Vi närmar oss fastetiden i kyrkans år, på söndag är det Fastlagssöndagen och sedan börjar fastan på onsdag; då är det askonsdagen.
I år samma dag som alla hjärtans dag.
Kanske inte så dumt på ett sätt, eftersom den kristna formen av fasta har en hel del med hjärtat att göra.
När vi tänker på fasta så tänker de flesta på hälsa och kropp, till exempel på två-fem metoden som var så inne för ett par år sedan som nu har blivit 16:8 om jag ser rätt i flödet.
Att fasta är att avstå från någonting, oftast mat eller dryck, men det kan också vara andra saker, sådant som kostar mycket eller tar mycket av vår tid.
Kristen fasta handlar minst om två saker:
Att avstå något för en medmänniskas skull, dela med sig till någon som behöver. I kyrkan blir det fastekampanj - insamlingsperiod och informationsperiod för Svenska kyrkans internationella arbete. Det som handlar om att hjälpa nödlidande på kort eller lång sikt, att gripa in vid kastastrofer eller utbilda människor och rusta dem för ett bättre liv. Att i dialog och samförstånd skapa bättre livsmöjligheter för sina medmänniskor.
Att avstå lite av sitt överflöd för någon som inte har tak över huvudet eller mat för dagen, eller ge av sin tid till någon som behöver stöd eller gemenskap.
Den andra delen av fasta är att avstå från något som tar tid och energi eller som binder oss.
Att ge sig själv tid för fördjupning, det kan vara bön och bibelläsning, besöka gudstjänster eller andakter i kyrkan, att meditera. Att ge tid för att komma närmare Gud, eller ta tid för fördjupning i självkännedom vilket ofta hänger ihop med varandra.
Två sätt att fasta som har med hjärtat att göra, dels det givmilda hjärtats generositet, dels fokusera på det egna hjärtat och den kärlek som inte söker sitt.
Det finns bilder av Jesus där han visar upp ett hjärta i sitt bröst, ett brinnande hjärta!
Det är en bild för Guds kärlek till oss och till alla.
Fastan har att göra med att ta reda på mera vad den bilden handlar om.
Inte bara i ord utan i handling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar