Maslows behovspyramid, medmänskligheten och tron.

Vad behöver vi för att överleva? Vad är nödvändigt för oss, för att leva ett mänskligt gott liv,
eller åtminstone stå ut och fortsätta en dag till.Vad vill du ha i livet för att det ska vara ok?

En forskare som hette Maslow gav ungefär samtidigt som dödandet pågick i Tyskland, som jag skrev om igår, alltså på 1940-talet, ut en bok.
Där finns det en modell för vilka behov en människa har och som ska vara uppfyllda för att livet ska vara meningsfullt. Den ser ut som en trappa eller en pyramid och blev känd som Maslows behovstrappa eller behovspyramid. Ibland som Maslows behovshierarki.

Han menade att vi har grundbehov av luft, mat, värme, kläder. Sedan när de är uppfyllda kommer psykiska och sedan sociala behov, och behov som handlar om att förverkliga sig själv högst upp. Och sedan, där längst upp finns de existentiella eller religiösa behoven, som ett slags grädde på moset… (se bilden längst ner)

Det här är en modell som fortfarande dyker upp i psykologiböckerna. Och en modell som bl.a. välfärdsbygget i vårt land grundar sig på. Bara människor får mat och bostad, vatten och jobb så blir allt bra tänkte man. Och det är klart att livet blir bättre med en högre standard, när människor slipper att svälta och frysa.

Men det var något som inte stämde. Redan på gamle Maslows tid blev hans teorier motsagda.
Inte minst av de personer som med risk för eget liv och säkerhet hjälpte förföljda judar i tredje rikets Tyskland. De kunde lämna de egna behoven åt sidan för att hjälpa en medmänniska som behövde dem. Osjälviskheten eller medmänskligheten kom före den egna tryggheten för dem. Och kanske är det så för oss alla, när det verkligen gäller?

Behovspyramiden säger en del om hur vi fungerar som människor men den har sina begränsningar.
För Maslow hade heller inte förstått vad tro är och att det kan vara tvärtom.
Att tron och kärleken är en bas och en grund för allt det andra i livet. Att det är som vi tror som vi handlar och att när det finns verklig kärlek, då kan vi göra allt för den älskade. Även ge upp behov som finns längre ner i pyramiden.

I debatten om religion i samhället och t.ex. religiösa friskolor finns ofta ganska märkliga föreställningar om vad religion och tro är.

En av de värsta är nog religionen som grädde på moset, dvs en överbyggnad av tradition eller sedvänja som inte spelar någon större roll och som är lätt utbytbar.

Tro är den djupaste förtröstan på det eller den som vi väntar allt gott ifrån.
Gud är den som berör oss mer än allt, den yttersta angelägenheten,
den som ger oss själva livet och möjligheterna att älska, tro och hoppas.
Djupt under allt.
Varats grund.

Överlevare från förintelsen - hur kunde de överleva?

För en tid sedan läste jag om ett möte i Berlin. Det var några av de överlevande från förintelsen som träffades. De är ju inte så många kvar nu efter alla dessa år, de var rynkiga och åldrade, med krökta ryggar och olika krämpor. Men minnena fanns kvar och några håller på att skriva ner sina minnen så att de ska finnas kvar inför framtiden.
En av våra svenska överlevare Hédi Fried har kommit med en bok nyligen till exempel.

Överlevarna möttes i den beryktade villan i Wannsee i Berlin, just där det fasansfulla mötet eller Wannseekonferensen skedde 1942 där man tog beslutet om den sk slutgiltiga lösningen.
Utrotandet av människor med judisk härkomst. Jag såg bilderna och läste, och läste igen.
Det var något i den korta artikeln brände sig fast i mitt minne. Nämligen vad det var som hade gjort att de som nu stod där utanför huset hade överlevt till skillnad från andra?

Jag citerar ur minnet ”jag var inte bättre än min bror, men det som arkitekterna till förintelsen inte hade räknat med var människors godhet.”
En forskare hade räknat ut att för att ett judiskt barn skulle överleva behövdes det 10 goda människor. Modiga människor som vågade ge skydd, gömma någon, ge mat, låta följa med en bit på vägen…

Två av överlevarna som stod där på gårdsplanen räknade efter i minnet och det stämde, 12 och 14 personer hade gripit in i smått eller stort.

Hela tredje rikets Tyskland, ja nästan hela Europa var täckt av ett finmaskigt nät som var till för att söka upp och avliva judar och alla andra som var oliktänkande eller inte passade in i den smala nazistiska normen. Dem som inte var riktiga människor, dem som inte passade in enligt deras sjuka sätt att se.
Dödandet var organiserat. vi känner till koncentrationslägren. Det fanns också arbetläger och slavarbete där människor fick arbeta tills de dog.
Om man sätter sig in i hur det var är det som en bild av själva helvetet på jorden av mänsklig ondska och rädsla, ett människoliv hade inget värde alls.

Men mitt i detta förtryckssystem och allt våld fanns det alltså något som inte de mäktiga hade räknat med. Mänsklig medkänsla och godhet. Människor som var generösa, som visade gästfrihet och delade med sig, som räckte ut en hjälpande hand. Trots att de hjälpte med risk för sina egna liv.
Och så kunde några människor överleva trots att hela statens resurser användes för att dräpa dem. Tusentals människor räddades men miljoner dog.

Att vara en av dem som ser till att människor kan överleva trots allt, det är vad det handlar om, om vi vill leva mänskligt och vara kristna även i vår tid.
Det kan göras på många sätt, du vet bäst själv.

Men ett av dem är att inte gå med på att dela in människor i dem som räknas och de andra, att vägra gå med på att vissa passar in och andra inte gör det.
Att våga se alla människor som ett vi.

Hédi Fried tillsammans med biskop Mikael Mogren och Gabriel Ehrling Perers i Ludvika

11 september - och kontrafaktisk litteratur

Vissa datum har mer tyngd än andra och kommer att nämnas i historieböckerna i framtiden, om det nu finns historieböcker då.
11 september är ett sådant datum då det har skett flera dramatiska och våldsamma händelser som på olika sätt har förändrat historien i stort och smått.

Tidningen Expressen listar upp 12 skäl idag varför 11 september är "årets sämsta dag"!
Det känns lite märkligt läsa, särskilt när den 12e anledningen är att fartyget som senare skulle få namnet Estonia beställdes detta datum. Lite konstruerat alltså.
Varje datum i almanackan i åren som gått har det troligen skett en lång rad destruktiva händelser och en lång rad positiva goda händelser som vi kunde hitta om vi skulle gräva djupt i det förgångna. De flesta inte uppmärksammade och omskrivna

Den 11 september skedde bland mycket annat:
Statskuppen i Chile 1973. Där sattes en punkt för en demokratisk utveckling i Latinamerika som kanske hade kunnat sprida sig.

World Trade Center och 9/11-dåden i USA 2001 - läs mer om dem i Dagens Nyheter här
De kom att skaka om västvärlden och leda fram till åtminstone två krig med många tusen döda.

Mordet på Anna Lindh 2003, hon dör 11 september efter att ha blivit attackerad dagen före. En verkligt stor förlust för vårt land och hennes vänner och nära. Med Anna Lindh kvar kunde vi kanske sett en annan utveckling av ledarskapet i vårt land.

Vem vet? Händelser förändrar tillvaron och historien och ingen vet vad som hade kunnat hända om det hade varit annorlunda.
Men våldsdåd och terror tar alltid bort något ifrån oss alla. Goda möjligheter försvinner. Personer som hade behövts för att dela med sig av sina gåvor och talanger för en bättre värld mördas och försvinner.

Det finns en hel litteratur som brukar kallas kontrafaktisk som handlar om vad som hade hänt om andra händelser skett än de som skedde. Det kan vara spännande skildringar där läsaren får anledning att fundera över vad som påverkar historien och hur det ser ut med orsak och verkan. Hasse Alfredsson skrev på 90-talet en bok om vad som kunde ha tänkts hända om Tredje rikets Tyskland hade vunnit kriget och ockuperat Sverige.

I TV-serien "11.22.63" som bygger på en bok av Stephen King reser en skollärare tillbaka i tiden för att hindra att president John F Kennedy blir mördad. Tänk om det vore möjligt att förändra historien!
Men samtidigt, om det lyckas, skulle då allt bli som vi önskade? Kanske inte alls. Utan att avslöja för mycket är detta en av de stora frågorna som tv-serien behandlar.

Vi kan inte veta, men tankeexperimenten ger oss viktiga tankeställare.
Både inför samhällsförändringar som är på gång, och valet och dess konsekvenser som just nu fyller alla våra medier.
Och när vi reflekterar över historiska minnesdagar som 11 september.

Men på ett personligt plan kanske den mest sunda hållningen inför tiderna som skiftar, händelser som kommer och går är den som Jesus visar sina vänner, enligt Matteus:

"Gör er därför inga bekymmer för morgondagen, Den får själv bära sina bekymmer, Var dag har nog av sin egen plåga." Matt 6:34

Blomsterhavet utanför NK i Stockholm efter mordet på Anna Lindh