tag:blogger.com,1999:blog-89977960748952303822024-03-19T05:40:06.293+01:00Anders SkrivmaskinAnders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.comBlogger292125tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-44994773128951162092024-03-15T14:11:00.001+01:002024-03-15T14:11:29.832+01:00Om att se tillvaron som ett mirakel<p>Albert Einstein lär ha sagt att det finns två sätt att leva; <br />det ena sättet som om ingenting vore ett mirakel och det andra som att allt var ett mirakel.</p><p>Det är den andra hållningen till livet som vi behöver återvinna skriver Helle Klein i boken <i>Moder jord i klimakteriet</i>. </p><p>Bokens 12 författare vill visa på en helhetssyn och en ny hållning till själva jorden vi lever på. <br />Att klimatkrisen har kunnat bli så allvarlig och ett hot mot livet hänger samman med att Moder jord varit försummad, nedvärderad och misshandlad (för att inte använda ännu värre ord).</p><p>Här finns mycket att inspireras av och tänka vidare över, här finns kunskaper att hämta och tolkningar att reflektera över. Man kan förstås inte hålla med om allt, men är det inte då som vi utmanas att formulera oss på nytt.</p><p>Helle Kleins bidrag intresserar mig särskilt. Hennes artikel i den spännande samlingen kallar hon <br /><i>Det trotsiga hoppet - en profetisk miljöteologi för vår tid.</i></p><p>Klein skriver att hon vill "försöka hitta tillbaka till den gamla skapelseteologiska idén om att kropp och själ hör ihop. Själen är inte förmer än kroppen utan tvärtom handlar trons relationer om sammanhanget mellan människa och människa, människa och skapelse, människa och Gud och människan och henne själv." (s 167)</p><p>Klein gräver djupt i de kristna källorna och arbetar med bibeltexter, kyrkofäder och en rad författare som har arbetat med klimathotet och synen på människan och skapelsen.</p><p>Hon återvänder flera gånger till Irenenaus från Lyon som <a href="https://askriv.blogspot.com/2024/03/skapelsetro-i-klimatkrisens-tid-2.html" target="_blank">jag skrev om nyligen</a> och hans positiva värdering av jorden, livet och människan. Vägen till ett gott liv handlar om att bli mer människa, inte mindre. Och det som berikar våra liv är inte att konsumera allt mer och skaffa den senaste mobilen och andra varor. Nej det är sådant som rör hela oss själva, kultur, naturupplevelser, social trygghet och gemenskap.</p><p>Människan, skriver Klein, är skapad av Gud tillsammans med djuren och naturen. <br />Hon är skapad till Guds avbild och kallad att fortsätta skaparverket i kärlek och omsorg om nästan, djuren, naturen och sig själv. Där finns utgångspunkten för vår situation och vårt uppdrag, det som gör våra liv meningsfulla och är gott för hela skapelsen. </p><p>Men vad var det som blev fel? Hur hamnade vi här med fullskaliga krig och klimatnödläge, med folkmord och våldsdåd i vår närhet?</p><p>Klein pekar på den livsstil som har gjort människan till härskare utan medkänsla, hur de med makt utnyttjar jordens resurser hämningslöst och de rika förtrampar de fattiga och förstör naturen. <br />Och allt bottnar i att människan har tappat bort sin verkliga identitet "Adams nederlag bestod i att han övergav det mänskliga och försökte leka Gud" medan Jesus behåller sin mänsklighet i allt och det blir "en seger över alla djävulska övermänniskoideal och elitism" skriver Klein.</p><p>Sedan lyfter Klein fram visionen och hoppet från de bibliska profeterna och nutida tänkare, det trotsiga hoppet om en återställd skapelse. <br />Den positiva synen på skapelsen kan kombineras med tron på Gud som är en läkandets, omsorgens och kärlekens Gud. </p><p>Den fantastiska skapelsen är värd vår förundran men också vår handling, vi har stort ansvar och stora möjligheter. Bilden av den kraftfulla människan genomsyrar många bibliska skrifter. Ända från skapelseberättelserna där människan skapas till Guds avbild och i psaltaren där människan är krönt med ära och härlighet.</p><p>Klein ger en bra genomgång av en god skapelseteologi som kan ge handlingskraft i vår svåra tid, och som kan hjälpa oss att se allt som ett mirakel.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5NBd6a3WFm_wXCE2Xxd9kGy6irJvhX-Grl27UNbZkMYNSrVhAq1Xvl-qqn6gzH5ZwEogt5PvZH18Jz2lAEH3xT8Mnkq7PlsLNiP5WA-HjYwAzkb3fDfM5gJBHRBBmuvVcTIS_LFCXSJSkzSve0RcoVgcd_VD86JOriSR2rYcDUJUNO1eE4H9kyyswxBc/s4928/DSC_0997.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2982" data-original-width="4928" height="243" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5NBd6a3WFm_wXCE2Xxd9kGy6irJvhX-Grl27UNbZkMYNSrVhAq1Xvl-qqn6gzH5ZwEogt5PvZH18Jz2lAEH3xT8Mnkq7PlsLNiP5WA-HjYwAzkb3fDfM5gJBHRBBmuvVcTIS_LFCXSJSkzSve0RcoVgcd_VD86JOriSR2rYcDUJUNO1eE4H9kyyswxBc/w400-h243/DSC_0997.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vid Arbogaån 15 mars 24</td></tr></tbody></table><br /><p><br /></p><p><b>Dagens bok:</b></p><p>Birgitta Nyrinder (redaḱtör)<br /><br /><i>Moder jord i klimakteriet - om klimatkrisen, hot och hopp</i>. Arcus, 2008</p><p>Boken kan t.ex hittas <a href="https://www.bokborsen.se/?g=0&c=0&q=moder+jord+i+klimakteriet&qa=&qt=&qi=&qs=&f=1&fi=&fd=&fs=&pb=&_s=created_at&_d=desc" target="_blank">på Bokbörsen</a></p><p>eller <a href="https://www.bokus.com/bok/9789188552785/moder-jord-i-klimakteriet-om-klimatkrisen-hot-och-hopp/" target="_blank">på Bokia</a></p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-27045437918102160442024-03-07T13:42:00.000+01:002024-03-07T13:42:17.015+01:00Skapelsetro i klimatkrisens tid 2; Irenaeus och den goda skapelsen<p><span style="font-family: inherit;">Idag möter vi Irenaeus från Lyon som levde ungefär år 130-202. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Irenaeus föddes </span>i Mindre Asien, det som idag är Turkiet <span style="font-family: inherit;">omkring ett hundra år efter den första påsken.</span></p><p><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;">Ett minne som Irenaeus berättar om är när han som ung fick lyssna till </span><a href="https://www.britannica.com/biography/Saint-Polycarp" style="font-family: inherit;" target="_blank">Polycarpus</a><span style="font-family: inherit;">, en man som själv hade levt nära Jesus lärjungar. Gripen skriver Irenaeus om hur han minns varje ord som Polycarpus berättade om Jesus.<br /></span></span><span style="font-family: inherit;">Polycarpus hade följt Johannes och andra ögonvittnen och han berättade om händelser och ord som kom från Jesus själv. <br />Det slog Irenaeus hur väl de stämde överens med berättelserna i bibelns evangelier. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Irenaeus blev präst och senare biskop i det som idag är Lyon i Frankrike, det var år 175. </span><span style="font-family: inherit;">Ungefär och troligen får man lägga till eftersom det finns ganska få källor om Irenaeus och hans liv. </span><span style="font-family: inherit;">Men han skrev mycket och det är genom sina skrifter han är känd.</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Irenaeus är en betydelsefull gestalt i kyrkohistorien. <br />När han levde pågick våldsamma förföljelser mot kristna och många fick dö för sin tro. <br />Samtidigt pågick debatterna om kyrkan och tron som jag <a href="https://askriv.blogspot.com/2024/02/skapelsetro-i-klimatkrisens-tid-del-1.html" target="_blank">skrev om förra gången</a> om skapelsetro. <br /><br /></span><span style="font-family: inherit;">Irenaeus vad med och sökte </span><span style="font-family: inherit;">formulera tolkningar av vad berättelserna om Jesus Kristus och bibelns ord innebar. </span><span style="font-family: inherit;">Den kristna tron skulle uttryckas och avgränsas i den tidiga kyrkan. <br /></span><span style="font-family: inherit;">Irenaeus var en av dem som arbetade med att få </span><span style="font-family: inherit;">fram det som brukar kallas en trosregel. </span><span style="font-family: inherit;">Det vill säga korta formuleringar som fångade in det viktigaste i tron och det som kyrkan stod för. De skrev och debatterade och samlades till koncilier och kyrkomöten för att komma överens. </span><span style="font-family: inherit;">Formuleringarna skulle senare utvecklas till de trosbekännelser som fortfarande används i </span><span style="font-family: inherit;">gudstjänsterna i de kristna kyrkorna.</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Det som Irenaeus är mest känd för idag är skrifter </span><span style="font-family: inherit;">som gjorde upp med gnostiska läror och </span><span style="font-family: inherit;">föreställningar. Det var e</span><span style="font-family: inherit;">n serie på fem böcker som brukar kallas Mot heresierna (</span><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Against_Heresies_(Irenaeus)" style="font-family: inherit;" target="_blank">Adversus Heresies</a><span style="font-family: inherit;">).</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Det fanns en stor mångfald av olika religiösa grupperingar med skiftande tolkningar, en </span><span style="font-family: inherit;">av dessa var den brokiga rörelse som kallas gnostikerna eller gnosticismen. <br />Ordet <i>gnosis </i>är grekiska och betyder kunskap. <br />En viktig del i dessa rörelser var att det fanns en hemlig kunskap som bara de själva hade tillgång till, en kunskap som var vägen till räddning. Gnostikerna var inte en samlad eller enhetlig rörelse, deras läror och sätt att leva var mycket spretiga och blandade. Troligen var de inte så många heller, men ändå uppfattade Irenaeus dem som ett hot mot kyrkan. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Det hängde samman med att gnostikerna hade en mycket negativ värdering av naturen och materien bland annat genom föreställningar om två </span><span style="font-family: inherit;">gudomar. Förenklat handlar det om en ond skapargud (demiurgen) och en god Gud som finns med i Jesu verk.<br /></span><span style="font-family: inherit;">Den sk demiurgen hade skapat allt materiellt. Gnostikerna menade att den Gud som Jesus visade var en annan </span><span style="font-family: inherit;">Gud som var helt och hållet andlig. Och Jesus var inte enligt dem en verklig människa.</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Människan kunde bli fri genom att få kunskap (gnosis) </span><span style="font-family: inherit;">om det här och på olika sätt nå ett slags frälsning i en andlig tillvaro. Det handlade för en del av dem att </span><span style="font-family: inherit;">leva i sträng askes och förneka allt materiellt. Andra menade att det materiella var helt och hållet betydelselöst och kunde behandlas utan hänsyn. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Irenaeus hävdade utifrån de bibliska skrifterna att den Gud som har skapat universum är samma Gud som visar sig i Jesus och att </span><span style="font-family: inherit;">materien, jorden och livet är betydelsefullt och gott.<br /></span><span style="font-family: inherit;">Gud vill att jorden och människor ska finnas till och leva </span><span style="font-family: inherit;">goda liv här.</span></p><p><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;">Irenaeus hämtar stöd från bibeln och kyrkans tradition när han hävdar sin linje. Att nå befrielse eller frälsning är inte att förneka livet utan istället bli allt mer människa, att hitta det verkligt mänskliga som vi är skapade till att vara. Jesus var verkligen en människa och han visade hur ett sant mänskligt liv kan gestaltas.</span></span></p><p><span style="font-family: inherit;">När Irenaeus formulerar sin trosregel är den i tre delar, som trosbekännelserna senare skulle vara </span><span style="font-family: inherit;">utifrån läran om Guds treenighet. Irenaeus skriver att Gud är <i>en</i> Gud, oskapad och obegränsad, </span><span style="font-family: inherit;">skaparen av universum, grunden för all existens och materia.</span><span style="font-family: inherit;"> Och Gud </span><span style="font-family: inherit;">skapar från intet. <br /></span><span style="font-family: inherit;">Irenaeus skriver vidare att det är Guds Ord, Guds Son, Jesus Kristus, den andra personen i </span><span style="font-family: inherit;">treenigheten som har skapat. Han håller ihop skaparverket med berättelserna om Jesus</span><span style="font-family: inherit;">. Och Anden ger inspiration och förnyar livet.<br />Irenaeus motsäger den gnostiska dualismen mellan ande och </span><span style="font-family: inherit;">materia och öppnar vägar framåt genom att säga emot läror som ville begränsa </span><span style="font-family: inherit;">tron och snäva in livet.</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Människans roll i relation till Gud är att ta emot. <br />Gud skapar genom Sonen och ger alla livet. Sonen blir människa </span><span style="font-family: inherit;">bland människor och människornas relation med Gud blir åter gjord hel och öppen. Det </span><span style="font-family: inherit;">är Gud själv som är den agerande. Anden flödar till den mänskliga naturen till att förnya </span><span style="font-family: inherit;">mänskligheten över hela jorden. </span><span style="font-family: inherit;">När nu relationen är helad kan människor leva gott och fritt. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Människans roll är att ta emot allt detta </span><span style="font-family: inherit;">och låta det forma hur de lever sina liv, hur de är mot varandra och hela skapelsen. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Den hållning som Ireneaus drev blev senare kyrkans lära och i trosbekännelsen från </span><span style="font-family: inherit;">Nicea 325 står det att ”Gud är skapare av allt vad synligt och osynligt är”.</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Ireneaus hållning öppnar vägen för ett uppvärderande av livet på jorden och betoning av att <a href="https://askriv.blogspot.com/2024/01/ar-problemet-att-vi-ser-dubbelt-om.html" target="_blank">se helheter mer än dualismer</a>.</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Där finns möjligheten till en bred syn där hela skapelsen är vår angelägenhet och vårt ansvar.</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Att vara mera hel människa är att leva som skapad skapare i goda relationer med Gud, med varandra och med allt skapat. </span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjES2n6z2dgKsst9myoIFQBT90zUtbK-ANyiz3VSeEavntp_aSDcUc1_RSC_MoCtkjjXtA_8ieFTvb25_VasPGMMEIzZB2aQMSX_jvtNoVbHjLn9sYXHEFf28HTwJ7l0tzOG6FQCOySml4ittLY6OWLahRGM9kVAkjvTpzK0_HDV3lHbTwliLuNAOUnJcU/s1600/stock-vector-irenaeus-was-bishop-of-lugdunum-in-gaul-which-is-now-lyons-france-his-writings-were-2093471710.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1500" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjES2n6z2dgKsst9myoIFQBT90zUtbK-ANyiz3VSeEavntp_aSDcUc1_RSC_MoCtkjjXtA_8ieFTvb25_VasPGMMEIzZB2aQMSX_jvtNoVbHjLn9sYXHEFf28HTwJ7l0tzOG6FQCOySml4ittLY6OWLahRGM9kVAkjvTpzK0_HDV3lHbTwliLuNAOUnJcU/w375-h400/stock-vector-irenaeus-was-bishop-of-lugdunum-in-gaul-which-is-now-lyons-france-his-writings-were-2093471710.jpg" width="375" /></a></div><p></p><p><span style="font-family: inherit;"><br /></span></p><p><span style="font-family: inherit;"><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Irenaeus" target="_blank">Om Irenaeus på wikipedia</a></span></p><p>Läs <a href="https://www.earlychristianwritings.com/irenaeus.html" target="_blank">Irenaeus egna skrifter översatta till engelska</a> här</p><p>En <a href="https://www.taize.fr/sv_article6447.html" target="_blank">artikel om Irenaeus </a>på Taizés hemsida</p><p>Litteratur: <br />Robert M. Grant: Irenaeus of Lyon i serien The Early Church Fathers, Routledge 1997</p><p>Teologen <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Wingren" target="_blank">Gustaf Wingren</a> har skrivit mycket intressant om Ireneaus, <br />bland annat boken Människa och kristen 1983. Här <a href="https://www.svenskakyrkan.se/linkopings-stift/texter-av-gustaf-wingren" target="_blank">finns flera texter </a>av Gustaf Wingren</p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-1422920319732763182024-03-06T15:45:00.000+01:002024-03-06T15:45:42.368+01:00Om skidsporten och klimatkrisen<p>Såg du <a href="https://www.vasaloppet.se/" target="_blank">Vasaloppet</a> i Söndags? <br />Hör du till dem som gillar skidsporten och följer med i skidskytte, sprint eller alla de olika vintersporter som pågår? <br />Då har du säkert som jag sett märkliga bilder av vita skidspår i ett landskap där det är barmark, där snö måste produceras och transporteras till skidorterna för att det ska kunna bli några tävlingar. <br />Utan konstsnö och stora insatser av frivilliga som fraktar snö och sköter om spåren på olika sätt skulle det inte bli något Vasalopp.</p><p>Den <a href="https://www.svt.se/sport/vintersport/norske-vm-chefen-age-skinstad-kan-bli-fler-tavlingar-i-norden" target="_blank">norske VM-chefen </a>gick häromdagen ut och talade om att fler skidtävlingar borde hållas i norden eftersom det är stor snöbrist i alperna, men hur realistiskt är det när vi ser hur det ser ut i vårt eget land. Kanske kan tävlingarna hållas om de flyttas mycket längre norrut. <br />Skid-VM ska vara i Falun 2027, kommer det att gå?<br />Många i skidsporten är medvetna om att tävlingarna ska vara så hållbara och klimatvänliga som möjligt.</p><p>Men på sikt kanske det är en utdöende sport vi ser i <a href="https://www.svt.se/sport/vintersport/" target="_blank">vinterstudion</a> på helgerna?</p><p><a href="https://www.svt.se/sport/vintersport/skidchefen-kraftsamlar-vi-inte-kommer-vi-inte-ha-sno" target="_blank">Pernilla Bonde i Svenska skidförbundet</a> talar om krisen och menar att det behövs kraftsamling för att det ska finnas snö till tävlingarna. </p><p>Bland annat så här kommer klimatförändringarna nära oss i vår del av världen, mer och mer. <br />Idrotter drabbas vid sidan av översvämningar och heta somrar med skogsbränder. <br />Steg för steg sker förändringarna, de har redan börjat och vi ser bara början på det som ingen kan säga säkert hur det ska bli.</p><p>Vi borde sluta tala om klimatfrågan skrev en person till mig, det är ingen fråga utan en kris, eller som biskoparna sade för en tid sedan, vi lever i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3309408/svenska-kyrkans-biskopar-klimatnodlaget-kraver-ett-tydligt-rattviseperspektiv?publisherId=1344892" target="_blank">klimatnödläge</a> som kräver att vi använder ett rättviseperspektiv. </p><p>När sporter behöver förändras i vår del av världen är det nämligen helt <a href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-varlden/" target="_blank">andra konsekvenser</a> i stora delar av världen.</p><p>Översvämningar som förstör hus och hotar hela <a href="https://www.amnestypress.se/artiklar/reportage/26844/cop27-klimatet-en-fraga-om-existens-for-onationer/" target="_blank">önationer.</a><br />Torka som leder till flykt, svält och död när trakter blir obeboeliga och ingen mat längre kan odlas.<br /><br />Redan nu leder klimatnödläget till lidande, förkortade liv, hunger och död. </p><p>Att vara med och söka vägar framåt för sig själv, påverka makthavare och företagare är en nödvändighet för livets skull. </p><p>Hur ska livet se ut här på jorden i framtiden?<br />För barnen och deras barn?</p><p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://images.squarespace-cdn.com/content/v1/5e961a9b97d6cf6c999b72aa/1660933511911-XOG8TLMRUY5JCWJ810TP/i-4NHVGHZ.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="532" data-original-width="800" height="266" src="https://images.squarespace-cdn.com/content/v1/5e961a9b97d6cf6c999b72aa/1660933511911-XOG8TLMRUY5JCWJ810TP/i-4NHVGHZ.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Framtiden? skidskytte på rullskidor</td></tr></tbody></table><br /></p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-81048752585215115672024-02-28T14:41:00.003+01:002024-02-28T14:41:47.685+01:00Skapelsetro i klimatkrisens tid, del 1<p>Under den första kyrkans tid pågick ett intensivt samtal om hur skrifterna skulle tolkas och hur kyrkan skulle tro i ljuset av allt det som hänt när Jesus Kristus var ibland dem kroppsligen. Även de lärjungar som gick med honom och såg med egna ögon kunde ha olika syn på vad det han sagt och gjort betydde.</p><p>Ibland kallas de här samtalen eller debatterna strider, det är inte så konstigt för ibland blev det till hårda ord och bannlysningar av dem som hade olika tolkningar, riktigt illa ibland faktiskt med våld och mord.</p><p>Något jag fick lära mig nyligen (tack lärare på EHS) var att det nästan alltid var tolkningar som öppnade för vidare tankar och var breda som blev de allmänt vedertagna medan de som förkastades oftast var sådana som smalnade av eller begränsade tanken. Exempel kommer. </p><p>En speciell fråga dök snabbt upp och det gällde frågan om skapelsen. <br />Var den Gud som beskrevs i den hebreiska bibeln (gamla testamentet) den samma som den Gud som Jesus kallade sin Far? Skulle man hålla ihop "det gamla testamentet" och "det nya testamentet" och allt de förde med sig till en enhet eller inte?<br />Trots att det kan låta som en akademisk fråga så var ställningstagandet helt avgörande för kyrkans tro och hur vi ser på saker idag. Inte minst när det gäller tänkande och tro om Gud som skaparen och naturen och jorden som skapelse. </p><p>Ganska snart blev det klart att Jesus i både ord och handling hade kopplat och anknutit till de "gammaltestamentliga" skrifterna och hela det judiska arvet. Han var jude och var uppväxt i hela den stora judiska traditionen. Den som såg Gud som skaparen. Och som en mångfasetterad och mångfaldig mängd författare hade skildrat i skrifterna. Bland annat historiska skrifter, poesi och vishetslitteratur, ordspråk och psalmer, och de mytologiska texterna som fångar in människans och livets villkor på ett sätt som talar till alla tider. </p><p>En tidig debatt bland kyrkofäder och kyrkomödrar byggde på grekiskt tänkande. <br />Den handlade om frågan om det var så att Gud skaparen var en konstruktör av redan befintlig materia eller om Gud verkligen skapade allt från ingenting, "från scratch" så att säga eller som det heter i teologernas värld "Ex nihilo"- latin för "ut ut ingenting". Det var vanligt att se Gud som konstruktören eller den som ordnade upp kaos till kosmos, (ordning och reda) bland vissa grekiska filosofer.</p><p>De som tänkte att Gud var konstruktören hade bland annat en tanke om att en god Gud skulle inte skapa en värld där det fanns så mycket lidande och död som de kunde se omkring sig. Men om Gud bara hade ordnat materien på bästa sätt kunde det vara så att det var något fel i själva materien som gjorde att det blev så illa. Lite slarvigt uttryckt: ett konstruktionsfel eller en brist i själva atomerna. </p><p>Men tanken som blev den dominerande var det andra sättet att tänka. Den som kallas skapelse "ex nihilo". Det stämde bättre med de bibliska skrifterna och gav ett svar åt den stora livsfrågan om var allt som finns har sitt ursprung, frågan om lidandet har sitt svar på ett annat plan än i själva skapelsen. </p><p>Tron att Gud har skapat allt från ingenting innebär en grundpositiv syn på allt det skapade, allt är av Gud och är gott. Gud såg på det han skapat och det var mycket gott står det i en av skapelseberättelserna. Naturen och livet är något gott i grunden för det har sitt ursprung i den Gud som är kärleken. </p><p>Det har är en viktig grund för tron och är tydligt i de bibliska skrifterna. <br />Orden om det kom därför in i trosbekännelserna på ett tidigt stadium "vi tror på Gud fader allsmäktig, skapare av himmel och jord" eller i den nicenska trosartikeln "skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är". </p><p>Att skapelsen, naturen och livet i alla dess former är något gott, värda att bevara och vårda, skydda och värna är en grund för att vi idag har ansvaret att möta klimatkrisen som hotar livet på jorden på alla de sätt vi kan. </p><p>Nästa del - möt Ireneaus - och hans kamp mot gnostikerna.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0lqZgZId2ByoZ-Mp2hKJqi_CI5zTbPhcnb46xUSKuOTWHzqOU3khjNMNLlgxkMaUJVsVBzsCRRs3dSBc1-VzXa5aTdAoe49FDc1drMbTLvhs2Jh7UfBACfwOf7SNh4SW2qSqjvV6y6LAVGFNzsBDXI_9EYcHZaBMIs2kQqoWFcYvF3MG5pg_PEu0Mr_U/s4928/DSC_0189.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3264" data-original-width="4928" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0lqZgZId2ByoZ-Mp2hKJqi_CI5zTbPhcnb46xUSKuOTWHzqOU3khjNMNLlgxkMaUJVsVBzsCRRs3dSBc1-VzXa5aTdAoe49FDc1drMbTLvhs2Jh7UfBACfwOf7SNh4SW2qSqjvV6y6LAVGFNzsBDXI_9EYcHZaBMIs2kQqoWFcYvF3MG5pg_PEu0Mr_U/w400-h265/DSC_0189.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Utsikten från Stiftsgården i Rättvik en solig vinterdag (februari 24) </td></tr></tbody></table>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-37709571319024803382024-02-23T13:53:00.005+01:002024-02-23T14:14:37.806+01:00Hur ser du på dig själv människa? <p>När jag först började att läsa ekoteologi slog det mig att det var två saker som många uppfattade som de avgörande frågorna.</p><p>Det är synen på människan och synen på naturen eller skapelsen (som vi brukar säga i kyrkan om universum). Och de två hänger självklart ihop.</p><p>Vad är människans roll i naturen, vad är vår plats? <br />Och vårt uppdrag, vår kallelse som människor på jorden, finns det en sådan?</p><p>Det här är en av de avgörande uppfattningarna eller värderingarna för hur vi lever våra liv på jorden. </p><p>Frågan vad gör vi här? Eller inifrån kyrkans perspektiv: <br />Vad vill Gud med oss och våra liv? Vad är människans djupaste bestämmelse, vad ger våra liv mening? Vad stämmer med det vi är skapade till att vara, som är bäst för naturen och djuren, för våra medmänniskor och för oss själva?</p><p>Jag sökte efter idealen och värderingarna som finns i vårt samhälle om vad som är ett riktigt lyckat, lyckligt och framgångsrikt liv. Det finns olika ideal förstås. <br />Men ett är att vara en rörlig människa som reser runt jorden, som upplever och är med om så mycket som möjligt, som konsumerar lyx och bekvämlighet. Som kan ta del av vilka varor som helst, när som helst för oss själva när vi har lust, utan tanke på hur de har kommit hit till oss.</p><p>Jag såg resereklam: Det var mycket om att äntligen få koppla av, att resa bort till värmen och att festa, att shoppa och konsumera, äta och dricka gott. Det fanns gemenskap med de närmaste, men de människor som finns på resmålen var exotiska eller pittoreska inslag. Naturen finns med som blåa varma hav och stränder, ibland som vackra och sköna upplevelser. <br />Och allt är till för resenären, jaget, den egna upplevelsen står i centrum. Människan är centrum. </p><p>Och det känns verkligen lockande, jag har de värderingarna själv, eller ska man säga; jag har fått dem i mig av vår samhällskultur. Men är inte livet något mer än lyxresor, konsumtion och bekvämlighet?</p><p>Det här är vad som kallas en <i>antropocentrisk </i>världsbild. Människan är i centrum.</p><p>En blick på bibelns bild av människans roll, vår bestämmelse eller vårt kall i skapelsen, visar att det inte är det egna jaget som är i fokus. I Första mosebokens andra kapitel står det:</p><p><i>"... då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse. ... och "Herren Gud tog människan och satte henne i Edens lustgård att bruka och vårda den."</i> (1 Mos 2:7 och 14)</p><p>Den existentiella berättelsen vill inte vara en vetenskaplig skildring utan något som talar om andra nivåer i tillvaron. Om värden och mening. Och vår kallelse som människor. </p><p>Människan är en del av skapelsen, inte utanför eller ovanför. <br />Människans uppdrag, förtroendet hon får är att vakta trädgården och skydda den från skada.</p><p>Dessutom är naturen eller skapelsen är inte vår egen utan Guds <i>"Jorden är Herrens med allt den rymmer, världen och alla som bor i den."</i> (Psaltaren 24:1)</p><p>Teologer har under mycket lång tid talat om vår uppgift på jorden beskrivs som att vara förvaltare. <br />Vi ska förvalta skapelsen, sköta om den och se till att de som kommer efter oss kan leva här så gott som möjligt. Förvaltaren som vårdar och bevarar. </p><p>I orden "att bruka jorden" ligger jordbruk, att använda jorden till livets nödtorft, men också att få glädjas och förundras över skönheten och allt det fantastiska, att imponeras och njuta.</p><p>Vi människor hör hemma på jorden, vi är själva en del av skapelsen och naturen. Vi är en del av det komplexa ekologiska samspelet. Vi är inte varelser som står utanför. </p><p>Det betyder också att vårt ansvar för skapelsen tar med oss själva i bilden, tillsammans med djuren och hela naturen. Det som förgiftar naturen kommer förr eller senare att förgifta djuren och oss själva. Klimatkrisen som påverkar atmosfären och klimatet på hela jorden drabbar också oss själva och barnen.</p><p>Vi är kallade att vara förvaltare men kanske är det ännu bättre att använda orden: <br />vi är skapade medskapare. </p><p>Tanken på en förvaltare kan leda fel som någon som står vid sidan av eller som är ganska passiv, en medskapare är mer aktiv och kan vara konstruktiv, det är att inkludera sig själv och ha förtroendet att agera och handla. </p><p>Vi är beroende av skapelsen för att kunna leva, ha luft att andas och vatten att dricka, vi är beroende av Gud skaparen som ger oss livet, vi är skapade och önskade av någon som är större än oss själva. </p><p>Vi får leva en tid på jorden och vi får vara medskapare, uppdraget innebär att göra livet bättre på alla sätt för hela skapelsen. <br />Gud är den som älskar skapelsen och ger liv, Gud vill att jorden ska frodas och flöda av mera liv, det ska myllra och växa. Och vi har ansvaret för att vara med, att låta naturen, djuren och hela skapelsen leva. </p><p>Att vara medskapare till den goda skaparen är det som är vår bestämmelse, det som ligger i orden att vi är skapade till Guds avbild. <br />Det ger riktningen mot Gud och utåt från oss själva, mot medmänniskan och hela skapelsen.</p><p>Vi har ett unikt ansvar som inga andra djur kan ha. <br />Vi är de medvetna varelserna som kan använda redskap i stort och smått, vi har språket som gör att vi kan planera, utforma, samarbeta, kommunicera och tänka på andra alternativ än dem vi ser. Vi kan tänka oss andra världar och andra förhållanden. Vi kan till och med tänka oss en värld av fred.</p><p>Biskoparna skriver i sitt biskopsbrev för klimatet att istället för en människocentrerad syn på oss själva och naturen behöver vi: <br /><i>en skapelseorienterad livssyn som betonar ömsesidigheten i relationerna inom skapelsen och mellan Gud och skapelsen samtidigt som den värnar om människans särskilda uppdrag och ansvar. </i></p><p>Hela skapelsen i centrum, är det möjligt?</p><p>Hur ser du på dig själv?</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEil19RDGnJsfqiCOHPzRUsG0QYLKO0tKNmLWZO7AmGc4JhyphenhyphenQmPECAPpozXFab1BOKMTvVJrgSjU8_Hs4qnv6HVFAgPdqdCp3L6BpOnN2lh_gT4nI0ar1Rz8KG7LCOlcb-oTu32pzeqsL0If9p5mmV50OaL1MGIEdoCQ-0jEtydPKDRnxSUtm7OUpPdEIrg/s2000/jesu%20ansikte%20suraka.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1325" data-original-width="2000" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEil19RDGnJsfqiCOHPzRUsG0QYLKO0tKNmLWZO7AmGc4JhyphenhyphenQmPECAPpozXFab1BOKMTvVJrgSjU8_Hs4qnv6HVFAgPdqdCp3L6BpOnN2lh_gT4nI0ar1Rz8KG7LCOlcb-oTu32pzeqsL0If9p5mmV50OaL1MGIEdoCQ-0jEtydPKDRnxSUtm7OUpPdEIrg/w400-h265/jesu%20ansikte%20suraka.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jesus ansikte, altarmålningen i Sura kyrka av Nils Aron Berge</td></tr></tbody></table><br />Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-21260906669397106312024-02-16T11:07:00.000+01:002024-02-16T11:07:21.654+01:00Klimatkrisen, hur funkar den, egentligen?<p>Tänk dig en bil som står ute i solskenet en varm sommardag. Den har stått där några timmar när det är dags för dig att hoppa in och köra iväg. Du öppnar dörren och vad känner du? </p><p>Det är varmt, mycket hett till och med inne i bilen och ratten känns som den bränns när du tar i den. Det är bäst att öppna alla dörrar på vid gavel för att släppa ut hettan innan du kör därifrån med luftkonditioneringen på full effekt. </p><p>Ungefär så fungerar klimatkrisen. <br />Solen gassar, värme kommer in i atmosfären men något har hänt som gör att värme inte strålar ut lika mycket i rymden, de infraröda strålarna stannar kvar och ökar på värmen. Koldioxid och andra gaser hindrar värme från att återvända till rymden.<br />Precis som i den soldränkta bilen, värme går in genom solen, men den hindras av glasrutorna och metallen att komma ut igen. </p><p>Samma effekt använder vi för att skapa ett växthus, där blir det varmare än i friska luften och plantorna kan växa tidigare men det behövs lite extra vattning och omsorg. <br />Min farfar som var trädgårdsmästare hade sina drivbänkar till samma sak, ofta gamla utbytta fönster kunde skydda växterna och se till att han hade grönsaker att sälja på trädgårdstorget i Linköping.</p><p>På grund av att vi använder samma teknik för växthus har problemet kallats växthuseffekten på svenska och de gaser som hindrar värme från att strömma ut kallas för växthusgaser.</p><p>Jag tog lite tid och läste en bok om det här för att ha lite mer på fötterna när vi nu ska jobba vidare med den andra etappen i <a href="https://www.svenskakyrkan.se/fardplan-klimat" target="_blank">Svenska kyrkans färdplan för klimatet</a>. Det är dags att utveckla arbetet med klimatkrisen och dess effekter i Svenska kyrkan ett steg till. </p><p>Boken jag hittade till min eboksläsare var den här: </p><p><i>Comprehending the Climate Crisis, Everything You Need to Know About Global Warming and How to Stop It</i> av<b> Bradley J Dibble</b>. (iUniverse 2012)</p><div>Författaren är läkare men han har engagerat sig i klimatsituationen och gör här ett försök att beskriva klimatkrisen på ett enkelt och lättfattligt sätt i boken. Och delvis gör han ett bra jobb.</div><div><br /></div><div>Det börjar med en bakgrund som skildrar vad atmosfären är och var kolet kommer ifrån och hur kolets kretslopp ser ut på jorden. Sedan hur förbränningen av fossila bränslen radikalt ökar nivån av koldioxid och påverkar temperaturen på jorden. </div><div>Det finns ingen tveksamhet menar Dibble om att klimatkrisen pågår, den mätbara uppvärmning som redan är på gång kan bara ha en förklaring, människors förbränning av fossila bränslen. </div><div><br /></div><div>Visst sker det naturliga förändringar i klimatet under jordens långa historia, men då sker de långsamt och naturen hinner anpassa sig, då menar jag tusentals eller miljontals år. </div><div>Det behövs också en skyddande atmosfär med en viss mängd växthusgaser för att vi ska ha det klimat som naturligt finns på jorden så att växtlighet och vi själva ska kunna leva här.<br /> </div><div>Men nu har det skett en extrem ökning av koldioxiden i atmosfären sedan industrialismens början och fram till nu. Den industriella revolutionens start brukar dateras till 1760-talet med textilindustrin i Storbritannien då kol användes i stor skala. På cirka tvåhundrasextio år har sedan förbränningen ökat extremt mycket och enorma mängder koldioxid har strömmat ut i atmosfären. </div><div><br /></div><div>Jorden tål mycket men det finns gränser. </div><div>Vissa talar om tipping points - det är när nivån har nått en viss mängd och det sker en förändring som det inte går att stoppa längre. Ingen vet exakt var de finns. Kanske hörde du i veckan på nyheterna om Golfströmmen som är hotad? </div><div><br /></div><div>Det vi alla kan se är den långsamma gradvisa förändringen där temperaturen stiger och nya värmerekord uppmäts. Vi kan se ovädren och översvämningarna, torkan och extremvädret med kyla och snö, skogsbränder och smältande isar. </div><div><br /></div><div>Vi är här nu.</div><div>Det börjar likna läget i en instängd bil. </div><div><br /></div><div>Första steget är att minska utsläppen så att inte problemen förvärras och sedan att sluta släppa ut mera koldioxid, ersätta de fossila bränslena. Mera sol, vind och vatten och mera återanvändning.<br />Sedan behöver vi hjälpa jorden att återfå balansen.</div><div>Det behövs plantering av många träd och förvildande av naturen menar vissa forskare.</div><div><br /></div><div>Det behövs många olika sätt att vårda naturen så att barnen och deras barn ska kunna leva här. </div><div>Där behövs vi alla. </div><div>Alla kan vi göra något. <br />(fortsättning följer)</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv1_51bmwSVGcInqV0OTGeMcdy-OLE1_pyRT_ZvSDqRdNdFi1IOF2BYHKVtxg0hDpvJ76LPtRaQFkXa8T5p2y90pIASHoIItWLgEI-679UJ9VAxLSYcT4xPvxwqIBFATzT6DamGX-GbCp4lPQaCQdh9BgBCu2_lWceG02Npo3BIcH489Sy8Xpquf11Y6Y/s5600/AHG_2988.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3124" data-original-width="5600" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv1_51bmwSVGcInqV0OTGeMcdy-OLE1_pyRT_ZvSDqRdNdFi1IOF2BYHKVtxg0hDpvJ76LPtRaQFkXa8T5p2y90pIASHoIItWLgEI-679UJ9VAxLSYcT4xPvxwqIBFATzT6DamGX-GbCp4lPQaCQdh9BgBCu2_lWceG02Npo3BIcH489Sy8Xpquf11Y6Y/w400-h224/AHG_2988.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Torka i Västmanland sommaren 2023</td></tr></tbody></table>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-2534213253723961402024-02-13T16:39:00.000+01:002024-02-13T16:39:09.695+01:00Askonsdagen och Slutet<p>Askonsdagen är en speciell dag i våra kyrkor, <br />det är dagen då <a href="https://askriv.blogspot.com/2024/02/fastetiden-ar-pa-gang-vad-vill-du-ha.html" target="_blank">fastetiden</a> börjar. </p><p>Under veckan läste jag Mats Strandbergs märkliga bok <b>Slutet.</b> <br />Boken handlar om en tänkt framtid där mänskligheten har fått reda på att slutet på allt liv på jorden har kommit. Vid en exakt dag och tidpunkt kommer en enorm komet att krocka med jorden, allt liv kommer att raderas ut och sedan är det ofrånkomligt slut. <br />Under de allra sista veckorna av mänsklighetens liv får läsaren följa några tonåringar och gå in i deras tankar. De vet att slutet närmar sig allt mer. Två ungdomar fokuseras, det är Lucinda och Simon. </p><p>Några rader återkommer, och det är Simon som tänker för sig själv att snart är han själv och alla andra aska. Hans flickvän Tilda finns i minneslunden redan. Simon tänker för sig själv att snart ska hans aska blandas med hennes och alla andras. Det var de orden som fick mig att koppla till askonsdagen.</p><p>Det är en mycket tankeväckande bok som Strandberg har skrivit. Det handlar om människor inför döden och hur slutet påverkar allt. Plötsligt finns det ingen vits med att gå i skolan eller fortsätta cancerbehandlingen eller allt det vi gör med tanke på framtiden som ska komma snart eller längre fram. Om vi alla snart är aska, vad finns då som är viktigt eller meningsfullt? <br />I boken är reaktionerna många och samhället håller på att kollapsa, men Simon och Lucinda finner varandra. Simons mor som är präst firar gudstjänst den allra sista kvällen.</p><p>Om vi alla snart är aska, vad är då viktigt? </p><p>Det finns en tradition på askonsdagen att fira en mässa (nattvard) i kyrkan och att de som vill också får ta emot ett korstecken med aska i pannan.</p><p>När prästen ritar korset i pannan säger hen de här orden; "Minns att du är stoft, och stoft ska du åter bli. Omvänd dig och tro evangelium" eller "Kom ihåg att du är jord och ska bli jord igen".</p><p>Att få aska som ett tecken i pannan är ett sätt att påminna om det svåra, att våra liv har ett slut, att tiden är begränsad och att det är viktigt vad vi gör med våra liv. <br />Att det finns anledning till att ändra riktning ibland, att vända sig om och gå i en annan riktning. Omvändelse för oss själva och hela det samhälle som är på väg att förstöra jorden. </p><p>Men det finns en annan sida av askonsdagen, tecknet i pannan är nämligen ett kors. <br />Korset är ett tecken för vad som hände under den första påsken, kort sagt är korset uppståndelsens tecken. Det säger oss att livet är starkare än döden. <br />Jesus gick korsets väg och delade alla våra korsmärkta mörka dagar ändå in i den tommaste död, men sedan kom påskdagen: livets fest och hoppets grund. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirDK51BgQ_TC6wdG5eoLvaSE3ahni3FvdGg7vbS1AVx0sgT90kElVk7wrtN_bbSZL0v6dULR5nTV1PqnLa3nCQdWDUvLmMXdeaSqkpmpITvbZzk7-v_a3o1whyphenhyphenS9iGJ1gkMqA3cBgnzoAf2EDcM0haAxpg-xpaE9JmGoOn7gJBhSzSSng1XB6zyEuNjxQ/s1600/AshWednesday.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="862" data-original-width="1600" height="215" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirDK51BgQ_TC6wdG5eoLvaSE3ahni3FvdGg7vbS1AVx0sgT90kElVk7wrtN_bbSZL0v6dULR5nTV1PqnLa3nCQdWDUvLmMXdeaSqkpmpITvbZzk7-v_a3o1whyphenhyphenS9iGJ1gkMqA3cBgnzoAf2EDcM0haAxpg-xpaE9JmGoOn7gJBhSzSSng1XB6zyEuNjxQ/w400-h215/AshWednesday.jpeg" width="400" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Boken "Slutet" kan du bland annat hitta <a href="https://www.bokborsen.se/?_p=1&f=1&qa=Strandberg+Mats&qt=Slutet" target="_blank">här på Bokbörsen</a></p><p>Jag skrev om askonsdagen och bönen för några år sedan, <a href="https://askriv.blogspot.com/2019/03/askonsdag-om-att-ova-sig-att-se-gud.html" target="_blank">här </a>kan du hitta den texten.</p><p>Om askonsdagens två sidor <a href="https://askriv.blogspot.com/2018/02/askonsdagens-tva-sidor.html" target="_blank">ur min blogg här </a></p><p>Och här i min andra blogg <a href="https://andersholmberg.wordpress.com/2016/02/10/askonsdag-och-fastetid/" target="_blank">om Askonsdag och fastetid</a></p><p><a href="https://www.svenskakyrkan.se/predikan-pa-askonsdagen" target="_blank">Här kan du läsa </a>Antje Jackeléns predikan på askonsdagen 2018</p><p>Mikael <a href="https://www.vlt.se/artikel/forst-semla-sedan-eftertanke/?fbclid=IwAR35F3vY7KKlIoW1hRcdXtbo-rgoQbBB__afI5Pit8hDYN4caH22bLSqzqo" target="_blank">Mogrens text idag i VLT</a>, "Idag semla i morgon eftertanke"</p><p>Här hittar du <a href="https://www.svenskakyrkan.se/fastan/askonsdagen" target="_blank">Svenska kyrkans sida</a> om Askonsdagen</p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-10591554808926528442024-02-12T16:11:00.000+01:002024-02-12T16:11:19.149+01:00Fastetiden är på gång, vad vill du ha den till?<p>Fastetiden i kyrkans år ska just börja. <br />Fastlagssöndagen har passerat och på onsdag är det askonsdagen; dagen då fastan börjar. <br />Men det är annorlunda i år med de våldsamma hänsynslösa krigen som pågår och som når oss varje dag, via nyheterna. De obegripliga krigen i en värld där var och en vill leva i fred och rättvisa. </p><p>Kanske är det ett hårdare tryck av sorg och besvikelse som ligger över oss när vi ser det som händer och en starkare drift att fly bort från det hela. <br />Vi loggar in på strömningstjänsterna och följer en tv-serie till eller letar upp komedierna på svtplay eller låter lekprogrammen fylla våra kvällar.</p><p>Det är förståeligt men inte bra för oss själva och inte för de många drabbade av våldet och klimatkrisen. Kanske är det så att om vi blundar för allt som händer och alla de många människor som drabbas så händer det också något med oss själva? <br />Vi blir lite hårdare, lite mer likgiltiga och bedövade och okänsliga, lite mindre mänskliga helt enkelt? <br />Jag vet, vi kan inte gråta och bryta ihop varje gång vi ser ett dött barn på tv-rutan, då skulle vi aldrig sluta gråta. Men är det inte så att vi behöver vara medvetna om vad allt det här gör med oss?</p><p>Fastan handlar om att avstå från något som stör eller tar alldeles för mycket tid från oss för att ha tid med det som verkligen är viktigt i livet. Det som verkligen är viktigt just för dig, inte vad någon annan säger ska vara viktigt.</p><p>För väldigt många visar det sig att det verkligen viktiga på något sätt handlar om relationer. Det kan vara relationer med andra människor, med naturen och djuren och med Gud själv.</p><p>Fastetiden är en möjlighet att reflektera över vad vi använder vår tid och våra liv till. Det här med att avstå från något är för att ge oss själva utrymme och tid till att tänka och känna. </p><p>Vad händer om vi en liten stund gör det, stannar upp och känner efter i oss själva och tillsammans med varandra försöker våga se vad som händer omkring oss. Och vad det innebär för hur vi lever våra liv.</p><p>Varje år finns det en fasteaktion i Svenska kyrkan, en period för att få information och kunskaper om situationen i världen, och en insamling till människor som har det sämre än oss själva. <br />I många församlingar pågår det aktiviteter av många olika slag för att medvetandegöra oss och samla pengar till behövande. Det skramlas med bössor och säljs soppa och semlor, det är modevisningar och föreläsningar, syföreningauktioner och promenader, det tas kollekt i kyrkor och församlingshem. Väldigt många är engagerade och aktiva och ännu fler bidrar. Det finns säkert plats för dig också om du vill. </p><p><a href="https://www.svenskakyrkan.se/act/kampanj/fasteaktionen" target="_blank">Årets fasteaktion </a>från ACT Svenska kyrkan har rubriken <b>Dela lika och rädda liv. </b></p><p>Var tionde människa på jorden saknar mat för dagen trots att det finns livsmedel. Problemet är fördelningen, det behövs ett delande. Och där kan vi vara med, vi kan bidra med det vi har själva och påverka dem som har mer makt och rikedomar så att en förändring kan komma till stånd. </p><p>Fattigdomen och hungern leder till mycket lidande och är ofta en bakomliggande orsak till konflikter, våld och krig. <br />Men bakom matbristen finns också klimatkrisen som påverkar möjligheterna att odla mat. Översvämningar och extremväder förstör inte bara människors hem utan också fält där maten odlas. </p><p>Kanske skulle vi tänka ett steg till och ägna oss åt <a href="https://klimatfasta.nu/" target="_blank">klimatfasta</a>. (läs om Equmeniakyrkans klimatfasta.) </p><p>Vi som lever i ett av världens rikaste länder är också några som påverkar klimatet mest per person. </p><p>Att klimatfasta är att se närmare på vad det är vi själva gör som släpper ut koldioxid som förvärrar krisen. Allt från vad vi köper till hur vi reser och konsumerar. Alla kan göra något som tillsammans med andra påverkar läget. Kanske bara välja en frukt som inte rest runt jorden eller släcka en lampa som lyser i onödan, kanske tänka på hur och varför vi reser och kanske ta tåget istället för flyget när det går? <br />Du vet säkert själv vad som ligger nära dig.</p><p>Min fasta i åt blir att försöka ägna lite mera tid åt att skriva här, se över mitt klimatfotavtryck och att dra ner på sötsaker och sociala medier, och öva mig att se Gud lite mer - läs <a href="https://askriv.blogspot.com/2019/03/askonsdag-om-att-ova-sig-att-se-gud.html" target="_blank">här</a>. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHfD_7CCGNpP_Qd7QOOaFCtPtptdXny2-VDBBl1ZWzvVBSXqPSGVZRQSbhJa8VdvmZir3_rEOI9-TtJ97m9RCeigcHbh1Fmkbt7dyTdm6hfcHoUABkS9vWqAI4IpXyku_oMt4UQJaySXqw9gGk8G9X-zcH1tjnQ5RhHw2MEfQvi5a8hJVzR2WUO5Sa2SY/s2048/340409_2544469903287_1309407092_o%20(1).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1356" data-original-width="2048" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHfD_7CCGNpP_Qd7QOOaFCtPtptdXny2-VDBBl1ZWzvVBSXqPSGVZRQSbhJa8VdvmZir3_rEOI9-TtJ97m9RCeigcHbh1Fmkbt7dyTdm6hfcHoUABkS9vWqAI4IpXyku_oMt4UQJaySXqw9gGk8G9X-zcH1tjnQ5RhHw2MEfQvi5a8hJVzR2WUO5Sa2SY/w400-h265/340409_2544469903287_1309407092_o%20(1).jpg" width="400" /></a></div>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-80241437898358990022024-02-05T14:55:00.001+01:002024-02-05T14:55:14.033+01:00Krigstider på jorden, vad kan vi göra?<p>Just nu är det svårt att skriva om klimatkrisen som om ingenting annat pågår. Vi vet ju alla att det pågår fruktansvärda krig.</p><p>De ofattbara våldsdåden och övergreppen i Ukraina fortsätter även då det inte talas så mycket om dem i media. Drönarna och missilerna sprider död och förödelse, de drabbar slumpmässigt och utan hänsyn. Krigsbrotten pågår. Det är svårt att se någon lösning, hur ska fred kunna slutas?</p><p>Bombräderna, husdemoleringarna och morden i Mellanöstern, framför allt i Gaza och terrordåden i Israel hör vi om varje dag. <br />Antalet döda ökar ständigt och dödandet kommer att väcka hämndbegär under mycket lång tid framåt. Varje barn som krossas under de sammanfallande husen är ett brott mot mänskligheten och skapar en förtvivlan som nästan säkert leder till flera våldsamma dåd i framtiden. Våld föder våld som föder våld.. <br />Även här pågår krigsbrott.</p><p>Världens största friluftsfängelse, som Gaza ibland har kallats, har blivit något som allt mer liknar ett koncentrationsläger där människor dör av svält och sjukdom när bomberna inte gett önskat resultat.</p><p>Kanske tycker du att jag använder för hårda ord? Jag menar att situationen i Gaza kräver starka ord för att den är så obeskrivligt fruktansvärd. <br />Och det blir än värre genom att det inte finns någon flyktväg ut ifrån Gaza. Instängda och utsatta, barn och vuxna dödas och skadas svårt varje dag.</p><p>Jag är medveten om att kriget den här gången triggades igång av terrordåden som Hamas gjorde men det som sker nu är verkligen oproportioneligt, utan sans och måtta. <br />Tanken går till den gammaltestamentliga hållningen "Sker skada, ska du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand osv." (2 Mos 21:23) De gammaltestamentliga buden verkar hårda, men i praktiken var de en begränsning av en vedergällning som kunde gå för långt och kanske aldrig ta slut. </p><p>Inte mer än ett liv för ett liv, ett öga för ett öga var principen. Något som IDF (Den israeliska krigsmakten) har lämnat långt bakom sig. Det är inte en gammaltestamentlig hämnd vi ser alltså utan något som går långt utöver vad som är rimligt, även utifrån dessa gamla bud. </p><p>Jesus kommer med en annan princip av icke-våld. </p><p>En av de journalister som skildrar läget i mellanöstern är Magda Gad och hennes rapporter är nästan för mycket att ta in. Hon kommer de enskilda människorna mycket nära, dem som drabbas av allt detta våld. Och hon visar oss allt detta dödande och lidande som pågår just nu.<a href="https://twitter.com/gad_media" target="_blank"> (här finns hon på x</a> (fd Twitter). </p><p>Det finns många flera konflikter där vapen används nu. <br />Till och med hos oss själva är det skjutningar, sprängningar och mord som pågår och som vi ofta hör om på nyheterna. </p><p>Det är lätt att bli förtvivlad när vi hör om allt det här. Men hur omskakade och illamående vi än kan bli så får vi inte blunda eller sluta lyssna. <br />Våldsverkarna vinner bara om vi alla andra låter det ske i tystnad.</p><p>Men hur ska vi orka ta till oss, lyssna och försöka förstå vad det är som pågår? Hur kan människor vara så våldsamma och grymma och så likgiltiga för andra människors liv. Hur ska vi tänka och orka leva med all denna ondska?</p><p>När bibeln på sitt symbolrika sätt ska skildra ondskans inträde i skapelsen finns berättelsen om fallet. <br />Den idylliska paradisträdgården invaderas av något som förändrar situationen för alltid, eller åtminstone så länge mänskligheten finns till. Det är en existentiell berättelse om ondskan och hur den får så stor inverkan på alla våra liv, och den har i sitt centrum en gräns som bryts och en relation som förnekas.</p><p>Poängen är inte ormen och frukten utan de är symboler för något mycket större. Det är inte heller en berättelse om hur människan blir myndig och lär sig att skilja mellan gott och ont, som den ofta har tolkats till att vara. Som jag ser det är det en sammanblandning mellan vetenskapens teser och bibelns existentiella berättelser. </p><p>Grundfrågan i syndafallet är några ord som "ormen" säger: inte kommer ni att dö, men om ni äter "blir ni som gudar med kunskap om ont och gott..." Ormen ljuger förstås i berättelsen, det hör till hens figur att förvilla och luras. <br />Den stora förändringen sker när människorna vill bli gudar och sätter sig själva i Guds ställe. <br />Gränsen som skulle skydda skapelsen med respekt och ansvarstagande över allt levande bryts. Människan skulle bruka och vårda trädgården men satte sig själv i centrum, istället för både Gud, naturen och djuren. </p><p>Där skadas balansen. Människor som sätter sig själv i centrum blir rivaler till andra människor som har samma ambitioner. <br />Istället för att tillsammans sträva efter ett gott liv och kunna nå nästan hur långt som helst, kan var och en för sig inte ens göra det behagligt för sig och sina nära. De måste fortsätta att bygga murar och öka skydden mot de andra. </p><p>I den förskjutningen från ett gott liv för oss alla på vår jord till - ett gott liv för mig och de få jag bryr mig om ligger en värld av lidande, våld och krig.</p><p>Vi lever i den fallna skapelsen där lidandet och våldet, förstörelsen av livsvillkoren på jorden pågår. </p><p>Men samtidigt pågår något helt annat, vänskap, kärlek, barn får omsorg och växer upp, människor engagerar sig för fred och klimatet och agerar. Vi lever i den kluvna trasiga världen där allt pågår samtidigt. <br />Vi har båda sidorna inom oss. </p><p>Kanske kan vi inte stoppa krigen och våldsdåden, men vi kan ställa oss på rätt sida och göra det lilla vi kan.</p><p>Tillsammans kan det bli rätt mycket. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJfuMAZxkyzT19dxl6ni_xKbgAf8X_PshPiJFHswkD-SbF2Sm0RpyyvXGAnS8nTvr98iKqONpRW4tXPvPEtag105TtQ5uXyvv-ZQZSSL4mk_Y-bwVtjaAvbkeaawpr6shFgeUSwS7PDDAuV9XuI0KMSbCp1Pt8SXzFQZaNLgQGbGVsrs4Gk2cQWF4zKI8/s5202/AHG_4707fx.NEF" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3076" data-original-width="5202" height="236" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJfuMAZxkyzT19dxl6ni_xKbgAf8X_PshPiJFHswkD-SbF2Sm0RpyyvXGAnS8nTvr98iKqONpRW4tXPvPEtag105TtQ5uXyvv-ZQZSSL4mk_Y-bwVtjaAvbkeaawpr6shFgeUSwS7PDDAuV9XuI0KMSbCp1Pt8SXzFQZaNLgQGbGVsrs4Gk2cQWF4zKI8/w400-h236/AHG_4707fx.NEF" width="400" /></a><br />Vi lever i den brustna fallna världen och sprickan går rakt igenom oss alla</div><p><br /></p><p><i>Några länkar:</i></p><p>Läkare utan gränser - <a href="https://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/vara-arbetsomraden/vapnade-konflikter" target="_blank">sida om konflikter och krig</a></p><p>Röda korset - om <a href="https://www.rodakorset.se/var-varld/krig-och-konflikt/varsta-krigen-och-konflikterna-i-varlden-just-nu/" target="_blank">värsta krigen och konflikterna i världen</a> just nu</p><p>Utrikespolitiska institutet - <a href="https://www.ui.se/landguiden/konflikter/" target="_blank">sida om konflikter</a> i världen</p><p><a href="https://www.facebook.com/magdajournalist" target="_blank">Magda Gad på Facebook</a></p><p><a href="https://www.expressen.se/nyheter/magda-gads-dagbok/" target="_blank">Magda Gads texter i Expressen</a> (kan kräva inloggning)</p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-37132277401011197362024-01-18T09:49:00.000+01:002024-01-18T09:49:06.513+01:00Hopp eller handling? Nej båda!<p><i>Jag vill inte ha ert tal om hopp, jag vill att ni ska gripas av panik!</i> sade Greta Thunberg i <a href="https://www.facebook.com/watch/?v=448362612601717" target="_blank">ett känt tal</a>: det behövs handling nu, som när ert hus håller på att brinna ner.</p><p>Vi ska inte hålla på med värderingsförändringar nej det är handling som behövs nu, ändring av beteenden kommer först, läste jag i<a href="https://www.kyrkanstidning.se/debatt/handling-ar-hopp" target="_blank"> en insändare i veckan</a>. En mycket bra insändare förresten, läs den gärna.</p><p>Själv skrev jag igår till några bekanta: vi får inte fastna i att bara arbeta med våra känslor kring klimatkrisen, nej nu behöver vi komma till skott, ja just det: till handling.</p><p>Det behövs riktiga förändringar som ger effekt i mängden utsläpp och skapar hållbarhet. </p><p>Problemet är bara att om inte den minsta gnista av hopp finns, det vill säga om hopplöshet råder, då blir det ingen handling alls, det är ju ingen idé! <br />Om det inte finns en värdering att jorden är värd att rädda, utan positiva värderingar av livet på jorden blir det heller ingen handling.</p><p>Det som behövs är ett slags växelspel mellan hoppfullhet och handlingar som kan växa till att bli värderingar inom oss och bli till ännu mer handling. Värderingar och handling tillsammans.<br />Då kan det hända att de till och med kan förändra hur vi lever våra liv och hur våra samhällen fungerar. </p><p>Vi behöver ha koll på våra känslor så att de inte förlamar oss eller gör oss likgiltiga, men sedan är det handling som behövs. </p><p>Känns det stressigt eller krävande? Ja, problemet är att det är ganska bråttom. </p><p>Stefan Edmans bok <i>"Bråttom men inte kört" </i>(Votum förlag 2020) fångar med sin rubrik in läget för att kunna rädda så mycket som möjligt, tiden rinner ut. <br />Det är för övrigt en bok som ger mycket kunskaper kring läget 2020 vad gäller klimatet på många olika sätt. Boken är faktaspäckad och kan användas som ett uppslagsbok med sitt upplägg med frågor och svar.</p><p><a href="https://www.dn.se/klimatet-just-nu/" target="_blank">DNs sida om klimatet </a>just nu räknar ner tiden, nu är det mellan 5 och 6 år vi har på oss att sluta släppa ut koldioxid om vi ska nå målet som är maximalt 1,5 graders uppvärmning. </p><p>En annan bok som jag vill rekommendera är <a href="https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-sakprosa/ett-liv-pa-var-planet/e7ecd321-e789-4614-84f2-875d8371aa07" target="_blank"><i>Ett liv på vår planet</i> </a>av David Attenborough. <br />Författaren berättar om sitt långa liv på jorden och sina spännande resor med sitt arbete att göra naturfilmer. Samtidigt ger Attenborough både hopp och varningar. Han målar upp vad som skulle kunna hända med vår jord å ena sidan om vi bara fortsätter som idag, och å andra sidan om vi lyckas med omställningen. <br />I sin saklig framställning lyckas han också skildra det fantastiska och förunderliga i skapelsen, inte minst när har kommer in på hur naturen kan återvinna en balans som försvunnit. </p><p>Redan <a href="http://www.svenskakyrkan.se/klimatbrevet" target="_blank">biskopsbrevet om klimatet 2019</a> tog upp frågan om hopp och handling. <br />De skriver om hoppet som befriar till handling, hoppet som bygger på prognoser och antaganden för att vara förankrat i verkligheten, och sedan inriktar sig på vad som är möjligt. Ett realistiskt hopp som hjälper oss att lämna vanmakten bakom oss. </p><p>Biskoparna skriver: <i>"Klimatkrisen är mer än en fråga om optimism eller pessimism. Den är en fråga om att agera utifrån ett hopp som befriar till handling - och om en handling som i sin tur väcker, stärker och sprider hopp" </i>(s 57)</p><p>Det har nämligen visat sig att det bästa sättet att bryta känslorna av hopplöshet är att verkligen göra något, att handla. Även om det något litet så minskar känslan av hopplöshet när vi ser att det går att göra något. När vi ser att vi kan förändra en sak så inser vi att det finns möjligheter att förändra flera.</p><p>Så handla second hand, köp fairtrade och ekologiskt när du kan, sortera och återvinn, gå samman med andra, ja du vet själv... och låt hoppet växa så att vi tillsammans kan göra allt mer. <br />Med både handling och hoppfullhet.</p><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLVx6uLsOZek_zof_-xn1MK-g_Bd_WxPy3AEa4qvzVu6PXYGHcoCRyVVdzZI-By_AiUvXZwU3MCZ5soP45t8EELHd-L_8A3ugu2qRnO-BoorSaL_wbME1EDbjo7pgU6z1ydmPZ3wlpWaa9NidrXtIqC4jV5r5UCHwFz_2-zAmmyPElNlOc0-cCxI4DeTE/s1438/1064473_10152187297754435_285722599_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="823" data-original-width="1438" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLVx6uLsOZek_zof_-xn1MK-g_Bd_WxPy3AEa4qvzVu6PXYGHcoCRyVVdzZI-By_AiUvXZwU3MCZ5soP45t8EELHd-L_8A3ugu2qRnO-BoorSaL_wbME1EDbjo7pgU6z1ydmPZ3wlpWaa9NidrXtIqC4jV5r5UCHwFz_2-zAmmyPElNlOc0-cCxI4DeTE/w400-h229/1064473_10152187297754435_285722599_o.jpg" width="400" /></a></div><br />Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-76182794937948693812024-01-12T11:20:00.002+01:002024-01-12T11:20:36.084+01:00Är problemet att vi ser dubbelt? Om dualismen som dödar<p>Hur kan krigen och våldsdåden bara fortsätta att pågå i vår värld, en värld som skulle behöva ägna all kraft åt att göra livet bättre på den här planeten? Motverka svält och fattigdom och möta klimathotet som hotar livet på vår vackra jord. </p><p>Hur kan det komma sig att vi använder sådana otroligt stora resurser på olika medel att döda andra människor, även om vi oftast kallar det försvar och säkerhet? Jag läste nyligen att en bråkdel av alla militärutgifter skulle lösa världssvälten.</p><p>Hur kan det bara pågå och pågå? Trots att nästan alla människor för egen del vill leva i fred och trygghet med frihet och rättvisa? Varför lär vi oss inte av historien och hittar andra sätt att hantera motsättningar så att vi kan använda alla stora resurser för det goda. Då tänker jag inte minst på alla de människor som så meningslöst dödas och skadas för livet som vi hade behövt bland oss för att tillsammans skapa en bättre framtid.</p><p>Ett sätt att förstå varför det ser ut så här har att göra med hur vi har vant oss vid att tänka om oss själva och vår omgivning. Och det handlar om att vi så ofta tänker i dualismer, kanske att vi ser dubbelt?</p><p>Sven Hillert skriver om det i sin bok "Tro i hållbar utveckling" från 2017. <br />Och han menar att "Dualism och hierarki hör till det som leder till rovdrift och utsugning av vår planet".<br /></p><p>Han skriver om det tänkande som delar upp män från kvinnor, vuxna från barn, människan från naruren och rika från fattiga. För att inte tala om människor av olika ursprung eller olika nationaliteter som delas upp och ses som olika värda. Uppdelandet kombineras nämligen med tillskrivande av värde och tankar om vilka som ska ha makt över andra. </p><p>Hillert skriver så här:<br />"Emot varandra har man ställt Gud och människor, män och kvinnor, judar och greker, präster och lekfok, vuxna och barn, människor och djur, där den ena parten förutsätts att dominera över den andra. <br />Avsikten kan en gång ha varit att ge människor livsrum. Men vi har sett vart dominansen leder. Vi vet att förtrycket av kvinnor och av de fattiga hör samman med förtrycket av djur och natur. Vi ser vilka katastofala följder det får för livet på jorden." Hillert 2017 s 16 </p><p>När det gäller krigen som handlar detta ständigt om ett uppdelande av oss och dem eller "vi och dem-tänkande". <br />En grupp blir ett vi som ställs emot gruppen dem, sedan börjar man tala om skillnaderna och allt som gjorts fel från de andra. </p><p>Vi-gruppen idoliseras: visas upp som goda, alltid ärliga och med gott uppsåt, de som har rätt och har sanningen. <br />De-gruppen demoniseras istället: de är onda och mindre vetande, de är illvilliga och är helt fel ute på alla möjliga sätt. <br />Snart blir de-gruppen till något mindre än riktiga människor, det är vanligt att de kallas ohyra eller råttor. Till slut leder detta till att det ses som rimligt att de-gruppen bör försvinna, dödas, förintas.</p><p>Det är den dödande dualismen, och den fungerar för att många av oss har det sättet att tänka som en självklarhet, det känns naturligt. Vi har fått lära oss att tänka på det sättet, och det talas och skrivs så fortfarande på många håll. </p><p>Men vi kan också inse att det är falskt, särskilt om vi själva möter människor från olika delar av världen. Vi kan inse att trots olikheter så har vi också likheter, alla människor drömmer samma drömmar och längtar efter fred och kärlek. Det finns mera som förenar oss än skiljer oss från varandra, alla människor.</p><p>Dualismen mellan människa och natur är en av de faktorer som har lett fram till den ekologiska krisen. <br />När människor har sett sig själva som något annat och högre än resten av skapelsen, några som har rätt att använda och utnyttja naturens tillgångar utan hänsyn och måtta. Utplundring och nedsmutsning, utrotande av arter och förstörande av balanser har blivit resultatet. Visst handlar det också om bristande kunskaper och omedvetenhet, men det dualistiska tänkande gjorde det möjligt.</p><p>Att se dubbelt och skilja i värde när vi skulle se helheter och ömsesidiga beroenden leder till mycket elände på jorden. Ändå är vi en del av skapelsen och beroende av naturen i allt, för att ha luft att andas och mat att äta.</p><p>Finns det då ingen bot, kan vi se på ett annat sätt, lära om?</p><p>Sven Hillerts bok kan hjälpa till med att komma vidare i tankarna, att inte bara till det "både-och" som är ett gott steg på vägen utan också till "att se världen som en helhet med stor mångfald".</p><p>Vi människor är en del av skapelsen och vi berörs och påverkas av allt som händer på jorden. </p><p>Om vi kunde tänka alla människor som ett vi och hela skapelsen som ett vi där allt är genomsyrat av helighet, då skulle ett annat sätt att leva och handla vara en självklarhet.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFPkrGL7wwXM-KbtjlGJH7mAja14CEpOQaasH4DFAHKUr1dIbSMzSA_WQnBWcDwN-fjfnohgV6yIkuquKFaH-F_LmIVfFN9wEOwEH0AfDaatJ413BNuihvqLzKOhSNk4JvItz3dinjuksMZeNY58vg4q6mNgXGikI_cyskRHV6KyhSvHfdCHPhqCYO21o/s2048/739883_10151355648949435_840396048_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1356" data-original-width="2048" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFPkrGL7wwXM-KbtjlGJH7mAja14CEpOQaasH4DFAHKUr1dIbSMzSA_WQnBWcDwN-fjfnohgV6yIkuquKFaH-F_LmIVfFN9wEOwEH0AfDaatJ413BNuihvqLzKOhSNk4JvItz3dinjuksMZeNY58vg4q6mNgXGikI_cyskRHV6KyhSvHfdCHPhqCYO21o/w400-h265/739883_10151355648949435_840396048_o.jpg" width="400" /></a></div><br /><p>Dagens bok är Sven Hillert: Tro i hållbar utveckling, med Gud bortom dualismen. <br />Arguments förlag 2017</p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-78917442020668897722024-01-08T11:55:00.002+01:002024-01-08T15:49:11.189+01:00Spelar det någon roll att du och jag försöker leva mer miljövänligt?<p><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;">Kanske gör du som jag? Försöker göra det du kan när det gäller miljön?</span></p><p><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;">Sopsorterar och köper second hand så mycket som möjligt, väljer klimatvänligt när det går på olika sätt, väljer bort att flyga, köper fairtrade och ekologiskt ganska ofta och reflekterar över transporterna (jag kör biogasbil.) </span></p><span id="docs-internal-guid-df715805-7fff-1e63-7b64-1c71823e198a"><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Men kanske du tänker som jag ibland: vad är det för mening? Min lilla insats gör nog inte stor skillnad i det stora hela, i den överväldigande klimatkrisen där själva livet på jorden hotas.</span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Nog är det så att mitt lilla bidrag inte har så stor betydelse om man räknar på koldioxidutsläppen och de stora systemen, men kanske har det betydelse på andra sätt?</span></p><br /><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Under hösten kom påven ut med en ny rundskrivelse som handlar om klimatkrisen, d<a href="https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2023-10/laudate-deum-pavens-rop-om-att-agera-i-klimatkrisen.html" target="_blank">en kallas Laudate Deum </a>och det var en uppdatering och komplettering av den stora klimatskriften från påvestolen som kom 2015, Laudato Si.</span></p><br /><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">På slutet av skriften Laudate Deum för påven fram en anledning till att det ändå är viktigt att vi, vanliga människor i våra privata liv gör vad vi kan. “Ansträngningar som hushållen gör för att reducera luftföroreningar och sopor, att konsumera med måttfullhet skapar en ny kultur” (punkt 71 i skriften) min översättning. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Att våra familjer och de olika gemenskaper som vi ingår i låter sina vanor förändras, det kan bygga en kultur av ansvarstagande som kan vara en grund för den större förändringen som behövs i samhället. </span><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;">I Påvens skrift lyfts detta fram som en kontrast och en kritik mot hur politiker och de mäktiga agerar, vilket är för lite och för långsamt.</span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Om det genom ditt och mitt sätt att leva och hantera miljön sprider sig en motkultur av omsorg och varsamhet med vår jord och vår miljö så kan det kanske hända saker.
Konsumentmakten är också en viktig del av vad vi kan göra. </span></p><br /><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">I dagens Arboga tidning (och kanske i flera av Bonnier medias tidningar) skriver klimatskribenten, läraren och forskaren Johanna Björklund om samma fråga som jag grunnade på. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Spelar det någon roll vad jag, den enskilda individen gör när det gäller “rättvisemärkt, ekologiskt, sopsortering och inte flyger på semester”. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Hennes svar är att en persons handlingar läggs till andras, steg för steg blir de till mer effektiva insatser när vi blir allt fler som gör något. Särskilt om vi tänker på oss svenskar med vårt stora förbrukande av naturresurser och som släpper ut oproportionerligt mycket växthusgaser. Det betyder mycket att just vi förändrar vårt sätt att leva. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Hon skriver “den viktigaste anledningen att fortsätta agera är att jag bidrar till att sprida aktivt hopp och påverka medmänniskor.” Och hon lägger till: att </span><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">visa för makthavare att vi bryr oss och att vi ställer krav. (Arboga tidning 8 januari 2024)</span></p><br /><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det är mycket viktigt vad var och en av oss gör när det gäller miljö och klimat på flera olika sätt, och vi inte ska gömma det under skäppan utan att också visa det lite mer tydligt för vår omgivning. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Men jag vill lägga till att det lilla jag kan göra behöver kombineras med att ställa krav på dem som har inflytande över de stora utsläppen och den stora påverkan av klimatet, den politiska makten, företagarna och industrierna. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Alla behövs för att kunna bevara vår jord, den som påven så vackert kallar “vårt gemensamma hem”. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5NCCZeju949SDzc45XXPYX15Vqoq7Jrkru1RjEfSwRGvAAnnSEz4seIz3XqLBcgTzxE8UxSPbHKhpCPyb-tNOkqZRjzWsSkHlgaYPemKk72d9e6apFaPKNPxNQ5mdBC7vZc1qrXcZPksCzBNmEOjg8s7HYiFGUa6TlnUwBLc8wo7FGpcq3oTQfLDaH1k/s1483/DSC_8796.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="849" data-original-width="1483" height="366" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5NCCZeju949SDzc45XXPYX15Vqoq7Jrkru1RjEfSwRGvAAnnSEz4seIz3XqLBcgTzxE8UxSPbHKhpCPyb-tNOkqZRjzWsSkHlgaYPemKk72d9e6apFaPKNPxNQ5mdBC7vZc1qrXcZPksCzBNmEOjg8s7HYiFGUa6TlnUwBLc8wo7FGpcq3oTQfLDaH1k/w640-h366/DSC_8796.JPG" width="640" /></a>Julbelysning i Arboga</div><br /><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><p></p></span>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-22061466597713494192023-12-20T15:42:00.004+01:002023-12-20T15:43:35.598+01:00Jul jul, strålande eller strilande jul<p>Julveckan är här.</p><p>Här där jag bor regnar det iskallt idag och allt det vita försvinner in i novembergrått.</p><p>En färg som stämmer bra med världsläget som verkar värre än någonsin.</p><p>Kontrasterna mellan bilderna från Gaza, Ukraina, terrordåd och våldsamheter och nu jordbävningen i Kina, och bilderna på barnet i krubban och de fina julsångerna känns störande, kanske till och med stötande?</p><p>Det blir inget firande i Bethlehem i år, det skulle vara omöjligt med ett pågående våldsamt fullskaligt krig. Men i födelsekyrkan i Betlehem har en krubba gjorts i ordning, den är omgiven av de vanliga figurerna, här utskurna i Olivträ från närområdet. Men centrum av krubban är annorlunda i år, Jesusbarnet är placerat mitt ibland ruiner och stenblock, mitt i ett landskap som påminner om det sönderbombade Gaza. </p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJs_JFikYpHGLLtMvcEoPhHQxsovxEnh9vqgpsR7qQkNe-0mMxTZS4OosZnybLUu-0R_MYMCqmVTju4hyYwcpcrAbPJ9x2SG0Sl3p-Y1hu93yw87icJZ8sWHyx6sr8YqgYnhi-6n6SdJXgdJ5x9LHNKcCCVD1YrT_ipXBJFLkNZ6FQYUWz-0Wdm1xpaCc/s942/408869777_10160360256722839_4157943257720612480_n.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="942" data-original-width="942" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJs_JFikYpHGLLtMvcEoPhHQxsovxEnh9vqgpsR7qQkNe-0mMxTZS4OosZnybLUu-0R_MYMCqmVTju4hyYwcpcrAbPJ9x2SG0Sl3p-Y1hu93yw87icJZ8sWHyx6sr8YqgYnhi-6n6SdJXgdJ5x9LHNKcCCVD1YrT_ipXBJFLkNZ6FQYUWz-0Wdm1xpaCc/s320/408869777_10160360256722839_4157943257720612480_n.jpeg" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">(Bild från helapingsten.com)</div><p></p><p>Bilden är stark och talande. Kanske någon tycker den går för långt?</p><p>Om vi läser texterna om den första julen ser vi att det är just i vår våldsamma och plågade värld som Jesusbarnet föds, det sker här i vår värld och inte i någon önskevärld. </p><p>Budskapet att Gud själv blir en av oss, blir människa och delar vår existentiella situation innebär precis detta, att Gud inte är en Gud långt borta. Inte någon som distanserat ser på när hela skapelsen lider under klimatförändringarna eller när människor dödar varandra utan barmhärtighet eller empati. Gud delar allt detta lidande med oss och med var och en som lider. <br />När barn och vuxna, djur och sjöar plågas och förstörs lider Gud själv och den som skadar en annan gör att Guds smärta ökar. </p><p>Krubban och korset talar samma språk om Guds kärlek som alltid omsluter oss och delar våra liv med oss, alla aspekter och dimensioner av våra liv.<br /> <br />En av läsningarna under julen avslöjar att Jesus också kallas Immanuel, ordet betyder Gud med oss. Och det är vad julen handlar om. <br />En insikt och en förtröstan om att Gud är med hela livet. <br />Och att Guds närvaro är den kärlek och det liv som är starkare än döden.</p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-10775547305186269092023-12-15T14:11:00.003+01:002023-12-15T14:16:05.246+01:00Tredje advent; om omvändelse i krisernas tid<p><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; white-space-collapse: preserve;">Hoppas att du inte är stressad inför julen? Många stressar den sista veckan och de sista dagarna före jul. <br />Håller du på med förberedelser när julen börjar närma sig och tredje advent redan är här på söndag?</span></p><p><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; white-space-collapse: preserve;">Det är så mycket som ska vara i ordning och finnas på plats när den stora dagen kommer. <br />Just då, på julafton ska det vara klart, välstädat, maten lagad, presenterna inslagna och glöggen uppvärmd. Eller kanske är du bland dem som tar det lite lugnare och låter det vara lite mindre perfekt? </span></p><p><span style="font-size: 14.6667px;">Vad är det bästa sättet att förbereda sig på för julen? Kanske beror det på vad det är vi firar? Visst är famijen och gemenskapen viktig, granen och presenterna, men det är ju något mer. </span></p><span id="docs-internal-guid-7d088bad-7fff-0381-66c2-617c37d4a06e"><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;">Den bibliska gestalten Johannes döparen dyker upp i texterna på tredje söndagen i advent, han är en kärv typ som kommer med krav och moral, <a href="https://askriv.blogspot.com/2018/12/bibliska-gestalter-som-inspirerar-och.html" target="_blank">här kan du läsa mer om honom</a> på min blogg.</span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;">Hans modell för att förbereda sig är att mycket praktiskt göra en insats för sin medmänniska, ur hans synvinkel är det viktigt att vara förberedd genom att se till att en själv har röjt bort saker som kan skilja en människa från Gud.</span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;">När kärleken kommer fungerar det inte att vara helt inriktad på hat, våld eller egot. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;">Det behövs ett mått av öppenhet för att kunna ta emot värme, mod, ljus och kärlek. <br />För Johannes så innebär det att människor behöver omvända sig. Och han talar om att bereda vägen för den som kommer. För julens barn som snart ska födas.</span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;"><br /></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;">Omvändelse är inte något vi talar om så ofta. O</span><span style="font-size: 14.6667px;">mvändelse är att stanna upp och reflektera, tänka igenom hur vi lever våra liv. Och om vi ser oss själva på en väg som som går åt fel håll, helt enkelt vända sig åt ett annat håll och börja gå åt ett håll som är bättre. Att förändra hur vi gör och lever på olika sätt. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: 14.6667px;"><br /></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: 14.6667px;">I kyrkan och bibeln finns en modell för att utvärdera sitt liv med jämna mellanrum, reflektera och justera riktningen. I kyrkan kallas det syndabekännelse, förlåtelse och upprättelse. Trots att det kallas syndabekännelse så är det en reflektion över hur vi använder våra liv på både gott och ont som det handlar om. Luther talade om den dagliga omvändelsen, han var ju ganska fokuserad på att leva sitt liv så gott som möjligt. </span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: 14.6667px;"><br /></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: 14.6667px;">Allt det här är inte att någon annan dömer oss eller kommer med pekpinnar, utan det är en möjlighet för en själv att börja om på nytt varje dag. Det en chans att ta emot förlåtelse som hjälper oss att lämna det som blivit fel bakom oss. Att lämna det som är skadligt för oss själva och andra och skapelsen bakom oss och göra ett nytt försök att leva mer kärleksfullt på alla plan. <br />Vi lyckas inte alltid men då finns det nya möjligheter igen och igen.</span></p><div><span><br /></span></div>COP28 - <a href="https://unric.org/sv/guterres-om-cop28-de-fossila-branslens-era-ar-over/" target="_blank">den stora klimatkonferensen</a> har just avslutats och ett nytt dokument har formulerats, vissa är besvikna och andra glada, några steg togs ändå även om det behövs mycket mer.</span><div><span> </span><div><span>När vi tänker på klimatkrisen kan vi inse att vi står i en tid då vi alla kommer att påverkas av stora förändringar. Både genom omställningen av våra samhällen till mer miljövänliga och hållbara tekniker och de förändringar som behövs för att skydda oss från konsekvenserna av klimatkrisen som redan drabbar oss.</span></div><div><br /></div><div>Vi lever i en tid när det behövs omvändelse. Förändring av hur vi alla lever i vardagen, förändring för livets skull på den här planeten och de som kommer efter oss. </div><div><br /></div><div>Men det behöver inte bli en omvändelse som gör oss ännu mer stressade än vi redan är, kanske till och med tvärtom.</div><div><br /></div><div><div><span><div><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;">Att ta emot kärlek, ta emot julens barn, Jesus som föds i den största enkelhet kanske firas bäst på ett enklare sätt. Ett mer miljövänligt sätt med mindre saker och konsumtion, </span></div><div><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;">med mer gemenskap och i lugn och ro.</span></div><div><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;"><br /></span></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuER2g_kyXgTe-OXERJIARvf0koq8UBax29xEwmXUe85BHko0g4KSHau32TPmC-Pjq1ficMLYBKxZ_4U7_tEN9LJBP4MC9lYKS7tlpC3I6ABAVb8tJWaRDTH5mLplDzDD6r8tJSgYdOhsA4aCb5RRHAx9wOsMyeqN_3scSurCXIlOW1-AP43U0gv6Nynk/s1200/DSC_0447_00001.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="783" data-original-width="1200" height="261" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuER2g_kyXgTe-OXERJIARvf0koq8UBax29xEwmXUe85BHko0g4KSHau32TPmC-Pjq1ficMLYBKxZ_4U7_tEN9LJBP4MC9lYKS7tlpC3I6ABAVb8tJWaRDTH5mLplDzDD6r8tJSgYdOhsA4aCb5RRHAx9wOsMyeqN_3scSurCXIlOW1-AP43U0gv6Nynk/w400-h261/DSC_0447_00001.jpg" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">Johannes döparen, skulptur från Torpa kyrka</div><br /><span face="Arial, sans-serif" style="font-size: 11pt; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; vertical-align: baseline; white-space-collapse: preserve;"><br /></span></div></span></div></div></div>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-3928383806761771492023-12-07T15:59:00.005+01:002023-12-07T16:00:43.178+01:00Visionen om Guds rike i klimatkrisens och krigens tid<p>"När sanningen sjönk in kunde jag inte sluta gråta. För världens skull, för min egen skull, för mina barns skull" Det är teologen Petra Carlsson Redell som berättar så i inledningen till sin bok Gråstensteologi om en genomgripande existentiell upplevelse. </p><p>Hon hade insett att klimatkrisen var en verklighet som verkligen hotade livet, världens liv, hennes eget liv och hennes barns liv. Det var extremhettan sommaren 2018 som gjorde att hon kände något som hon redan visste ända in i den egna kroppen. Extremvärmen och den rapport som FN kom ut med samma sommar om klimatläget.</p><p> Det är en mycket tankeväckande och intressant bok Petra Carlsson Redell har skrivet, en bok som genom teologiska perspektiv vill visa vägen "mot en återvunnen markkontakt och återvunna relationer".</p><p>Jag vill gärna återkomma till den boken, men idag funderar jag över om det är så att vi behöver känna, uppleva, se med egna ögon för att vi ska få insikter om klimatkrisen och om andra existentiella villkor som vi lever under? Och att det är först då som vi kan motiveras till att göra de nödvändiga förändringarna i stort och smått som behövs?</p><p>Kanske är det så, men det är också något mera som behövs.</p><p>Nämligen en vision eller bild av hur det borde vara och en målbild av vart vi vill vara på väg.</p><p>Den stora visionen från bibeln och från Jesus är Gud rike. Jesus talar ständigt om Guds rike eller himmelriket och han talar i liknelser, metaforer och bilder. Det handlar om en tillvaro där allt ska vara som Gud vill, harmoni, fred, ingen ska lida nöd eller brist, goda relationer ska råda och livet ska vara helt och fullt.</p><p>Jag skrev här på min blogg för länge sedan om <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Social_Gospel" target="_blank">Social gospel-</a>rörelsen. Det var en rörelse i början av 1900-talet. Följarna var fullt övertygade om att Guds rike kunde förverkligas på jorden, och att det inte var långt kvar till att det skulle förverkligas. Kanske var det en av de mest optimistiska tiderna som har funnits i väst, före första världskrigets massakrer. </p><p>Guds rike är nära, det är budskapet från bibeln, och det är ord som inte är så lätta att ta till sig i vår tid med så mycket våld, krig och lidande. </p><p>Men om vi tänker oss orden om Guds rike som vår vision och bilden av hur det borde vara så kan vi hålla med, visionen är nära. Det är inte så svårt att tänka sig den annorlunda tillvaron, hur ser den ut för dig?</p><p>I vår tid behöver vi vidga visionen och inte bara tala om relationer med Gud och mellan människor. <br />Det är hela skapelsen som ingår i visionen om ett annat sätt att leva. Vår relation till själva jorden och naturen, till djuren och allt som lever på jorden. </p><p>Eller som Petra Carlsson Redell uttrycker det, med inspiration från Verner Aspenström - vår relation till "gossen gråsten och fröken granbuske."</p><p>Visionen om Guds rike ger en bild att sträva mot, den ger oss en riktning som saknas när visionen saknas.</p><p>Men det finns en aspekt till med Guds rike.</p><p>Det är också en bild av en framtid som är verklig, ett löfte som vi får tro är sant. <br />Mot all hård realism och mot alla världens krig får vi våga tro och ha en förtröstan om att något annat väntar: "De skall smida om sina svärd till plogbillar <br />och sina spjut till vingårdsknivar... <br />(det skall) aldrig mera övas för krig" (från Mika 4)</p><p>eller från Lukas: <br />"När allt detta börjar, <br />så räta på er och lyft era huvuden, <br />ty er befrielse närmar sig".</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQ7g8ZJZ9S-gNKWZjMQr-_Hk1XYNntVXRo7dDjMc88hieUFRJtqv9Myu7oI4_NuTiywmuKiupwJXscv1_uyq0bmEzw1zJibNTJtsznp9522u_9MTw7ENhzUcniXRzkrH8GsxK32bVRH_dvBIYy4JcvmfE046aRxd6U4HolOvNdigyIO-eraWymSX3Sa7w/s5172/AHG_2189_00001.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3168" data-original-width="5172" height="245" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQ7g8ZJZ9S-gNKWZjMQr-_Hk1XYNntVXRo7dDjMc88hieUFRJtqv9Myu7oI4_NuTiywmuKiupwJXscv1_uyq0bmEzw1zJibNTJtsznp9522u_9MTw7ENhzUcniXRzkrH8GsxK32bVRH_dvBIYy4JcvmfE046aRxd6U4HolOvNdigyIO-eraWymSX3Sa7w/w400-h245/AHG_2189_00001.jpg" width="400" /></a></div><br /><p><br /><br /></p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-8680664898672189212023-11-30T15:58:00.006+01:002023-11-30T15:58:36.869+01:00Ett meningslöst liv? på väg till Advent<p>Samtidigt som Advent närmar sig var vi präster samlade till fortbildningsdagar i Rättvik. Det gäller att försöka följa med på många olika sätt när en arbetar som präst. </p><p>Bland annat så är det viktigt att ha lite koll på hur de människor har det som lever där vi arbetar, i vår del av världen och landet. En föreläsare berättade att det finns en ökande känsla av meningslöshet i vårt land. </p><p>Den grupp i Sverige där flest upplever att <a href="https://sverigesradio.se/artikel/ny-studie-allt-fler-tycker-att-livet-ar-meningslost" target="_blank">livet inte har någon mening</a> är unga män mellan 15-25 år. Ännu så länge är det omkring 20 procent och det är ju skönt att majoriteten ändå kan känna att livet är meningsfullt, men det är en stigande andel som upplever meningsförlust enligt forskarna.</p><p>Det är många olika faktorer som spelar in när livskänslan förändras i ett folk. En stor anledning är förstås klimatkrisen, insikten om att livet är hotat på planeten jorden och oro, finns det en framtid här? <br />Men det är också många andra faktorer som spelar in. Jag tänker att en av de viktigaste är att unga inte har fått del av tro och tillit, och kyrkans sammanhang av gemenskap och hoppfull livssyn.</p><p>Många hittar sådant som gör livet meningsfullt på olika ställen. I familjen, vännerna, relationer, sammanhang i idrott och partier, nöjen och konsumtion.</p><p>Vissa menar att det finns en slags livshållning för vissa i vårt välfärdsland där det är att konsumera som ger livet mening, det kan vara exklusiva märkesvaror, goda maträtter eller drycker eller lite vad som helst. När jag växte upp fanns det många som hade som helgens nöje och innehåll att åka till IKEA eller andra stora varuhus. Att handla i meningen köpa var en viktig del av livet, något som gjorde livet meningsfullt.</p><p>Med klimatkrisen blir det allt mer klart att vi behöver konsumera mindre, det är cirkulär ekonomi som gäller, laga och köpa second hand, loppisar lockar. </p><p>Men vad händer då med känslan av livsmening som är konsumtion? Den håller inte och var finns då livets mening?</p><p>För dem som är engagerade i miljön och i olika andra saker så har det visat sig att hopplösheten tappar sitt grepp om människor när vi agerar för det som är viktigt. <br />Vi orkar se mörkret lite bättre när vi tillsammans med andra gör något, det kan vara lite, som att sortera sina sopor, eller stötta en medmänniska som är ensam eller behöver lite hjälp eller sällskap. </p><p>Förtvivlan verkar släppa taget en aning, det är som att tända ett litet ljus i mörkret, och det finns inget som ger mera känsla av mening än att göra gott för en medmänniska. </p><p>Det räddar ju inte klimatet men kan vara första steget i att börja ta itu med allt som behöver göras. Och det är inte det sämsta. </p><p>Låt oss tända våra adventsljus till helgen och fira fredens furste, mannen på åsnan som visar på en annan väg än konsumism och förtvivlan. </p><p>Och sjung gärna med i de fina adventssångerna. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEit2x53wRQjulg8nhpztInyzBCx9eJE3sRpOii_lOWjZLDihh_6HiAxyrLakjxLqgKaSdfXPS97M7yFvHIzKrlmApRsoWdqgEF-xNnj2505S4aywu_WzhnGJi9YIcXY2nx4jAKwdQLiDCRO8w7Av4V6GJcTyW64M9OSVtgOk7zrv1ubiN6t_GLTxGkM6HY/s4749/Christmas-light-candle-xmas-lighting-jul-473228-wallhere.com.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3442" data-original-width="4749" height="290" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEit2x53wRQjulg8nhpztInyzBCx9eJE3sRpOii_lOWjZLDihh_6HiAxyrLakjxLqgKaSdfXPS97M7yFvHIzKrlmApRsoWdqgEF-xNnj2505S4aywu_WzhnGJi9YIcXY2nx4jAKwdQLiDCRO8w7Av4V6GJcTyW64M9OSVtgOk7zrv1ubiN6t_GLTxGkM6HY/w400-h290/Christmas-light-candle-xmas-lighting-jul-473228-wallhere.com.jpg" width="400" /></a></div><br /><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-84383923999438531892023-11-24T13:21:00.000+01:002023-11-24T13:21:00.078+01:00Översvämningarna och klimatkrisen, varför händer så lite? <p>I början av september i år drabbades Västerås av en rejäl översvämning. Vattnet steg kraftigt och det var bara någon decimeter från att vattnet hade strömmat in i Stiftskansliets lokaler, där jag jobbar vissa dagar.</p><p>Krukmakeriet som ligger granne med stiftskansliet blev översvämmat, h<a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/15bjOl/oversvamning-i-vasteras-bygger-vallar-mot-svartan" target="_blank">är kan du se bilder från Aftonbladet</a> den dagen. Och det blev stora konsekvenser, tågen ställdes in, en fin restaurang där jag ätit många gånger blev förstörd och sommarstugor trasades sönder. </p><p>Det var ovanligt kraftigt regn som orsakade översvämningen i Västerås skriver tidningarna. Och anledningen till de extrema vattenflödena? </p><p>Ogynnsamma klimatbetingade faktorer kan vara orsaken tillsammans med de kraftiga regnen skrivs det på Västerås <a href="https://www.vasteras.se/omsorg-stod-och-hjalp/trygg-och-saker/risker-och-sarbarheter.html" target="_blank">kommuns hemsida.</a> Och det är en välkänd hypotes att klimatförändringarna för med sig extremväder åt olika håll. Väder eller oväder som ger stora konsekvenser på många olika platser runt jorden. </p><p>Plötsligt kom det mycket nära, till och med oss i Västmanland och Mellansverige som är så tryggt och lugnt. Men det var en falsk trygghet.</p><p>Nu har Svenska kyrkan beslutat att fortsätta med en rejäl satsning på omställning för klimatet, den kallas <a href="https://www.svenskakyrkan.se/fardplan-klimat" target="_blank">Färdplan för klimatet,</a> och nu går den andra etappen igång med nya mål för perioden 2024- 2027.</p><p>Jag kommer att berätta mer om det här på min blogg, idag vill jag dela en fundering med dig. </p><p>De flesta av oss märker av klimatförändringarna, lite mer och mer när tiden går, som vi gjorde i Västerås, och vi ser ganska mycket av dem på nyheterna i olika medier. Ändå går det sakta med förändringarna som är nödvändiga. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdad8UMgz11N_Cab51YK7LPeaTV2M98LTYeQmQ8q5d93wj7gosDh6mUTHpeJ3Dveq0xB-sTwsmlgp1B_9qA2eGH05Yl6KnyYyTP_hSz9km_1t1H8qmfuaZm1YxsoXs9e8Dj5hKOJ2ZTwg5YO4QLVhkRzYdBtwkE1yIIUa-Wi6AjE32zk8k4_GID8C5OnM/s2048/366348134_10160593754229435_8765023575864391853_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1090" data-original-width="2048" height="170" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdad8UMgz11N_Cab51YK7LPeaTV2M98LTYeQmQ8q5d93wj7gosDh6mUTHpeJ3Dveq0xB-sTwsmlgp1B_9qA2eGH05Yl6KnyYyTP_hSz9km_1t1H8qmfuaZm1YxsoXs9e8Dj5hKOJ2ZTwg5YO4QLVhkRzYdBtwkE1yIIUa-Wi6AjE32zk8k4_GID8C5OnM/s320/366348134_10160593754229435_8765023575864391853_n.jpg" width="320" /></a><br />Översvämning vid Arbogaån </div><p>Hur tänker du? Vad är det som gör att det händer så lite? Eller är min bild fel, kanske händer det ganska mycket? </p><p>Vad hindrar oss från att förändra hur vi lever? Är det rädsla för förändringar, ekonomin? eller lättjan kanske? Eller vet vi inte vad vi ska göra? Behöver vi hjälpas åt för att tänka ut bra konkreta steg att ta?</p><p>Vad gör att industrin, som enligt uppgift släpper ut en tredjedel av all koldioxid i Sverige, inte gör mera för att ställa om? </p><p>Vi behöver hjälpas åt, alla behövs i den stora omställning som kommer att krävas av oss alla om vi ska nå målen och minska skadeverkningarna så mycket som möjligt. </p><p>Livet är hotat på vår planet och det har gått ganska långt, men det finns fortfarande möjligheter. Och tiden krymper. </p><p>Hur tänker du?</p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-27620207021435111362023-05-26T14:54:00.002+02:002023-05-26T14:54:13.505+02:00Fredens Ande kom! Pingsten är här<p>En av de riktigt stora helgerna är här, <a href="https://www.svenskakyrkan.se/pingst" target="_blank">pingsten</a>! <br />En helg som förr var bröllopshelg och konfirmationshelg. </p><p>En hel helg av glädje och ljus i kyrkorna. </p><p>Pingsten och Anden passar så bra ihop med våren och ljuset och alla blommor, grönskan som bryter fram, livet som flödar fram i naturen omkring oss. </p><p>Den Heliga Ande är Gud själv som fyller tillvaron med liv och kärlek, <br />ger människor tro, hopp och kärlek på alla tillvarons plan. <br />Anden ger empati och hjälper att leva oss in i hur andra har det. Människor och djur kan vi närma oss och känna in hur de mår och hur de har det, om vi ger det lite tid. <br />Vi kan också känna av hur det är med naturen omkring oss, då får vi nog kombinera empatin med lite extra kunskaper. </p><p>I år får vi en text som talar om hur Anden förenar människor med varandra, hur Anden också är den som kan hjälpa oss att leva mer fredligt.</p><p>Paulus skriver till de tidiga kristna i <a href="https://bibeln.se/visa?q=eph.2@b2k" target="_blank">Efesos</a> och han talar fred mellan judar och kristna. <br />Men jag vill påstå att han skriver om fred mellan alla människor, både de som tror och de som inte tror. För alla kommer Jesus med budskap om fred, både för dem som är nära och dem som är långt borta.<br />Och freden kommer av att vi alla genom Jesus budskap om fred kan "nalkas Fadern i en och samma Ande."</p><p>Det betyder att Jesus visar att det finns något som är viktigare än allt som förenar oss med varandra, att vi hör samman vem vi än är. <br />Att var vi än bor så är vi en del av samma mänsklighet, älskade av Gud. <br />Alla har vi tillgång till Guds närhet och det är Andens kraft som förenar oss.</p><p>Vi är infogad i en byggnad där vi alla får plats, <br />skapelsens heliga tempel och vi är inte längre gäster och främlingar utan hemma. <br />Och där vi alla är hemma har vi mer som förenar oss än skiljer oss från varann. </p><p>Nu är det dags att vi lever som det vi är, krigens tid måste sluta.</p><p>Be med mig: <br />Kom Heliga Ande, förnya hela Guds skapelse <br />och väck oss alla människor till insikten att vi hör samman. <br />Kom med glädje och liv, kärlek och empati. <br />Kom Heliga Ande med fred till mig och till alla människor, <br />kom med fred till hela skapelsen och inspirera oss till att skapa den. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidoAwnKaUS-tcMrlmL4dys-CW9KHyVJ2ccBd6ZdZfWTMthDxemiqNFIU9YlqE0DBU3JQ7j8_t56qou2xij9G_F2ecCrbEPTAjZrdLzHb1AUVabKnDFoZfg8wHcXM0iG93XUw3vNnlp9nWGX-0Gv3PpmUE2oEnd2c7TNifDsDqZURP_o4pfLUWhaecs/s1600/99424229_10158102788159435_2517283226993557504_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="933" data-original-width="1600" height="234" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidoAwnKaUS-tcMrlmL4dys-CW9KHyVJ2ccBd6ZdZfWTMthDxemiqNFIU9YlqE0DBU3JQ7j8_t56qou2xij9G_F2ecCrbEPTAjZrdLzHb1AUVabKnDFoZfg8wHcXM0iG93XUw3vNnlp9nWGX-0Gv3PpmUE2oEnd2c7TNifDsDqZURP_o4pfLUWhaecs/w400-h234/99424229_10158102788159435_2517283226993557504_n.jpg" width="400" /></a></div><br /><p><br /></p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-31370927295495224762023-05-19T13:57:00.003+02:002023-05-19T13:57:19.059+02:00Om konsten att tala om klimatkrisen i klimatförnekarnas tid<p> Tycker du att det har blivit ganska tyst om klimatkrisen på senare tid? Och hur är det när någon talar om det? Ännu ett tv-inslag om klimatet- tänker du på annat då eller kollar mobilen? <br />Eller får människor något frånvarande i blicken om du pratar om klimatnödläget vi befinner oss i?</p><p>Det är inte så konstigt, det finns mekanismer inom oss, hinder som får oss att inte ändra vårt levnadssätt mer än vi gör trots att vi vet om att klimatförändringarna pågår.</p><p>Det är en norsk psykolog vid namn Per Espen Stoknes som i en av sina böcker kartlägger hindren. </p><p>Magdalena Sjöholm refererar till honom i sin bok: <i>Markens alla träd klappar händer - Verktyg för en grönare predikstol </i>som kom ut nyligen. En bok som kan inspirera landets predikanter i alla kyrkor. Men som också ger tankar i andra sammanhang som vill reflektera över hur vi ska tala om klimatkrisen utan att moralisera eller få människor att slå dövörat till.</p><p>Hon ger både teori kring predikans konst och praktiska exempel på predikningar som griper tag och kanske kan få resultat av ändrade livsstilar. Det behövs både mer personligt ansvarstagande och kritik mot politik och företag där agerandet står still eller går snigelsakta.</p><p>Hindren <a href="https://www.skogsindustrierna.se/bioekonomi/det-har-ar-bioekonomi/skogen-och-klimatet/per-espens-klimatparadox/" target="_blank">Stoknes visar </a>oss är psykologiska. Sjöholm visar att det inte räcker med bara psykologi när vi ska se varför det händer så lite, det behövs också att se på ekonomiska och ideologiska faktorer. Men ändå är psykologin betydelsefull; Stoknes lyfter fram fyra perspektiv inom psykologin som sätter käppar i hjulen, det är evolutionär psykologi, kognitiv psykologi, socialpsykologi och identitetspsykologi. </p><p>Mycket kortfattat så handlar det om mekanismer som sätter den egna personen och det som finns nära först. Bekvämligheten och det som märks och känns i nuet får komma före det som är långt borta och svårt att uppfatta och lokalisera.</p><p>Som tur är enligt Stoknes så är vi inte helt bestämda av alla dessa psykologiska faktorer, vi kan tänka om, även tänka långsiktigt och osjälviskt. </p><p>Vi behöver tala och tänka på ett annat sätt för att det ska hända något, för att vi och andra ska förändra det sätt vi lever på. <a href="https://unitedspaces.com/sv/blogg/per-espen-stoknes-darfor-fungerar-inte-klimatalarmismen" target="_blank">Stoknes menar</a> att det handlar om närhet och gemensamma lösningar, positiva exempel mer än katastrofberättelser, enkelhet att välja klimatsmart och använda berättelser mer än faktaredovisningar. Vi behöver också se att handlingar gör skillnad.</p><p>Det blir alltså fel när vi betonar att ingenting händer, vi behöver istället se det som görs, även om det är lite som startpunkter som kan vidareutvecklas. </p><p>Kyrkan har en viktig roll och en röst som bör höras mer i sammanhanget. Kyrkan kan måla upp andra bilder av en hoppfull framtid, av en Guds goda skapelse som vi får leva tillsammans med och inte utnyttja. </p><p>Människan som förvaltare av Gud skapelse, en jord som inte är vår egen men som vi får bruka och bevara för dem som kommer efter oss. </p><p>Kyrkan som är gemenskap som princip kan lyfta att klimatkrisen kan bara lindras när det blir ett gemensamt projekt, enskilda och företagare, politiker och aktivister behöver varandra och alla behövs för att det ska bli någon skillnad. <br />Inte skuldbeläggande men bejakande av vår längtan efter ett gott liv i en frisk natur, tillsammans. </p><p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisK_OicDldBIlKkHiwLLPMjkfHQSSvia2PyiVdFcVdA7VcNcPxHhi8h0AnPpcECKpm5VwVbMAqJPTF_vX0_Knhm5lN73KizHUlVLgB6vV5pPvOlk3zykkFmq1OWb2ZhMrYNL5TBK20m7wU8PWmlG29AQyrXr6RPWCTjwPge_N0wcxItGeEF_MtkIGP/s3981/P5190301%20(2).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2770" data-original-width="3981" height="279" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisK_OicDldBIlKkHiwLLPMjkfHQSSvia2PyiVdFcVdA7VcNcPxHhi8h0AnPpcECKpm5VwVbMAqJPTF_vX0_Knhm5lN73KizHUlVLgB6vV5pPvOlk3zykkFmq1OWb2ZhMrYNL5TBK20m7wU8PWmlG29AQyrXr6RPWCTjwPge_N0wcxItGeEF_MtkIGP/w400-h279/P5190301%20(2).jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Dagens bok; Magdalena Sjöholm: <i>Markens alla träd klappar händer, verktyg för en grönare predikstol.</i> Verbum 2022. </td></tr></tbody></table><br /> </p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-83103787173794518662023-05-12T11:50:00.000+02:002023-05-12T11:50:09.976+02:00Böndagar i krig och fredSå beslutades det i Danmark att <a href="https://www.folkekirken.dk/aarets-hoejtider/store-bededag" target="_blank">Den store Bededag </a>avskaffas. De inkomster som kommer staten till del för att människor jobbar en dag till ska användas till försvaret. <div><br /></div><div>Det är lite av motsatsen mot den bibliska visionen av att svärd blir till plogblad, men nu blir böner till vapen istället. Det kan ses som ett svårt bakslag för fredens sak i världen att böner ska bli till vapen. <div><br /></div><div>Freden sitter illa till både i Ukraina och i Palestina, i Sudan och Syrien och <a href="https://www.rodakorset.se/var-varld/krig-och-konflikt/varsta-krigen-och-konflikterna-i-varlden-just-nu/" target="_blank">så många andra platser</a> på jorden. </div><div>Är det inte väldigt illa med läget på jorden just nu?</div><div><br /></div><div><a href="https://fairtrade.se/om-fairtrade/det-har-ar-fairtrade/vara-viktigaste-fragor/fattigdomsbekampning/" target="_blank">Fattigdomen i världen förvärrades</a> under pandemin och var 11e person på jorden lever under fattigdomsgränsen. <br />Klimatkrisen pågår och de åtgärder som svenska regeringen gör verkar göra läget värre istället för bättre. </div><div>Det är som att många makthavare blundar för vad som pågår. </div><div>Hur är det i kyrkan?<br /><div><br /><div>I Sverige är det dags för bönsöndagen på söndag. Det finns de som tänker att det är ett tecken på världsfrånvändhet och passivitet att sitta och be medan världen brinner. </div><div>Men kanske är det inte så enkelt.</div><div><br /></div><div>Hur kan vi tänka om bönen? Gör den någon skillnad?</div><div><br /></div><div>Bön påverkar oss som ber, att tänka på dem vi bryr oss extra om och situationen i världen påverkar oss. Det gör oss beredda till handling när vi kan och på de sätt vi själva kan. Och många gör mycket, skänker, engagerar sig och stöttar medmänniskor. </div><div><br /></div><div>Bönerna i kyrkan när vi nämner de platser och de förhållanden som råder gör att de inte glöms bort. Vi aktualiserar dem varje söndag i kyrkan. Vi nämner dem, helst ganska konkret och i detalj. <br />Det betyder att kyrkan vågar se vad som pågår, vågar tala om vad vi ser och gör oss beredda att handla. </div><div><br /></div><div>Genom att kyrkan vågar se och benämna vad som händer påverkar kyrkan samhället som hon är en del av. Det går inte att totalt blunda för eller förneka något som det talas om varje vecka i våra kyrkor. </div><div><br /></div><div>Bara genom allt detta har bönen en stor effekt genom människor som hör och talar, </div><div>bidrar och engagerar sig. </div><div><br /></div><div>Men kanske finns det mer?</div><div>Som jag skrivit tidigare så är tron framförallt en relation, att leva med någon som är större än oss själva, våga lita på, ha tillit till den som alltid vill oss väl. </div><div>Tro är att leva med Gud.</div><div><br /></div><div>Bön är all den kontakt vi har med Gud, våra ord och handlingar. Morgon och aftonbön, korta ord när som helst under dagen, tidebön eller Jesusbönen, ett kort "hjälp" eller "tack", en längtan och önskan från vårt inre.<br />Att tala och att lyssna, andas ut och andas in.<br /></div><div>Andas in och ta emot liv och andas ut det som tynger oss. </div><div>Ta emot andens kraft och släppa det som hindrar oss.</div><div><br /></div><div>Livet i Guds närhet gör oss fria att våga se hur det är och gör oss fria att handla. </div><div><br /></div><div>Men det finns mer att säga om bönen. </div><div><br /></div><div>Olov Hartman skrev en fin psalm där han uttrycker </div><div>en nivå till vad bönen kan innebära, han skriver så här:</div><div><br /></div><div><i>Guds offrade Lamm</i></div><div><i>ges ut för oss alla som Herren har sagt,</i></div><div><i>att världen må leva och syndare tro</i></div><div><i>och förbönen omsluta himmel och jord.</i></div><div><i>Av änglars och människors bön i hans namn</i></div><div><i>står jordkretsen fast. (Svpsalm 62 vers 5)</i></div><div><br /></div><div>Själva jordkretsen står fast av bönens kraft, bönen som omsluter himmel och jord. <br />Det skulle se mycket värre ut på den här planeten om inte alla dessa böner bes varje dag och natt av oräkneliga människor runt hela jorden. </div><div><br /></div></div></div></div><div>Låt oss be om fred och hjälp till de fattiga, <br />om förnuft till de styrande så att de tar klimatkrisen på allvar, <br />låt oss be och göra vad vi kan <br />för att jorden ska bli ett mer mänsklig plats att leva på. </div><div>Låt oss be och komma närmare Gud </div><div>som är livets och kärlekens källa.</div><div><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-uA9pshBIknfO8IKJo80fwJsVAOwRjkWx7fDi_HDp66J8zRNMI77SBoKWXlAOOtFbjR9pfnHbYS1nG-nCXOO8B2FkabuzUUW8OAa0PQfZKF9McDXq8CFiE5re21o3yx74CJVgGeZPM_m5NGg18ZCT89tgKxlEYZxq53nxROFYm2NfvufojHb5Opkx/s1438/10298542_10152344483509435_7568650196875291528_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="822" data-original-width="1438" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-uA9pshBIknfO8IKJo80fwJsVAOwRjkWx7fDi_HDp66J8zRNMI77SBoKWXlAOOtFbjR9pfnHbYS1nG-nCXOO8B2FkabuzUUW8OAa0PQfZKF9McDXq8CFiE5re21o3yx74CJVgGeZPM_m5NGg18ZCT89tgKxlEYZxq53nxROFYm2NfvufojHb5Opkx/w400-h229/10298542_10152344483509435_7568650196875291528_o.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vår vid Heliga Trefaldighets kyrka i Arboga</td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-38003530457523363052023-04-21T09:40:00.001+02:002023-04-21T09:40:52.668+02:00Om ledarskap och den gode herden<p>Vi lever i en tid av superindividualism sade en tänkare nyligen. <br />Det är en tid då var och en bestämmer själv vad den vill göra, gruppaktiviteter går nästan inte att genomföra i skola och i kyrkans församlingar längre. Var och en väljer själv. <br />Av 15 i gruppen vill 4 göra det som ledaren har tänkt sig i en konfirmandgrupp. Det har blivit svårare att göra saker tillsammans och ledarna lär sig att lyssna mer och vara flexibla. Inte helt fel förstås, det är bra att vi vågar vara oss själva, som det heter, och följer våra egna känslor. Att vara självständig är viktigt och gott. </p><p>Men samtidigt styrs vi kraftfullt av andra impulser som styr vad vi tänker och vill och önskar, och förstås vad vi använder våra pengar till. Reklam och algoritmer på nätet, opinionsbildare och influensers jobbar hårt för att påverka oss. </p><p>De föräldrar som låter bli att visa vad de tycker för sina barn för att de ska få välja själva överlåter allt åt andra. Kanske till marknadskrafter eller högljudda nättroll som jobbar hårt för att få sina idéer och handlingsmönster spridda. <br />Det är oerhört starka krafter som påverkar och talar till oss och barnen. Och de påverkar känslor i den grad att det som känns som egna känslor ibland är något som andra lagt på oss. </p><p>Till helgen firas den gode herdens söndag i våra kyrkor. </p><p>I en av texterna skiljer Jesus på den lejde herden och den gode herden. Att vara lejd är att inte bry sig om fåren på riktigt, om vargen kommer flyr den lejde herden och överger dem han skulle skydda.</p><p>Den gode herden handlar om ett ledarskap som gör människan fri istället för binder henne till sin egen vilja eller försök att tjäna pengar. Den lejde herden, påverkanskrafterna vill utnyttja människan till vinst eller inflytande. <br />Den gode herden stannar och kämpar och är villig att offra sig för fåren, det skulle aldrig en lejd herde göra, tvärtom så går hela den typen av ledarskap ut på att offra fåren för att själv skaffa sig fördelar. </p><p>Men kan vi inte skippa alla ledare då och bara lyssna på vårt hjärta, eller vårt sunda förnuft? <br />Saken är den att våra känslor alltid påverkas av andra och det gäller att vara klarsynt och välja vem som vi litar på och följer. <br />Hur vi än väljer så följer vi några andras väg så det gäller att välja rätt, välja den som gör oss fria istället för den som binder oss. Välja den gode herden istället för de lejda. </p><p>Bilden av herden för en ledare är uråldrig och går tillbaka på texter i gamla testamentet där ledaren över alla ledare liknas vid en herde. Nämligen Gud själv. "Herren är min herde, ingenting ska fattas mig" står det i 23 psalmen i psaltaren.</p><p>Samtidigt ger herdebilden ett raster eller ett korrektiv att bedöma ledare utifrån. <br />Varje gång en ledare eller politiker skaffar sig fördelar på andras bekostnad, får bostäder och rikedomar, skaffar sig enorma ekonomiska utbetalningar som fallskärmsavtal eller pensioner, då ekar orden om den lejda herden någonstans i bakgrunden.</p><p>Han eller hon var inte verkligt intresserad av att göra gott för dem hen skulle tjäna utan det handlade om egen vinning istället.</p><p>Bara en väljer ett alltigenom tjänande ledarskap. <br />Den gode herden som gav sitt liv för oss, det som påskens händelser handlar om. </p><p>Och det är han som gör oss fria.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCBVte-L_uChKkWGZlj-fKPRdYjyWAoVTw5J0buJ873wO5G49al88KwIPB6IjYATQsEjVlXhVV4f6ROHTRp98Y7OhazH7vhOaxIzQTHa5Nhd8iEob8WCpaIqF8DA_2YlI7KGXt3CyOjGB4puFU0swm7VLIsaXdM5dLkglxaln5nEN-PqtpPoOUQr1W/s720/960169_672860152724299_2759759_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="559" data-original-width="720" height="248" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCBVte-L_uChKkWGZlj-fKPRdYjyWAoVTw5J0buJ873wO5G49al88KwIPB6IjYATQsEjVlXhVV4f6ROHTRp98Y7OhazH7vhOaxIzQTHa5Nhd8iEob8WCpaIqF8DA_2YlI7KGXt3CyOjGB4puFU0swm7VLIsaXdM5dLkglxaln5nEN-PqtpPoOUQr1W/s320/960169_672860152724299_2759759_n.jpg" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-8712991428088732892023-04-14T14:59:00.006+02:002023-04-14T15:52:49.839+02:00att leva i påsktiden då livets villkor är förändrade<p>Har du tänkt något på <a href="https://www.svenskakyrkan.se/pask" target="_blank">påsken</a> och vad den innebär?</p><p>Teologer och tänkare och människor i kyrkorna <br />har tänkt och skrivit och formulerat mycket kring påsken, <br />och vad det betyder för oss som lever efter den första påsken.</p><p>Men det är som att orden inte räcker till.</p><p>Ungefär som när en människa blir förälskad eller får ett barn. <br />Eller när vi stannar upp vid årets första vitsippsbacke och tar in hur vacker den är. <br />Orden blir tunna och fattiga. <br />Hur ska orden kunna uttrycka att själva livets villkor är ändrade efter påsken.</p><p>Påskens berättelser om hur Jesus dog och uppstod från de döda <br />tolkas uttryckligen i bibeln som en händelse som direkt påverkar oss själva. <br />Paulus skriver <br />"Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna. <br />Ty liksom döden kom genom en människa <br />kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa" (i <a href="https://bibeln.se/visa?q=1co.15@b2k" target="_blank">1a Korintierbrevet kap 15</a> v 21)</p><p>I hans sätt att se på tillvaron så kom döden in i skapelsen genom den första människan <br />som ville sätta sig själv i Guds ställe. Det berättas om det i <a href="https://bibeln.se/visa?q=gen.2@b2k" target="_blank">1a Moseboken</a>. <br />Men döden kommer inte som ett straff utan <br />som en oundviklig konsekvens av handlandet. <br />I den symbolrika berättelsen om skapelsen och syndafallet <br />blir konsekvensen av att människan försöker göra sig till Gud<br />att döden får makten över oss. <br />Vi har inte kraft att själva stå emot döden. <br />Att vara människa är att vara begränsad, <br />vår tid och våra möjligheter har gränser. <br />Vi kan hejda döden en stund, men inte stoppa den.<br /><br />Bara den livskraft som finns hos Gud <br />kan rädda mänskligheten och förändra läget på jorden. <br />Bara den kan ändra på situationen som är att döden har makten, <br />och att de starkaste alltid kommer att övervinna de svagare <br />tills de själva också blir svaga och går under.<br /><br />En ateistisk syn på tillvaron leder till <br />att det inte finns något annat än död och tomhet att vänta för jorden och oss alla. <br />Att det är kört.<br />Vi kan inte göra något åt det själva. </p><p><a href="https://bibeln.se/visa?q=mrk.15@b2k" target="_blank">Påskberättelsen </a>visar oss hur Gud blir människa och går in under våra villkor. <br />Och Gud övervinner dödens makt. <br />Inte med våld eller tvång utan med kärlekens villkorslöshet. <br />Jesus står upp för fred och kärlek och förlåtelse ända till slutet. <br />Fortfarande finns ondska och död omkring oss, <br />men den yttersta makten är kärlek, godhet och liv. <br /><br />Dödens verkliga makt är bruten genom en människa <br />som levde helt och hållet kärleksfullt. <br />Kärleken kunde inte besegras av döden, Gud visade sin kraft som ger oss hopp. </p><p>Vi får tro att det finns liv som är starkare än all död också för oss. <br />Att det finns ett evighetsliv. <br />Att vi som är förgängliga får kläs i oförgänglighet, som Paulus skriver.<br />Och då blir det meningsfullt att försöka förändra läget på jorden. <br />Att öka graden av fred och ansvarstagande för jorden. </p><p>Vi lever i kyrkoåret "i påsktiden" ända fram till Kristi himmelsfärds dag <br />som i år är den 18 maj. <br />Det är en tid för reflektion över vad det betyder <br />att livet är starkare än döden. <br />Vad det kan innebära för dig och mig, <br />och för dem vi älskar och hela mänskligheten <br />och allt som lever på den här planeten.</p><p>Men det är också en tid för fest och glädje, <br />vi har fått de bästa av alla goda nyheter.</p><p>Livet är starkare än döden.</p><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjII_p8tEca35wJyDRcz9AS64N2Z0gXGfNIcsMKnkZPO3TD_c1bljJUgQS1EtNngQLcr66la03KzjCPW6oRWeaBOS8uFo3monjG1VZJWeAIvuDDLfmNhwfP62rVQW1T447j7exNRrSXNE9D-e5UXzJcsPg_pjY6nz6l7f01ar9nyLVUhuNUImHAhXGl/s1288/IMG_2900.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="674" data-original-width="1288" height="209" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjII_p8tEca35wJyDRcz9AS64N2Z0gXGfNIcsMKnkZPO3TD_c1bljJUgQS1EtNngQLcr66la03KzjCPW6oRWeaBOS8uFo3monjG1VZJWeAIvuDDLfmNhwfP62rVQW1T447j7exNRrSXNE9D-e5UXzJcsPg_pjY6nz6l7f01ar9nyLVUhuNUImHAhXGl/w400-h209/IMG_2900.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vitsippsbacke nära Arboga</td></tr></tbody></table><br /><p><br /></p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-34217417702351973822023-04-08T15:00:00.016+02:002023-04-08T15:00:00.219+02:00Passionstid och påskens mysterium i krisernas tid<p>De två sista veckorna av fastan före påsk kallas passionstiden. Passion som i lidande men också som i starka omvälvande känslor, känslor som attraherar eller stöter bort. <br />Den sista av dem är stilla veckan, veckan där skärtorsdagen, långfredagen och själva påsken finns. <br />Det är veckor av fokusering för den som vill, extra tid för det andliga livet för den som har möjlighet och dagar för att öppna sina sinnen för verkligheten - världen vi lever i och Guds värld som lever i oss.</p><p>Båda världarna är Guds. Eller med andra ord, det är samma värld. Samma hotade värld av klimatnöd och obeskrivligt grymt våld där ingen går säker och vad som helst kan hända när som helst. <br />Samma värld där vänskap och kärlek finns och där människor räcker varandra handen och anstränger sig varje dag för att människor ska må bättre. <br />Vi lever i krisernas tid av dyrtider och oro och samtidigt vårens tid där livet visar sin styrka. </p><p>Gud är den som är, den som låter allt som finns finnas till, den som har varit, som är och som ska finnas, den eviga skaparen av allt. <br />När <a href="https://bibeln.se/visa?q=exo.3.14@b2k" target="_blank">Mose i öknen</a> vill veta Guds namn får han svaret <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Jag_%C3%A4r_den_jag_%C3%A4r" target="_blank">"Jag är den jag är</a> - säg att "jag är" har sänt dig". (2 Mos 3:14)<br />De svåröversatta orden pekar ut någon som alltid har funnits, finns nu och alltid kommer att finnas, och samtidigt någon som ger existens åt allt som finns. Skaparen. <br />Det är beskrivningen som blir ett namn för Gud själv. På hebreiska JHWH. (Jahwe) <br />Själva namnet Gud har i gamla testamentet säger alltså vem Gud är.</p><p>När människor mötte Jesus dök en fråga upp väldigt ofta.<br />Vem är han? <br />Vem är denna person som förlåter synd och upprättar nedslagna, som uppvärderar dem som de många såg ned på och visar på andra sätt att leva tillsammans, i fred och respekt. I enkla flexibla regler som "Allt vad ni vill att andra ska göra för er, det ska ni göra för dem." <br />Och någon som hela vägen gjorde det han sade, handling och ord var ett. Han levde ett kärleksfullt liv i ord och handlingar.<br />Frågan dyker upp igen: <br />Vem är han som gör allt det här?</p><p>I Johannesevangeliet är det tydligt och klart. Jesus använder nämligen Gudsnamnet när han talar om sig själv. Jag är den jag är. På grekiska "ego eimi". <br />Orden kan användas vardagligt, om någon frågar vem du är och du svarar "det är jag som är jag".<br />Men när orden används som Jesus gör händer något, det blir en kraftfull betoning, en störande exklusivitet.</p><p>Ungefär: Det är jag som är detta och ingen annan. </p><p>Det finns minst sju meningar där orden används så. <br />Jesus säger: Jag är livets bröd, jag är vägen, sanningen och livet, jag är den gode herden, jag är grinden, jag är uppståndelsen och livet, Jag är världens ljus och Jag är vinstocken. <br /><br />Visst använder Jesus bilder, metaforer och symboler men sammantaget är det så att i Johannesevangeliet är Jesus Gud själv. <br />Jesus förkroppsligar i mänsklig gestalt Skaparen. <br />Den som låter allt finnas till och alltid finns. <br />För att vi ändå ska förstå hur mycket av Gud som inte kan fångas in i en mänsklig gestalt används andra ord. Guds son ibland, Sonen eller Människosonen. <br />Men det är Gud själv, inte någon annan. </p><p>Eller som det står i Joh kap 1: v 17 <i>"Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss."</i></p><p>Passionstiden handlar om Guds svar på lidandet och ondskan, svaret som är att Gud går in i det och delar det med oss. Jesus låter oss få veta att hur svårt och övergivet det än kan kännas så är vi inte ensamma. Med oss går Gud själv och bär det tunga tillsammans med oss, så som han bar den tunga korsbjälken på väg till platsen där han skulle korsfästas. </p><p>Han går djupast in i mörkret med oss för att övervinna det inifrån. <br />Guds makt är liv som om det än dör kan bli levande igen. <br />Gud ger existens åt det som finns och kan åter ge existens åt det som dödats.</p><p>Påskens mysterium.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipE3gI69bjfu1DffR4UqT71aw1ZeCsJmSMSRnl0X_Ywcb-kq8jPKg5CknOP-60afNL23fdB5s9G2DBnFuGnm0-cw-3Rh3Zom9EPlW47KoeaM7GIabEVSA0RH0XHH0LCUJwinRul3qvMfI91-e-7tjC8W-eT6C105fDGxsBJvaLP9crk2Wf6GM_BSyK/s3246/AHG_2092.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2459" data-original-width="3246" height="303" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipE3gI69bjfu1DffR4UqT71aw1ZeCsJmSMSRnl0X_Ywcb-kq8jPKg5CknOP-60afNL23fdB5s9G2DBnFuGnm0-cw-3Rh3Zom9EPlW47KoeaM7GIabEVSA0RH0XHH0LCUJwinRul3qvMfI91-e-7tjC8W-eT6C105fDGxsBJvaLP9crk2Wf6GM_BSyK/w400-h303/AHG_2092.JPG" width="400" /></a></div><br /><p></p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-44779902233082270392023-03-30T11:59:00.004+02:002023-03-30T12:00:56.091+02:00En vänstervriden kyrka? <p>Det pågår väldigt mycket desinformation om Svenska kyrkan på nätet, särskilt mycket är det i kommentarfält i artiklar om kyrkan. </p><p>Jag tittade lite på twitter och hittar två saker som sägs om Svenska kyrkan som självklart inte stämmer, det ena är att kyrkan är vänstervriden och det andra är att vi har lämnat den kristna tron och blivit muslimer istället eller åtminstone muslimkramare som tycker bättre om islam än kristendomen. </p><p>Jag tänkte bemöta en del av det här på min blogg då och då och börjar nu.</p><p>Är kyrkan vänstervriden idag? Frågan är inte självklart lätt att svara på av två anledningar, vad menas med vänster och höger i dagens politik och vilka talar vi om när vi talar om kyrkan.<br /><br />När liberaler talar om tvång och socialister vill vara med i NATO har begreppen höger och vänster börjat att tappa sin mening. Är det då någon mening att försöka placera in kyrkan där?<br />Samhällsdebatten har ju också rört sig kraftigt åt höger när de flesta partier lät SD styra agendorna. Om kyrkan står kvar vid de värden som finns i bibeln och i det Jesus visade kommer det att se ut som vänster när hela politikspektrat flyttar sig åt höger. Ju längre man själv står till höger desto mer av verkligheten ser ut att vara vänster. Och tvärtom. </p><p>Faktum är att bibelns värden innehåller både det som traditionells har kallats höger och vänster. </p><p>Är en generös migrationspolitik vänster och stängda gränser höger? Är fler poliser och friskolor höger och gemensamma lösningar, skattefinansierad vård och kollektivtrafik vänster? Att värna om familjen och ge stöd åt ensamma? Var vill du dra gränserna? <br />Min poäng är att det är svårt idag att stoppa in saker i facken höger och vänster idag, särskilt en så mångdimensionell rörelse som Svenska kyrkan. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqdic2E82ps1hRCGwkESxXSY14rYN3wsh_n4HwgLCsqMC17lsJ167lj-ZbvwNcVlrtNaIBIxrpd50LiSoXkuF998hW9z361yGBqmR1_JDYrVuNfKty3VQcGh1qMG_AtBvhLNGmLmGbJ-P1uDqqTBkWUCFHH8q9y0kAEM08B3bBPZiyNSAymb04PwhI/s320/nedladdning.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="151" data-original-width="320" height="151" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqdic2E82ps1hRCGwkESxXSY14rYN3wsh_n4HwgLCsqMC17lsJ167lj-ZbvwNcVlrtNaIBIxrpd50LiSoXkuF998hW9z361yGBqmR1_JDYrVuNfKty3VQcGh1qMG_AtBvhLNGmLmGbJ-P1uDqqTBkWUCFHH8q9y0kAEM08B3bBPZiyNSAymb04PwhI/s1600/nedladdning.png" width="320" /></a></div><br /><p>Det andra handlar om vem vi talar om när vi talar om kyrkan. Om vi tänker på <a href="https://www.svenskakyrkan.se/statistik" target="_blank">Svenska kyrkan</a> som dess medlemmar, och det är ju rimligt, så talar vi om cirka hälften av Sveriges befolkning. <br />Är denna hälft vänster eller höger eller mittemellan? </p><p>Den är ju allt detta på en och samma gång. <br />Påståendet kan alltså besvaras med ja, vänster- och höger- och mittemellan-vriden och alla andra politiska åsikter som finns i denna halva av befolkningen. <br />Eventuellt kan det vara så att de som har lämnat kyrkan lutar åt något politiskt håll, men det finns inte någon statistik som stödjer det som jag kan hitta. <br />Ett sätt att besvara frågan är att se på dig själv om du är medlem i kyrkan, är du själv vänstervriden eller inte så är kyrkan så, kyrkan är dess medlemmar. </p><p>Tänker man kanske på kyrkans ledning när man talar om kyrkans vänstervridning? <br />Kyrkan styrs av förtroendevalda och kyrkoherdar på det lokala planet och av förtroendevalda på stift och nationell nivå. De förtroendevalda väljs i kyrkovalet där alla medlemmar kan rösta. <br />Det beror på hur vi röstar hur mycket vänster eller höger osv styrningen är i kyrkan. Här <a href="https://www.svenskakyrkan.se/kyrkoval/valresultat" target="_blank">finns resultatet i senaste kyrkovalet</a> 2021. Det är alltså något som förändras med valresultatet och inte något statiskt.</p><p>Men det är ju biskoparnas uttalanden som ofta är det som gör att kyrkan ses som vänster, ställningstaganden i olika frågor som rör människors utsatthet och välfärd. </p><p>Den bibliska hållningen kan aldrig vara att skilja mellan andligt och världsligt eller politiskt, allt som berör människor i våra församlingar är en angelägenhet för kyrkan. Det är snarare en skyldighet för kyrkans ledare att säga ifrån när staten inte tar sitt ansvar eller behandlar människor ovärdigt. </p><p>2017 kom en bok ut med titeln "<a href="https://www.bokus.com/bok/9789188429209/68-kyrkan-svensk-kristen-vansters-moten-med-marxismen-1965-1989/" target="_blank">68-kyrkan, svensk kristen vänsters möte</a> med marxismen 1965-1989" av Johan Sundeen. Boken hävdar att vänsterrörelsen från 1968 på olika sätt har tagit makten i Svenska kyrkan och andra samfund och påverkat kyrkorna till att ta ställning för befrielserörelser och kommunistiska regimer och mot marknadsekonomi och borgerlig demokrati med mera. </p><p>Det är en vinklad, förenklad och enögd skildring av kyrkan vi ser, och jag blir inte förvånad när jag ser att författaren är aktiv romersk katolik. <br />Den romerska kyrkan styrs på ett annat sätt och kan präglas av sin ledning på ett annat sätt än Svenska kyrkan med sin demokratiska uppbyggnad. Kanske brister förståelsen för en kyrka som är så annorlunda än den egna? <br />Nej att säga att kyrkan är vänstervriden är en förenkling som är så tunn att den blir osann. <br />Kyrkan är mångdimensionell och mångfaldig på många olika sätt, även vad gäller politiska åsikter.</p><p>Det är något annat som förenar, i grund och botten är det en vilja att vara med det enda som behövs, alla olika anledningar är helt ok. <br />Men det är en gemenskap med ett tydligt centrum som var och kan ha en relation till. </p><p>En kärleksfull Gud som Kristus har visat oss och som alltid finns oss nära.</p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfH4a5MG5-aSQ5aS-fXSy0zwd87wcXnSkQ296POi8OJh2W_jzmgLVeBrrWjjhtMEx0htuzRxxPuWVi3yDhPQTkDgSD1I_6vlZIzwV0GjcODqc3SqWfTwxI_ncFT8NR-LH9hLZUlx6FHXusTtRoU_CIlxX_QfndZHa2pC1li9croyPIT_LjzJyJPi0g/s3352/AHG_8414_00001.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1886" data-original-width="3352" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfH4a5MG5-aSQ5aS-fXSy0zwd87wcXnSkQ296POi8OJh2W_jzmgLVeBrrWjjhtMEx0htuzRxxPuWVi3yDhPQTkDgSD1I_6vlZIzwV0GjcODqc3SqWfTwxI_ncFT8NR-LH9hLZUlx6FHXusTtRoU_CIlxX_QfndZHa2pC1li9croyPIT_LjzJyJPi0g/w400-h225/AHG_8414_00001.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Torsångs kyrka i Dalarna</td></tr></tbody></table><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p></p>Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8997796074895230382.post-29573790326137884462023-03-24T16:03:00.001+01:002023-03-24T16:08:51.317+01:00Maria och kvinnornas kyrka<p>Det finns en hemlighet, säg den inte till nån man. <br />Det är att kvinnor är totalt avgörande för kristen tro och kyrkan. Kvinnor spelar huvudroller och är de som får saker att hända. </p><p>Vi firar Marie bebådelse på söndag, om denna unga flicka hade sagt nej hade Jesus inte kunnat födas. Då hade vi inte haft den kristna tron och kyrkan som den är idag, utan något helt annat.</p><p>Den Gud som vi känner genom Jesus är sådan att det inte finns något tvång. Det är vi som bestämmer om vi säger ja eller nej till Gud, och inom de gränser vi lever inom, till att leva kärleksfulla liv.<br /><br />Marias ja var nödvändigt, och som tur var vågade hon lita på att orden om den kärleksfulla och ömsinta Guden var sanna. <br />En ung flicka i en by i en avkrok som få av oss skulle känna till om det inte var för att hon bodde där. <br />Det är inte starka män, inte diktatorer eller generaler eller ministrar som förändrar historien på riktigt, det är hon som vågar. </p><p>Det skrivs om Jesus lärjungar, de tolv männen. Men om vi ser efter lite närmare kan vi upptäcka att det hela tiden är kvinnor med på vägen.</p><p>En kvinna vid Sykars brunn berättar för byborna om Jesus och de kommer till honom för att få veta mer. </p><p>Vid uppståndelsen kommer kvinnor till graven, de ser att något har hänt, graven är tom. <br />De berättar för lärjungarna som lämnar det låsta rummet på övre våningen och vågar sig ut. Kvinnor är vittnena som ser och anar och berättar om livet seger över döden. </p><p>Under kyrkans långa historia hör vi mycket talas om påvar och biskopar, men mindre om dem som samlades och bad och sjöng och gjorde goda gärningar. Kvinnorna som kanske hela tiden varit en majoritet av kyrkan och som burit så mycket. </p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVSuORoITgDCZV7mCvZtNZESd7o-jGB8kaVl6ONtO4Ou8FsXSQ1ly-z5kcc_0DkM3_GVjXhBEvaIvrnF25OUhBQXwFKlkwp17CehFBRw3bbskxWvmmBs2Cmd46lNItfi0GJgJKhTnKJP1UOeKoO8iN91mElXxF2MB3Ul2xaOHpQH51ql_6LAC7Pm4u/s960/IMG_4017.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="764" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVSuORoITgDCZV7mCvZtNZESd7o-jGB8kaVl6ONtO4Ou8FsXSQ1ly-z5kcc_0DkM3_GVjXhBEvaIvrnF25OUhBQXwFKlkwp17CehFBRw3bbskxWvmmBs2Cmd46lNItfi0GJgJKhTnKJP1UOeKoO8iN91mElXxF2MB3Ul2xaOHpQH51ql_6LAC7Pm4u/s320/IMG_4017.JPG" width="255" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En madonna av Mats Hermansson</td></tr></tbody></table><p></p><p>Missionens historia är full av modiga kvinnor som är lärare och sköter hälsovård och sjukvård, och i vissa fall också predikar och sprider befrielsens budskap vidare.</p><p></p><p>När vi äntligen öppnade prästämbetet för kvinnor i Svenska kyrkan hade vi kommit ett steg till på att förstå vad kärleksbudskapet från Jesus innebar, det går långsamt ibland i en organisation som räknar med evigheten som tidsram. <br />Då började en process som ledde till att vi idag har flera präster som är kvinnor än män. Kanske kan en man känna sig lite orolig för att kyrkan ska helt tömmas på män? <br />Men förlusten är i sådana fall männens och inte de kvinnors som tröstar och varnar och ger människor mening och frihet genom ord och handling i kyrkan. </p><p>En tjej som sade ja, inte till ett övergrepp eller tvingande order, <br />utan sade ja till att stå upp och ta en huvudroll, våga tala och handla.<br />Det är Maria, en kvinna som är mer betydelsefull än vi anar. </p><p>Hör orden ur Marias lovsång i Lukasevangeliets första kapitel,<br />hon jublar stolt och inte är rädd att säga jag eller mig:</p><p>Då sade Maria: <br />»Min själ prisar Herrens storhet,<span style="white-space: pre;"> </span><br />min ande jublar över Gud, min frälsare:<span style="white-space: pre;"> </span><br />han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna. <br /><br />Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:<span style="white-space: pre;"> </span><br />stora ting låter den Mäktige ske med mig, hans namn är heligt,<span style="white-space: pre;"> </span><br />och hans förbarmande med dem som fruktar honom varar från släkte till släkte.<span style="white-space: pre;"> </span></p><p>Han gör mäktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har övermodiga planer.<span style="white-space: pre;"> </span><br />Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa.<span style="white-space: pre;"> </span><br />Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort.<br /><span style="white-space: pre;"> </span><br />Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder: <br />att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid."</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAmv79eERvqkm4x0nFCRiJaJLRoszzDYl4kM_kZfKIzexeytZvTbWHUWI98ss7EsohSabwE5OdTBJH0X_trHS7goAzYAooAweTJ_vWEOER4B5Ih18Cy2FNgxGy5hnH2iUsRwYVdND3JYtjYQtq9KlwZUf4Ad6EoKd2wLNBuzZWc2flnct_7asTtbdz/s5127/AHG_6942_00001.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2884" data-original-width="5127" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAmv79eERvqkm4x0nFCRiJaJLRoszzDYl4kM_kZfKIzexeytZvTbWHUWI98ss7EsohSabwE5OdTBJH0X_trHS7goAzYAooAweTJ_vWEOER4B5Ih18Cy2FNgxGy5hnH2iUsRwYVdND3JYtjYQtq9KlwZUf4Ad6EoKd2wLNBuzZWc2flnct_7asTtbdz/w400-h225/AHG_6942_00001.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Maria med Jesusbarnet från Västerås domkyrka</td></tr></tbody></table><br /><br /><p>Här kan du lyssna till en fin Mariapsalm: <br />Alla källor springer fram i glädje, <br />psalm 481 i Den svenska psalmboken: </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen="" class="BLOG_video_class" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/OfUu7enBIgw" width="320" youtube-src-id="OfUu7enBIgw"></iframe></div><br />Anders Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16836882910747135145noreply@blogger.com0