gamla och klämmer kastar man bort dem och köper sig nya"... gudstjänstordningar gäller inte för sin egen skull "utan för att duga och gälla måste det rätta bruket av ordningarna vara leverne, värdighet, kraft och dygd."
(ur vad säger Luther av Kurt Aland - ett Luther-lexikon)
Ordningar ska inte gälla för att de alltid har gjort det, utan de kan ersättas, och det viktiga är att de fungerar som de ska. Det är början på 500 år av förändring, som går in i framtiden.
En levande tro och levande kyrka finns i sin egen tid och följer förändringarna men utan att helt slukas upp av det nya eller tappa sin funktion och sin själ.
Det är en balansgång som inte är helt enkel. Den kyrka som tappar kontakten med sin samtid blir obegriplig och irrelevant, men den som gifter sig med tidsandan blir snart änka.
Svaret är att kyrkan är vi som vill vara med, och vi lever i vår egen tid med dess tankar och värderingar och med vår tillit till Gud. Vi är barn av vår egen tid samtidigt som vi vill hålla fast vid den fasta grunden som alltid håller.
 |
| Martin Luther i en målning från Sura kyrka av Nils Aron Berge |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar