tisdag 26 augusti 2025

Om fairtrade och dess motsats och något om Gaza

Om Fairtrade och dess motsats (till medlemmarna i Världsbutiken Amos 26 augusti 25)

Vi som är här vet säkert mycket om varför det är så viktigt med fairtrade eller rättvis handel,
men jag tänkte ändå dra lite grunder och punkter om det ikväll.

En viktig anledning till att det behövs rättvis handel är för att det pågår så mycket orättvis
handel i världen. 
Det finns så mycket av ojämlika affärsuppgörelser, så slavliknande arbetsförhållanden, oacceptabel fattigdom och mycket mer. 

Jag säger inte att fairtrade är hela lösningen på fattigdomen och nöden i världen, men det kan vara en del av en process som går åt rätt håll tillsammans med många andra sätt och metoder. 
I vissa fall behövs det katastrofhjälp, snabba insatser i krig och naturkatastrofer, ibland är det uppbyggnad och utvecklingshjälp av många olika slag arbete på lång sikt för att minska nöden, utbildning är en av de viktigaste delarna där.

Någonstans i det långsiktiga stödet till människor finns fairtrade, men med en viktig skillnad,
inom fairtrade-rörelsen finns det ett ledord som låter så här ”trade – not aid”

Det är handel inte hjälp eller välgörenhet. 
Vi kan känna igen tveksamheten för välgörenhet i vår egen historia, det upplevdes som förnedrande att stå med mössan i handen och tacka för gåvor från de rika när det var något annat som man ville ha; arbete, möjlighet att försörja sig själv och sin familj, rättigheter, inte smulor från den rikes bord. 
Handel myndiggör människor och låter dem behålla ansvaret för sina egna liv.

Vi behöver gå från orättvis handel till rättvis alltså!

Hur ser den orättvisa handeln i världen ut?
Stora transnationella företag vill producera varor så billigt som möjligt, en följd av det är att de flyttar sina industrier och sin tillverkning dit där det är billigast. 
Skorna som tillverkades på Oscaria i Örebro, gjordes senare istället i Portugal, sedan i östra Europa en tid, nu görs nästan alla skor i Kina, Vietnam eller andra delar av Asien där arbetskraften är så billig som möjligt.

En gång för länge sedan fanns det en konfektionsfabrik här i Arboga, Rappsons konfektion, visst var det så? Jag tror att vi kan se en liknande process med Rappson: från Sverige och vidare och nu står det Made in China eller Vietnam i nästan alla kläder vi har på oss.

Rappsons konfektionsfabrik i Arboga, (bild från Arboga tidning bblat punkt se)
 

Det är inte bara företagen som vill att det ska vara billigt, vi konsumenter vill också köpa så billigt som möjligt och det trycker på en negativ utveckling för dem som producerar det vi vill ha.
Människor som ska tillverka dessa varor allt billigare drabbas på flera olika sätt, deras löner blir så små som möjligt, ofta så att det inte räcker till att leva på dem. 
Fabriken placeras ofta där miljökraven är så låga som möjligt och det gör också att arbetsmiljön i många fall blir väldigt dålig, ofta hälsovådlig. 
Ofta är det barn som är arbetskraften och det finns skrämmande berättelser om barn som får sin hälsa förstörd för hela livet. Ofta är det ett slavliknande tillstånd arbetarna lever under.

De stora transnationella företagen bestämmer vad en vara ska kosta, ibland tillsammans med våra stora livsmedelskedjor eller handlare som vet vilka priser som kan tas ut här.

Dessutom får de lokala samhällena oftast väldigt lite ut av det värde som varorna ger, mycket hamnar hos mellanhänder, grossister och handlare.

Lösningen med fairtrade handlar därför om att stötta små producenter, att bestämma priset tillsammans med dem, att ge dem löner som det går att leva på. Det är demokratiskt och så miljövänligt som möjligt, och allt slavliknande arbete och barnarbete är förbjudet.

Det finns två olika linjer i Fairtraderörelsen med olika loggor och märkningar, följ länkarna så får du veta mer:
Fairtrade International/ Sverige och 
Fair trade återförsäljarna
– som är kopplat till World Fair Trade Organization (WFTO)
Här skriver jag om att fairtrade kan vara en väg framåt när biståndet sviker som det gör just nu. 
Några rader om Mera fairtrade och de olika linjerna i fairtrade-rörelsen

Fairtradedockor från Selyn på Sri Lanka

När jag skriver det här pågår folkmord i Gaza och den israeliska krigsmakten håller på att ta över Gaza stad.  
Inte bara lokalbefolkningen utan även journalister mördas, två till tre skolklasser dödas varje dag och ännu flera skadas skriver Svenska Dagbladet. 

Det är ohyggligt och svårt att ta till sig, jag undrar varje dag om de makthavande i staten Israel förstår konsekvenserna? Nu och längre fram? De väcker hämndkänslor och vrede som inte slocknar i första taget, kanske skapar de nya generationer som inte vill annat än att ge igen? 

Många människor i Israel går ut på gatorna och demonstrerar men kanske är det i egen sak, att de egna soldaterna och gisslan ska skonas. 
Samtidigt säger Netanyahu att målen att utradera Hamas står kvar vad som än händer med gisslan. De som säger att Hamas kan avsluta kriget genom att släppa gisslan har tyvärr fel.

Jag ber för fred 
och att de israeliska ledarna ska ta sitt förnuft till fånga, 
få empati och inse vad det är de gör. 
Och hur historiens dom kommer att se ut.

måndag 18 augusti 2025

Tid för Guds fred, nu börjar ekumeniska veckan i Stockholm

Den här veckan samlas representanter och medlemmar ur en lång rad olika kyrkor i Stockholm för ett ekumeniskt möte med temat Tid för Guds fred

För precis 100 år sedan hölls ett annat möte, just i Stockholm och det var det första mötet i sitt slag som i modern tid kunde kallas ekumeniskt. Det betyder att olika kyrkor och kristna samfund möts och samtalar om frågor som är viktiga för vårt samhälle och vår värld. 
Kyrkor som tidigare hade stått i konflikt med varandra och ibland fördömt eller bannlyst andra kunde nu mötas och samtala civiliserat, de kunde börja lära känna varandra och ibland talas det om vänskapens ekumenik som ett av de sätt som de kan mötas och samverka. 

En av initiativtagarna till mötet 1925 var vår svenska ärkebiskop Nathan Söderblom. Så stort menade man på den tiden att det var att kunna skapa mötet i Stockholm, tillsammans med hans fredsarbete på andra sätt, att Nathan Söderblom fick Nobels fredpris (Här ser du Nobelstiftelsens sida om Nathan Söderblom på engelska och via en länk kan du hitta hans tal vid fredsprisets utdelande.)
Nästa steg är förstås interreligiös dialog och det är också mycket viktigt, mer om det en annan dag.

Jag passar på att gå en kurs på Enskilda högskolan om det här mötet och vad det kan betyda för den ekumeniska rörelsen och oss alla.  Rubriken för kursen är Ekumeniskt fredsarbete i tider av krig.

Jag började kursen med lite tveksamma känslor och funderingar, skulle ett kyrkligt möte för 100 år sedan vara nåt som kan intressera idag? Kan det verkligen ha någon betydelse för oss i vår värld som är så full av krig och våldsamheter idag. Vi vet att livet är hotat på vår jord av krigen, bland annat i Mellanöstern och Ukraina. Orättvisorna i världen och klimatkrisen förvärras steg för steg.

 Men så kom jag på att när människor möts, trots att de har mycket olika tro och livshållning, och tillsammans tar i tu med tidens problem och kriser då tas första steget mot det som förhoppningsvis kan bli fred en dag. Söderblom och hans vänners sätt att göra detta var att just mötas kring kriserna och hoten och lämna skillnader inom trosbekännelser och kyrkoordningar åt sidan, de samlades kring Life and Work. Det stora kriget som senare skulle kallas första världskriget hade skakat om tillvaron i Europa och stora delar av världen. Det hade visat vilken grymhet och total brist på respekt för människoliv som nationer som kallade sig civiliserade kunde ha. 

Nu behövdes det nya tag på många olika sätt, och ett av de sätten var att de flesta av den tidens kyrkor samlade sig för överläggningar och möte, de behövde sluta sig samman för att stå emot de krafter som ville krig. De tog ett steg då och kanske kan nya steg tas idag, trots det katastrofala läget i världen.

Det är Sveriges Kristna Råd som arrangerar veckan i Stockholm 18-24 augusti 2025, klicka på länken så hittar du hela programmet för veckan.  

Ekumeniska veckan i ekumeniska året 2025