Världens fest 2-4 juni i Västerås

Nu är det snart dags för Världens fest i Västerås! 2-4 juni 2017!

I år arrangeras Världens fest för sjunde gången. I Svenska kyrkan blir det Reformationsårets stora, internationella mötesplats. Temat för världens fest är ”Fri att förändra”.
Det handlar om allas våra möjligheter att påverka utvecklingen för vår värld.

Svenska kyrkan är en del av den världsvida kristna kyrkan. Det är en mycket viktig del av kyrkans identitet att hon inte är en strikt begränsat nationell eller geografiskt begränsad organisation.
Alla kristna kyrkor har något som förenar dem, oavsett de många skillnader som också finns. Det är tron på treenig Gud. Skaparen, befriaren och livgivaren, eller som vi traditionellt säger i kyrkan - Fadern, Sonen och Den Heliga Anden.

Att vara människor är självklart det som framförallt förenar oss, vem vi än är runt vår jord.
Det som förenar kyrkorna är mer en uppgift och en mission än att vi alla tror på samma sätt eller har samma åsikter.
Bland annat som kyrkornas världsråd skriver är det att bryta ner hinder mellan människor, söka rättvisa och fred och verka för att uppehålla skapelsens integritet (miljöfrågorna).
(se längre ned och på Kyrkornas världsråds hemsida)

För min del ska jag vara värd för några av våra internationella gäster.
De speciellt inbjuda gästerna kommer från vänstiften till Västerås stift, det är biskopar ifrån Libombo stift i Mozambique och Karagwe stift i Tanzania och representanter från Gloucester stift i England.

Här kan du hitta all information om mötet i Västerås

och här finns Världens fests Facebooksida

Jag kommer att blogga en del från mötet och twittra på mitt twitterkonto, dessutom kommer det förstås bilder.

Det går också att följa vissa delar av mötet på nätet via Världensfest-play - följ länken för mera information!














 
Kyrkornas Världsråd  formulerar den gemensamma uppgiften för kyrkorna så här på sin hemsida:
As members of this fellowship, WCC member churches:
-are called to the goal of visible unity in one faith and one eucharistic fellowship;
-promote their common witness in work for mission and evangelism;
-engage in Christian service by serving human need, breaking down barriers between people, seeking justice and peace, and upholding the integrity of creation; and
-foster renewal in unity, worship, mission and service.

Sveriges kristna råd är en del av denna stora gemenskap

Information från Kyrkornas världsråd på svenska finns här

Om reformationen och det sociala skyddsnätet

En genomgripande förändring som skedde i och med reformationen handlar om de fattiga.
Den kristna kyrkan har så länge den har funnits ägnat sig åt att hjälpa människor i nöd och fattigdom.

Det talas i Apostlagärningarna om den inbördes hjälpen och hur rikedomar såldes och pengar gavs till de fattiga.
Missionsstationerna långt senare hade alltid tre funktioner, och det var ingen slump. Ofta var det också i form av tre hus. Kyrkan, skolan och sjukhuset. Människan sågs som en helhet som behövde stöd till kropp, själ och ande. Sjukvård, kunskaper och andlighet.

Motivationen var självklart orden från bibeln om att älska sin nästa som sig själv och den gyllene regeln: allt vad ni vill att människor ska göra för er, det ska ni göra för dem.

Men på medeltiden hade det solidariska livet gradvis förvandlats till allmosegivande. Pengagåvor till fattiga och behövande alltså.

Tiggeriet hade blivit en plåga i Wittenberg i den sena medeltiden, skriver författaren och historikern Helmar Junghans (i "Luthers Wittenberg" i boken
"The Cambridge Companion to Martin Luther, Donald K McKim (red) från 2003)
Bland annat berodde det på att väldigt många studenter kom till staden för att lära av Luther och gå på universitetet där, och en hel del av dem tiggde på gatorna.

De styrande ville begränsa tiggeriet och bestämma vilka som fick tigga, men det var omöjligt. I den medeltida kyrkan hade det nämligen utvecklats en lära om att allmosor tillhör de goda handlingar en människa kan göra för att hennes tid i skärselden skulle förkortas. Skärselden var den plågsamma reningstiden en människa behövde gå igenom för att sona sina synder. När den tiden var gjord kunde människan släppas in i Guds himmelrike, och komma till det eviga livet.

Men i och med reformationen förändras läget. Luthers befriande upptäkt handlade ju om att de kristna blir rättfärdiggjorda av nåden allena och inte genom handlingar. Människan ges evigt liv av Gud av nåd och kärlek. Allmosorna förlorade sin motivation tillsammans med avlatsbreven.

Junghans skriver: The care of the poor needs to be put on different grounds.
The "common chest" is established, in wich all income from parish and church as well as foundations and collections flows together and from wich the church, the school and a doctor for the poors are financed and people in need supported." (s. 27)

Reformationens nytänkande ledde alltså bl.a. till ett nytt förhållningssätt till de fattiga och till nödhjälp. Det var inte ett krav från kyrkan längre att ge almosor, däremot sågs det som en självklarhet att kristna som själva upplevt Guds kärlek och nåd skulle leva kärleksfullt och dela med sig till de behövande.

Resultatet blev en annan form av stöd. Nu skulle det organiseras och samordnas, nu blev det både skola, läkarhjälp och hjälp med det nödvändiga för att leva. Den organiserade fattighjälpen, socialhjälpen och samhällets sociala skyddsnät var skapad. Den gemensamma kassan (common chest) skapades.

Senare förbjöds också tiggeriet i Wittenberg, skriver Junghans, och det var spiken i kistan för de kloster som fanns kvar, tiggarordnarna och speciellt franciskanerna lämnade staden, deras möjlighet att försörja sig var borta.

Detta var ett av stegen i hur reformationen kom att förändra hela samhället då, förändringar som vi fortfarande ser följderna av.

Veckans värstis eller västis? När jag fick prata i Radio Västmanland

Jag blev väldigt överraskad häromdagen när Radio Västmanland ringde upp mig. Jag hade blivit utvald att vara Veckans västis! Ordet västis är en korsning mellan Västmanlänning och bästis.

Radio Västmanland P4 har alltså en person som kallas "veckans västing" varje vecka.
En västmanlänning som får vara med i radio, och den här veckan är det jag. Det sänds på förmiddagar och tre gånger får västisen vara med.
För mig  var det i tisdags, i onsdags och igen imorgon fredag... (redan inspelat, hoppas det blir bra klippt)
Tack till Jonna Granberg Schmidt som föreslog mig och som var veckans västis förra veckan!
  
Här kan man hitta programmen:  Förmiddag i P4 - Radio Västmanland

Det är intressant att se hur det går till "bakom kulisserna" lite grann. Samtidigt är det lite nervöst att tala i radio och tänka sig att det kan vara ganska många som lyssnar.
Att predika för människor som man ser i ansiktet är jag van vid, och det är nervöst innan det börjar, men sedan när jag väl står och talar brukar det fungera bra. Men att tala "ut i etern", som man brukar säga, är annorlunda. Vem lyssnar och vem talar jag med? Jo, med personen som intervjuar förstås och det blir han eller hon som styr samtalet och sätter tonen.
Radio Västmanland har rutinerade och vana programledare som gör ett bra jobb. Självklart inom ramarna för hur P4 fungerar. Där ska det vara lättlyssnat och mycket musik. Det blir korta inslag och det måste vara en utmaning att det inte ska bli för ytligt.

En sak som jag märkte är en skillnad mot när man lyssnar på radio, då hör man musiken och nyheterna och sedan någon person som kommer in. Ibland hänger det ihop och ibland inte alls.
Men nu, när vi gjorde inslaget på min arbetsplats, hörde jag varken musiken eller nyheterna utan kom in mellan låtarna och svarade på frågorna.
Det ska också gå snabbt, tiden är knapp och det gäller att hitta orden direkt.
Det blir lite knepigt för mig som är van att förbereda mig ordentligt, se till att sånger och musik så mycket det går hänger ihop med det som jag vill säga och försöka uttrycka mig nyanserat och tydligt.

Samtidigt var det nyttigt att få prova på det här också.
Om det skulle bli någon mer gång skulle jag ha mera nedskrivet så jag hittade tydligare formuleringar och fråga lite mera innan så jag visste vilka frågor som skulle ställas. Vara lite mera förberedd alltså.

Det ska bli intressant att höra om det kommer några reaktioner, redan har ett par personer visat att de hört programmet, tack för det!

Jonna Noblin och Martin Vare leder förmiddag i P4 Västmanland

  

Fairtrade Challenge på gång, ta en kopp kaffe till!

World Fairtrade Challenge firas i dagarna. I år inte bara en dag utan flera, från 11-13 maj. Och med en mer internationell prägel än tidigare år.
Jag har under flera år engagerat mig för Fair trade, tidigare kallat rättvisemärkt, och det beror på att jag menar att detta är en av de bättre sätten att hjälpa fattiga människor i den sk tredje världen.

Det är inte det enda sättet att hjälpa, ibland behövs katastrofhjälp eller utvecklingshjälp av andra slag. Långsiktiga satsningar av stater och biståndsorganisationer, och där vill jag gärna också stötta arbetet. jag för min del är fast givare till Svenska kyrkans internationella arbete. Dem litar jag på och gillar de projekt som jag läst om i deras projektkatalog.

Men fairtrade vill jag också stödja. Att köpa saker jag ändå behöver och göra det på ett sätt som ger dem som producerar varorna möjlighet att försörja sig och sina familjer, det känns som ett verkligt sunt sätt att hjälpa. Fairtrade är ett väl utbyggt system av varumärkning och kontroll. Det finns tydliga kritierier som måste uppfyllas för att en vara ska få Fairtrade märket.

När vi köper deras varor ger vi människor självrespekt och den värdighet som ligger i att försörja sig själv, självkänslan i att lyckas med sitt arbete och förbättra sitt eget liv.

Jag har engagerat mig i en Världsbutik här i Arboga där jag bor för att jobba för fairtrade-handel på alla nivåer. Köp gärna fairtrade-varor i din vanliga butik, men vet att varorna hos oss hjälper våra medmänniskor lite mera. Alla affärer måste gå ihop och göra vinst för kunna överleva. Och det leder till att mellanhänder, grossister och affärsidkare alltid tar en stor del av pengarna du betalar för en vara.
Det är självklart bättre att köpa fairtrade än de vanliga varorna, men mest stöd ges när varorna köps i världsbutiker eller andra små försäljningsställen.

Jag hoppas vi blir riktigt många som fikar fairtrade idag, kanske blir det nytt rekord i år igen.

Världsbutiken Amos i Arboga