Det är att ha en mässa där det ingår att teckna ett kors med aska i pannan på dem som vill av deltagarna. Askonsdagsmässan firas runt om i landet men inte överallt.
Det är en viktig dag i kyrkans år och den har till och med egna texter och böner i vår evangeliebok.
Det är nämligen idag som fastetiden börjar i kyrkans tideräkning som kallas kyrkoåret.
Att rita ett kors med aska i pannan är en påminnelse att vi är dödliga. Prästen säger till den som har korstecknar "Minns att du är stoft, och stoft ska du åter bli. Omvänd dig och tro evangelium" eller "Kom ihåg att du är jord och ska bli jord igen".
Det är ju ett faktum att våra liv här på jorden har en gräns, att vi alla ska dö. Det kan ska snart eller dröja ganska lång tid. Det tillhör också våra villkor som människor att veta om det, att vara medveten om sin egen dödlighet. Är det någon vits med att grubbla eller tänka på det?
Jag kan tänka mig att det är viktigt för den människa som har något som han eller hon vill göra eller hinna med att se till att det blir av innan det är för sent. Tiden går och det gäller att passa på.
Medvetandet om vår dödlighet kan hjälpa oss att ta vara på tiden bättre. Att inte låta tiden rinna iväg i tidsfördriv eller sådant som vi själva uppfattar som oviktigt.
Häromdagen såg jag om den svenska tv-serien Äkta människor som handlar om en nära framtid då vi lärt oss skapa robotar, de är mycket lika människor och kallas därför hubotar. En forskare har kommit på ett sätt att ge hubotarna ett mänskligt medvetande och det förs ett resonemang om vad det är att vara människa, ganska tänkvärt.
Men när en hubot får den nya programkoden som skapar medvetande skriker den rakt ut, grips av en mycket stark ångest, kastar sig på golvet och går nästan sönder. Forskaren säger: "det blir nästan för mycket att bli medveten om sin dödlighet så snabbt. Vi har ju fått lära oss det gradvis."
Att bli medveten om sin dödlighet är kopplat till ångest i våra liv, det kan förlama av rädsla och få en människa att tappa känslan av mening i livet. Det kan göra livet fullt av rädsla istället för att vara en hjälp att ta vara på livet. Om det är allt.
Men askonsdagen en annan sida också, det handlar inte bara om att vi är dödliga utan att döden är besegrad, det är korsets tecken som ritas. Korset som är tecknet för Kristus som gick längst in i mörker och död, men som besegrade dödens makt. Korset står för hoppet, möjligheten för en dödlig att få del av evighetslivet.
"Kom ihåg att du är jord och ska bli jord igen - Jesus Kristus är uppståndelsen och livet."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar