Dagens bok: Marken, andligheten av Petra Carlsson Redell

Jag tog en bild av en präst som firade nattvarden vid altaret i den stora domkyrkan, hen lyfte nattvardsbrödet och sedan bägaren upp med båda händerna, lyfte blicken upp mot mot kyrktaket och himlen därovan när hon sade de viktiga instiftelseorden från Jesus: "Detta är min kropp... gör detta till minne av mig"

Jag kom att tänka på den bilden vid läsningen av Petra Carlsson Redells senaste bok där hon i ett av kapitlen kommer in på den samiske diktaren Paulus Utsis ord och tro skriver:
"Den gud som traditionellt kristna tror finns i höjden, finns då enligt panteismen i marken, stenarna och träden." och det är "liksom samma Gud men nu i marken istället för i himlen". Men jag anar att Carlsson inte vill predika en panteistisk tro istället för den traditionellt kristna utan hon har ett annat ärende. 

Hon visar i sin bok hur talet om Gud tillsammans med många andra aspekter av den världsbild och livssyn som råder i vårt samhälle är präglat av en kolonial situation, orden och språket för att beskriva tillvaron kommer även i vårt eget land från maktens sätt att tala och tänka. 

Carlsson söker sig till en samisk andlighet med en helt annan hållning till naturen än den rådande i det svenska samhället. Hon vidgar också talet om Gud och andligheten med inspiration från den samiska kulturen, till en naturnära levande andlighet och då upptäcker hon att "Orden saknas. Den del av min andlighet som lever i markerna, som knakar i granskogen, glittrar på västkustens vågor, lyser röd i den skånska slättens vallmofält, den står utan ord" s123

Majoritetskulturen har en hållning till naturen som är kluven, å ena sidan är den något annat än vi själva, vi går ut i naturen och studerar den som objekt och skeenden, naturen blir en kuliss som vi rör oss framför, å andra sidan är naturen något vi kan förfoga över och hantera, utnyttja och använda oss av som vi behagar.
Inte någon som har egen rätt till liv, inte ett sammanhang som vi själva är en del av.
Vi har också lärt oss att använda naturen som metafor och symbol för annat, till exempel våra egna känslor eller sinnestillstånd, även då skapar vi en bild av naturen som inte räknar den som något i sig självt. 

I vår moderna syn på naturen finns mycket av grunden till klimatkrisen och förstörelsen av miljön, utrotningen av djurarter och de förödda jordarna. Men också utnyttjande av människor i andra delar av världen för vår egen bekvämlighets eller njutnings skull. 

I boken Marken, andligheten öppnar Carlsson nya perspektiv som inspirerar till en livsnära, kroppslig andlighet mitt i naturen där vi själva ingår. Det är en spännande och innehållsrik bok som tål att återvändas till och reflektera över mycket mer än så. 

Carlsson talar om "det existentiella, om de immateriella och materiella krafter som varken är mätbara eller definierbara. Om allt det som övergår människans förstånd samtidigt som det finns där lika självklart som luften, kärleken och rädslan."  

Och där finns den andlighet som är större än allt och ändå ger livsmod och mening. Som utmanar läsaren att ompröva sitt sätt att leva i den sköra hotade naturen.

 Och kanske börjar det med att rikta blicken mot marken även när vi firar den mest heliga festen av dem alla. 

Dagens bok: Petra Carlsson Redell; Marken, andligheten, Polaris Stockholm 2024

Hör Petra Carlsson Redell tala om sin bok på youtube

Här hittar du boken på Bokbörsen

Folkmordet i Gaza och en bok om kvinnornas Gaza

Katastrofen med folkmordet i Gaza tränger sig på, intrycken drabbar oss hårt, om vi följer med i nyhetsbevakningen. 

Staten Israels politik och agerande blir allt mer förskräckande och obegripligt omänsklig. Nu bombas Gaza samtidigt som gränserna är stängda så att inga förnödenheter eller medicin kan komma in, svält råder och många dör varje dag, små barn drabbas mycket hårt.

Netanyahu hotar med ännu hårdare tag med trupper som ska gå in med full kraft. Är det en etnisk rensning eller en ny förintelse av ett helt folk som vi ser utveckla sig? 

Allt fler reagerar och protesterar, både i världens storstäder och på studentorter. Bland Israels egna befolkning demonstrerar många mot kriget och den omänskliga behandlingen av palestinier.
Våldet är också utbrett på Västbanken där bosättare och militär går hårt fram mot lokalbefolkningen. Inte minst journalister lever farligt.

Känslan av maktlöshet och förtvivlan sprider sig, men också en allt mer växande vrede mot staten Israel och dess till synes totala brist på medmänsklighet och barmhärtighet.
Jag undrar om människor i Israel inser hur illa detta är för Israels relationer i framtiden. Även om vi självklart fördömer Hamas våldsdåd så blir det här bara för mycket. Mycket långt över proportionerligt våld.

När jag studerade religionsvetenskap och det var dags för Gamla testamentet fick vi lära oss att Tio Guds bud och de hårda orden om öga för öga och tand för tand var regler som skulle begränsa våldet och straffen. Där makthavare tidigare kunde bränna ner hela byar som svar på motstånd skulle straffen begränsas till att ge lika för lika och inte mer. Våldet skulle inte tillåtas att gå över sina gränser.
Långt senare talar Jesus om att vända andra kinden till som ett mer radikalt sätt att bryta våldets onda cirklar och skapa ett fredligare samspel mellan människor. 

Idag när vi ser på Gaza är det som att vi är tillbaka långt före den gammaltestamentliga begränsningen av våldet. det verkar inte finnas några gränser alls när sjukhus bombas och en hel befolkning svälts ut. Och vad är egentligen målet, när har syftet uppnåtts? Läs här en ledare i DN om den frågan.

I boken Talals Hus, bakom stängda dörrar i kvinnornas Gaza skriver Terese Cristiansson om sina upplevelser i Gaza efter det krig som fördes i december 2008 - januari 2009. Även då hade Gaza bombats i en flygoffensiv och intagits i en markoffensiv 3 januari 2009. Några veckor efter detta krig kom journalisten Terese Cristiansson dit och hon levde där ett par månader under våren 2009. Boken ger en levande bild av människors liv i ett krigsdrabbat Gaza och ger en hel del kunskaper om konflikten och dess historia.

Intrycket boken ger är att allt är på samma sätt som då, men samtidigt att allt är förändrat. Samma lidande och sörjande mödrar och plågade civilbefolkning, det är tung läsning med många fruktansvärda berättelser om hur kriget drabbar med död och lemlästning. På det sättet ger det en bild av vad som pågår nu, bara det att nu är det ännu värre i skala, grymhet och förstörelse. 

Boken innehåller ögonvittnesskildringar av krigets helvete och bilder från ett vardagsliv i ett krigshärjat landskap. Cristiansson skildrar 5 kvinnors liv och de konsekvenser som kriget har fått för dem. I boken finns också beskrivet kvinnornas relation till Hamas och om könsroller och kulturella föreställningar. 

Att komma så nära den drabbade civilbefolkningen som man gör genom Cristianssons bok är nyttigt och stärker empatin, men samtidigt ökar också vreden och förtvivlan över dem som ansvarar för förtrycket och kriget. 

Förhoppningsvis kan alla dessa negativa känslor omvandlas till att bli handling för rättvisa och inte leda till en evig cirkel av hat och vedergällning.

Men framförallt är det nog nu, dödandet måste sluta!

World Fair Trade day på gång

Idag Lördagen den 10 maj är det World Fair Trade day. 

Det är en internationell dag för att lyfta fram hur fairtrade eller en rättvis handel kan hjälpa människor att få ett bättre liv, försörja sig själva och sina familjer och upprättas som självständiga människor.
Dagen firas alltid andra lördagen i maj runt hela jorden men det har blivit mer än en dag.
Allt mer uppmärksammas fairtrade/ rättvis handel hela månaden maj på olika sätt.

Bakgrunden är en kolonial historia där de rika länderna ville skaffa sig det de behövde så billigt som möjligt, ibland med goda avsikter att öka levnadsstandarden för den egna befolkningen och alltid med målen att skaffa sig själva rikedomar.
De menade sig ha rätt att lägga beslag på rikedomar och naturtillgångar överallt där de hittade dem som en del av koloniseringen. 

Strävan efter billiga varor ledde till en handel som blev allt annat än rättvis. Man ville producera varor så billigt som möjligt och det gick ut över dem som producerade dem och de skedde ständigt på de rikas villkor. 

Resultatet blev fattigdom och urusla levnadsförhållanden för dem som arbetade och producerade varor. Typiskt var också hur tillverkning ständigt flyttades till platser där löner var som lägst och krav på miljövänlighet var så få som möjligt.   

Det här är en kort skiss av läget, mycket mer kan sägas. 

Ett sätt att försöka göra något åt denna sneda handelsbalans är just att förändra handeln till att bli mer rättvis. Här kommer en beskrivning av vad det innebär utifrån de 10 principerna för Fair trade:

De 10 principerna för Fair Trade är baserade på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner för mänskliga rättigheter i arbetslivet. 

Principerna specificerar hur Fair Trade-företag ska organiseras och agera för att säkerställa att människor och miljö prioriteras. Alla medlemmar inom World Fair Trade Organization (WFTO), producentorganisationer, importörer och återförsäljare åtar sig att följa principerna.  

1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter
Genom handel skapar organisationen möjligheter för marginaliserade småskaliga producenter att uppnå ekonomisk självförsörjning.

2. Transparent och demokratisk organisation
Organisationen är transparent, agerar ansvarsfullt mot alla sina intressenter och har en demokratisk organisationsstruktur.

3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar
Organisationen tar socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar och strävar efter att ha långsiktiga handelsrelationer. Handeln bygger på solidaritet och förtroende. Ingen part vinstmaximerar på producentens bekostnad.

4. Rättvist betalning
En rättvis betalning är en betalning som har förhandlats fram ömsesidigt och överenskommits av alla/handelspartnerna genom dialog och deltagande. Det ger rättvis lön till producenterna som också kan också upprätthållas av marknaden. Principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män beaktas. Målet är alltid att betala en lokal levnadslön.

5. Inget barnarbete eller tvångsarbete
Organisationen garanterar att barnarbete och tvångsarbete inte förekommer inom produktionen, att FN:s barnkonvention respekteras och att nationella arbetslagar följs.

6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter
Organisationen motarbetar alla former av diskriminering, verkar för jämställdhet och säkerställer rätten till kollektiv organisering.

7. Goda arbetsförhållanden
Organisationen garanterar goda arbetsvillkor och en säker och hälsosam arbetsmiljö, i enlighet med ILO:s kärnkonventioner.

8. Kapacitetsbyggande
Organisationen arbetar för att stärka de positiva effekterna av Fair Trade för marginaliserade småskaliga producenter.

9. Ökad medvetenhet om Fair Trade
Organisationen arbetar för att öka medvetenheten om Fair Trade och om behovet av rättvisa handelsvillkor. Organisationen informerar också om producenterna som odlar och tillverkar varorna.

10. Klimatåtgärder och skydd av miljön
Organisationer för rättvis handel stöder och bedriver verksamhet som är miljömässigt hållbar, socialt rättvis och ekonomiskt livskraftig. De arbetar med att anpassa och bygga motståndskraft mot klimatförändringar och minska utsläppen av växthusgaser från sin verksamhet.
(källa Fair trade Återförsäljarna FTÅ)

World Fair Trade organization WFTOs märkning som garanterar att varor producerats på ett sätt som gör handeln rättvist enligt de 10 principerna

En ny påve i Rom - i en tid av övergrepp och folkmord

Så har den romersk katolska kyrkan fått en ny ledare. Habemus Papam (vi har en påve) ropades det ut över St Petersplatsen och hela världen. Själv följde jag händelserna via BBC News. 

Den nye påven Robert Prevost eller Leo XIV är 69 år gammal, född 1955.
Det får mig att tänka på hur olika vi kan se på ålder i skilda sammanhang och kulturer. Vi går i pension i Sverige ungefär i samma ålder som den tillträdande påven är nu, även om pensionsåldern här flyttas uppåt. Av honom förväntas det väldigt mycket, arbete och engagemang, hans stora erfarenheter ska tas till vara och han ska vara tillgänglig dygnet runt. 

Är det vår svenska syn på gamla människor som är felaktig eller deras? Kan det gå att hitta en mer nyanserad syn på ålder och erfarenhet än den vi har i vårt land?

Jag tänker på förre biskopen i Strängnäs Jonas Jonsson som jag mötte nyligen, efter hans pensionering har han skrivit en rad böcker och engagerat sig på många sätt. Tiden efter arbetslivet kan bli en av de bästa tiderna i livet sade han till mig när vi talades vid.

Den nye påven har en spännande bakgrund: född i USA men gjort insatser i Latinamerika och Peru. Han har erfarenheter från fattigdomens värld och har levt i en del av världen som har inspirerat hela kyrkan med den latinamerikanska befrielseteologin. Även vår lutherska svenska kyrka.

Kritik finns som handlar om hur han agerat i den övergreppsskandal som har funnits och kanske finns i Romersk katolska kyrkan och som fortfarande kastar en mörk skugga över den kyrkan. Hur detta hanteras är en avgörande punkt för dem. Påve Franciskus har tagit skarpt avstånd från allt utnyttjande av barn och han citeras "Övergrepp mot barn är psykiskt mord" i Vatican News. Där räcker det inte med ord, framtiden får visa hur det går. 

Leo XIV är radikal när det gäller mänskliga rättigheter och att stå upp för de fattiga sägs det men han är konservativ när det gäller HBTQ+frågor, celibatet och möjligheten för kvinnor att bli präster.

Här kan du läsa hans första tal som påve.

Samtidigt pågår folkmordet i Gaza. Det går inte att blunda för det hänsynslösa mördandet och planerna på att ockupera det lilla som finns kvar av palestiniernas land. Det måste bli stopp på det.

Både vi själva och den nye påven har ansvar för våra ord och handlingar, vilken ålder vi än har uppnått.

Påve Leo XIV (foto Sveriges radio)