Det visade sig att det var ett ensamt jobb och jag sökte samarbetspartners på lite olika håll. Jag har glömt hur det gick till men då fann jag bl.a. en ung pastor i en av frikyrkorna i Borlänge, Korskyrkan.
Han heter Joachim Elsander.
Först var jag tveksam, ska det gå att samarbeta med någon som har en annan syn på vad kyrkan är, och kanske till och med vem Gud är?
Vi möttes och åt lunch tillsammans i studentkårens restaurang och pratade med varann.
Och vi kom fram till att vi kunde göra en matlagningskurs för studenter tillsammans.
Vi möttes i Korskyrkan som hade ett bra kök och en hel del studenter kom med. De flesta var internationella studenter från Indien och Kina, Rumänien och flera andra länder som möttes med svenska studenter och oss.
Vi lagade mat från recept och delade måltid med varandra.
Där skapade vi en mötesplats en tid.
Vi samtalade också med varann och det blev viktiga möten och samtal.
Sedan jag slutade på det jobbet har jag följt Joachim i hans bloggande och twittrande.
Ganska ofta har jag läst vad han har skrivit och reagerat på hur han blev bemött ibland.
Jag reagerade starkt när Joachim angreps av några pastorer för att han problematiserade tron på helvetet. Och jag inspirerades av hans rättframma språk.
På senare tid blev Joachim också sjukhuspastor i Falun och han arbetade med patienter och personal
Nu sitter jag med Joachims fina bok och läser hans ord som kommer från hans olika bloggar.
Det är spännande att följa hur Joachims tro utvecklades och mognade.
Han skriver själv att hans tro fick sig en knäck och han drabbades av en kris.
"Under min troskris insåg jag att mitt gamla sätt att tänka, tro och resonera helt enkelt inte höll i verkligheten. Jag minns hur det skakade min tro i grunden när jag insåg att det inte finns några garantier, inte ens för de som ber och läser sin bibel.
Men det var inte bara en smärtsam erfarenhet.
Krisen övergick i en befriande insikt: det hänger inte på mig, mina formuleringar och bekännelser. Mer och mer fick jag nåden att lämna en liten mekanisk gud bakom mig, för att istället upptäcka en otämjd och mäktig Gud som jag inte kan kontrollera men i vars händer jag får lägga mitt liv."
(s. 223-224 i Elsander: På väg, texter 2007-2019)
Till min sorg har jag fått reda på att Joachim har drabbats av en svår cancersjukdom och att hans liv nu närmar sig sitt slut. Han skriver om det öppet på Twitter och delar sin situation och sina tankar.
Och där blir det tydligt att hans tro hjälper honom i det svåraste av allt, att tvingas lämna sin familj och sina barn och livet på jorden.
Men nu händer något märkligt.
Allt fler människor börjar följa Joachim på twitter och social medier, många ber för honom och delar sina reflektioner och tankar om liv och död.
I hans livs slutskede blir han en samarbetspartner för många, just som han var för mig de där kalla kvällarna i Borlänge.
Läs gärna vad Joachim skriver i sin bok och på nätet:
Här finns Joachim Elsander på Twitter
Joachim Elsanders blogg
Joachim Elsanders bok finns att beställa här
En intervju med Joachim i Svenska Dagbladet hittar du här
Joachim Elsanders gamla blogg Kolportören här
 |
| Matlagningskurs i Korskyrkan i Borlänge för länge sedan |
Fint och tragiskt.
SvaraRaderaTack Lotta!
SvaraRadera