31 oktober, idag har vi kommit fram till dagen då vi firar reformationens 500 år.
Inte att det var 500 år sedan det hände i första hand utan som Cristina Grenholm så klokt sade: Vi firar 500 år av reformation.
Skillnaden är den mellan en enskild händelse i historien, teserna som Martin Luther skrev och offentliggjorde just den dagen, - och en process som startade då och som fortfarande pågår.
Den levande kyrkan är i ständig förändring, semper reformanda som det heter.
Det hänger samman med att vi lever i en ständigt föränderlig värld.
Om kyrkan ska kunna tala sitt budskap, predika evangelium, det goda budskapet om befrielse, tro, hopp och kärlek, så måste det talas på ett sätt som ska kunna tas emot.
Som vi själva ska kunna ta till oss och göra till vårt eget. Just nu, i vår tid.
Ett praktiskt exempel är att vi gör nya översättningar av bibeln eftersom språket förändras. Nästan ingen människa förstår gammelsvenska i vårt land.
Den levande kyrkan behöver ändra både sättet att tala och sättet att leva för att kunna stå upp för samma befriande budskap i olika tider.
Det vi firar är med ett slagord som myntades i Västerås stift att vi är fria att förändra.
Reformationen var en frihetsrörelse - ett myndiggörande av människan och en befrielse att vara de vi är. Vi får vara stolta över budskapet, vi skäms inte över evangeliet och vi har rätt att förändra samhället och kyrkan så att de ska fungera så mänskligt som möjligt i vår egen tid.
Vi har både ansvar och frihet att i varje tid söka det Gud vill ha gjort och talat i just den tiden.
Det handlar om att gå åter till källorna. Men inte för att stanna där utan för att förstå det genomgripande och livsbejakande, befriande budskapet för alla människor.
Och sedan komma tillbaka till nuet. Här ska det budskapet talas och levas på det sätt som stämmer med vår tid. Och det kan inte ske statiskt, inte som förr, inte med blicken fäst i backspegeln utan seende framåt. Tillsammans med varandra - därför har vi en kyrka. Men att också i våra egna liv individuella liv leva frihetens liv.
De 95 teserna som Luther skrev handlade om avlaten, men det verkligt radikala i dem var att han över huvud taget diskuterade påvens och kyrkans sätt att göra med förlåtelse, försäljning av avlatsbrev och dess läror om livet efter döden.
Han speglade dem mot bibelns ord som han kände väl genom sin egna läsning och sitt arbete som professor i bibeltolkning.
Att alltså tänka själv istället för att bara böja sig för överhetens order. Det var det mest omskakande och omstörtande. Därför har vissa kallat Martin Luther den första moderna människan.
Men det som gjorde att han vågade var hans fasta tro på Gud själv, tilliten och förtröstan på att Gud också talar i sitt ord och att där finns sanningen om vad Gud vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar